läs skrivbordsversionen istället
Olämpliga aktörer och kriminella bolag förekommer fortfarande i assistansersättning, säger Per Eleblad, Chef för Avdelningen för gemensamma försäkringsfrågor på Försäkringskassan. Aktörerna kan vara anordnare, assistenter, assistansberättigade och vårdnadshavare/ställföreträdare.
– De olika tillvägagångssätt som framkommit i avgjorda brottmål består i regel av olika kombinationer av agerande från dessa olika aktörer.
De vanligaste ärendena som upptäckts den senaste tiden är assistans som inte utförts eller assistansberättigade som i olika grad överdrivit sina behov eller en kombination, säger Per Eleblad.
– Det finns grader på hur pass illa man missköter assistansen eller har kriminella upplägg. Det kan handla om att man har brukare som inte befinner sig i Sverige och därför inte omfattas av LSS. Det kan även vara att assistans inte utförts, vilket kan resultera i vanvård. Det kan vara bulvanförhållanden där personer med bestämmandeinflytande eller äganderätt inte finns anmälda hos IVO eller Bolagsverket.
Hur stor andel av assistansföretagen idag bedömer du är inblandade?
– Vår senaste bedömning är att det kan handla om mellan 50 och 100 företag.
Ett upplägg som enligt Per Eleblad blivit vanligare och som genererar stora återkrav är när den assistansberättigade har assistansersättning utan att egentligen längre vara berättigad till den, genom att kraftigt ha överdrivit sina vårdbehov. Anordnaren har trots detta fortsatt bedriva assistansen – ofta i samarbete med den fd assistansberättigade och hens anhöriga.
– Bolaget har sedan skött administration och även använt så kallade ”pappersassistenter” – personer som lånat ut sina identiteter men inte utfört assistans utan haft annan sysselsättning i Sverige.
Det förekommer också att bolag systematiskt missutnyttjar arbetstillstånd för personer från länder utanför EU, säger Per Eleblad.
– De får då arbetstillstånd som assistenter men i verkligheten arbetar de kanske bara på papperet eller under mycket dåliga förhållanden.
Hur stor är omfattningen av detta?
– Det kan jag inte svara på men den totala arbetskraftsinvandringen inom assistansområdet fyrdubblades under perioden 2009 – 2018 och i rapporten Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2019 (sid 7-8)” talas det om organiserade upplägg där funktionsnedsatta personer hämtas till Sverige för att ansöka om assistansersättning, och att anhöriga får arbetstillstånd som assistenter.
Kan det inte också vara personer som beviljats asyl eller uppehållstillstånd och personlig assistans i Sverige och som väljer att ordna så en släkting i hemlandet får arbetstillstånd som assistent?
– Det är assistansbolagen som ansöker om och i förekommande fall beviljas att ta hit assistenter på arbetstillstånd.
På frågan om vad som orsakar kriminalitet i personlig assistans säger Per Eleblad att där pengar betalas ut där finns alltid kriminalitet.
– Sedan är det fortfarande relativt låga straff och ganska få fällande domar inom området personlig assistans.
Försäkringskassan samarbetar främst med tillstånds– och tillsynsmyndigheten IVO, men även med Skatteverket och landets kommuner. Försäkringskassan gör sk riskbaserade kontroller för att upptäcka kriminaliteten.
– Exakt vilka kriterier som styr kontrollerna berättar vi inte, det skulle motverka syftet, säger Per Eleblad.
En dom i Högsta förvaltningsdomstolen i januari i år har gjort att Försäkringskassan inte kan neka att betala ut assistansersättning till en assistansberättigad, som köper assistans av en anordnare som saknar tillstånd. Försäkringskassan har krävt ändring i lagtexten för att kunna stoppa utbetalningar om assistans utförts av en anordnare som saknar tillstånd eller inte anmält till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Hur vanligt är det att detta sker idag?
– Det förekommer i en handfull ärenden, vi har ingen exakt siffra. De flesta brukarna byter till andra anordnare alternativt anställer assistenterna själv när deras anordnare får tillståndet indraget. Det är vanligare att de behåller anordnaren när bolaget har förlorat F-skatten, säger Per Eleblad.
Vad kan ni göra om bolaget inte längre har f-skatt?
– Om ett bolag inte har F-skatt ska vi inte betala ut assistansersättning till det bolaget.
Per Eleblad vill se flera förändringar i lagstiftning och regelverk, för att få bättre möjligheter att kontrollera att assistans utförts.
– Vi vill kunna kontrollera att brukaren är med sina assistenter den tid som redovisas och som man får betalt för.
Finns det metoder ni inte använder idag ni skulle vilja kunna använda?
– Ja, tex ett elektroniskt redovisningssystem i form av en app eller blipp där man som assistent loggar in hos brukaren och som ger en geografisk placering. skulle förenkla både kontroll och inrapportering av tid från assistent/brukare/bolag.
Kan inte detta bli ganska påträngande, det kan ju ge ju information om var brukaren tex tillbringat natten?
– Vi måste självfallet vara noggranna i våra övervägningar så att det inte skadar någon individs integritet. Det primära är att säkerställa att assistans utförs, att ingen brukare som ska ha assistans lämnas ensam.
Per Eleblad vill även att bara särskilt certifierade läkare ska kunna få skriva läkarutlåtanden och andra intyg till grund för Försäkringskassans bedömning. Han vill också ha sk Aktivitetsförmånsutredningar, beställda från landsting och som ser likadana ut för alla.
– Det skulle ge en bättre grund för vår bedömning av den försäkrades hjälpbehov.
Fram till 21 oktober i år har 761 kontrollutredningar lett till 100 polisanmälningar. (se tabell under efter artikeln) Det har gjorts återkrav på drygt 95 miljoner och drygt 50 miljoner i utbetalningar har stoppats. Förra året ledde 1327 utredningar till 184 polisanmälningar och återkrav på drygt 103 miljoner samt 170 miljoner i stoppade utbetalningar. Sedan tio år har Försäkringskassan gått från i stort sett nästan inga kontroller till en omfattande kontrollverksamhet.
– Det talar för att det inte borde ha skett någon större ökning av kriminaliteten, men vi vet inte med säkerhet. Vi är mer offensiva idag och upptäcker systematiska felaktigheter och brottsliga upplägg. Våra anmälningar till IVO har ökat och vi har stoppat utbetalningar till drygt 30 bolag de senaste tre åren.
Hur bedömer du att situationen ser ut idag?
– Problem med vissa olämpliga assistansanordnare och felaktiga utbetalningar sker sannolikt fortfarande i för stor omfattning.
När det gäller omfattningen av kriminaliteten utgår Försäkringskassan fortfarande från de bedömningar som redovisats av Ekonomistyrningsverket i ” Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen 2010”.
– Bedömningarna visade att 12,2 procent är felaktiga utbetalningar. Av dem är 7 procent avsiktliga fel och 1,7 procent är oavsiktliga fel av allmänheten samt 3,5 procent oavsiktliga fel från Försäkringskassan. Även utredningen ”Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6)” ansåg att det inte finns bättre alternativ att utgå från.
Beräkningsmetoden är omstridd, bland annat har Johanna Skinnari på Brå sagt att bedömningarna kan påverkas av tidsandan och statsvetaren Niklas Altermark har sagt att ”Expert Elicitation”-metoden, där experter som arbetar på området gör antaganden om fuskets omfattning, är olämplig att använda i detta sammanhang. Per Eleblad håller med om att metoden är omstridd men han säger att det är de enda som finns att utgå från i dagsläget.
– Det finns en stor osäkerhet i alla bedömningar. Dessa rapporter beskriver riskerna på ett generellt plan. De innehåller även kvantitativa uppskattningar av andelen felaktiga uppskattningar baserade på den så kallade ”Expert Elicitation”– metoden.
Inom funktionshinderrörelsen anser vissa att fuskdebatten lett till hårdare bedömningar och det uttrycks en stark oro för att den kriminalitet som finns leder till detta. Assistanskoll frågar Per Eleblad hur han ser på det.
Kan kriminaliteten leda till hårdare bedömningar av alla som söker assistans?
– Nej, vår bedömning görs enligt gällande regelverk och förvaltningsmässig praxis. Det är viktigt att komma ihåg att det här arbetet syftar till att skattepengar ska gå till dem som har rätt till det. Bedrägerier mot välfärdssystem drabbar ytterst de som faktiskt behöver stöd och de som socialförsäkringen är till för.
Kan kriminaliteten undergräva förtroendet för personlig assistans i samhället?
– Kriminaliteten påverkar alla Försäkringskassans förmåner. Vi arbetar med ett brottsförebyggande fokus och utreder alla impulser om felaktiga utbetalningar.
Assistansersättningen liknar inte andra förmåner när det gäller brottsligt nyttjande säger Per Eleblad.
– Det unika är en kombination av storleken på beloppen, konstruktionen med företag som anordnar assistans och att det har varit ett svagt kontrollsystem. Men kontrollsystemet har förstärkts ordentligt de senaste åren och våra kontroller blir allt mer effektiva. Till sist begår alla brottslingar misstag och då uppdagas deras kriminalitet. Vi tar dem alla till sist, säger Per Eleblad.
Vidare läsning
Statistik över utredningar, polisanmälningar och återkrav 2015 - 20191021
| År | Avslutade | Antal polisanmälan | Återkrav / Skadestånd | Förhindrade felaktiga utbetalningar |
|---|---|---|---|---|
| 2015 | 621 | 38 | 38 930 034 kr | 110 721 181 kr |
| 2016 | 623 | 32 | 47 450 679 kr | 62 967 384 kr |
| 2017 | 852 | 86 | 77 350 853 kr | 188 578 551 kr |
| 2018 | 1327 | 184 | 103 573 127 kr | 170 026 576 kr |
| 20190101–20191021 | 761 | 100 | 95 254 887 kr | 50 906 867 kr |
| Totalt | 4184 | 440 | 362 559 580 kr | 583 200 559 kr |
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.