Henrik Petrén, Fremia – ”Det är inte anordnarens uppgift att kontrollera Försäkringskassans beslut”
Henrik petrén, Foto: Niklas Palmklint
Det är inte anordnarens uppgift att kontrollera hur den assistansberättigade lever eller att Försäkringskassans beslut är riktigt, säger Henrik Petrén. Han avvisar även Försäkringskassans tankar om att via GPS kontrollera att assistent och assistansberättigad befinner sig på samma plats.
– Däremot bör assistent och assistansberättigad själva ansvara för uppgifter om arbetad tid, inte som idag anordnaren.
Linus Nordenskär tillbakavisade nyligen i en intervju på Assistanskoll kritik från Fremia om att Försäkringskassan gör återkrav från anordnare trots att de handlat i god tro. Linus Nordenskär sade att återkrav görs om det lämnats oriktig information eller om ändrade förhållanden inte anmälts, och att de då bedömt att detta inte skett i god tro. Henrik Petrén som företräder assistansanordnare och egna arbetsgivare i Fremia tycker det är orimligt att lägga uppgiften att kontrollera ett besluts riktighet på assistansanordnaren.
– Det är Försäkringskassans uppgift att utreda och fatta beslut om rätten till personlig assistans. Anordnarens uppgift är att tillhandahålla personlig assistans med god kvalitet i enlighet med beslut.
”Relativt god koll” oklart begrepp
IfA:s ordförande Sophie Karlsson anser att anordnare inte får aktivt efterforska ändringar i livet hos den assistansberättigade. De ska bara anmäla det de har kännedom om. Henrik Petrén delar den uppfattningen.
Linus Nordenskär säger att anordnaren bör ha relativt god koll på hur det ser ut den försäkrade, hur ser du på det?
– Jag kan konstatera att ”relativt god koll” är ett begrepp som är mycket löst i konturerna. I praktiken kräver Försäkringskassan att anordnaren ska ha koll på varenda detalj, något som anordnaren varken har praktisk eller legal möjlighet till.
Beslut kan ändras i efterhand
Henrik Petrén anser att Försäkringskassans återkrav och hantering av sådana ärenden ofta är mycket svagt underbyggda. Han säger att det förekommer att anordnare utför assistans i enlighet med ett beslut som sedan ändras i efterhand av Försäkringskassan. Anordnaren eller den assistansberättigade får sedan ett återkrav på assistans som redan är utförd.
– Anordnaren får vanligen inte heller någon information från Försäkringskassan om att en utredning pågår samtidigt som anordnaren verkställer beslutet som Försäkringskassan senare gör återkrav på. Så kan vi inte ha det.
Återkrav ett sätt att visa resultat
Medlemmarna i Fremia vittnar enligt Henrik Petrén om ett bristande intresse för dialog från Försäkringskassans sida för deras synpunkter i ärenden om återkrav.
– Enligt min uppfattning är Försäkringskassan alltför driven av sin ambition att visa resultat i arbetet mot brottslighet. Återkraven har blivit sättet för dem att visa resultat, vilket är väldigt olyckligt. De senaste årens utveckling är förödande för den seriösa assistansbranschen som idag faktiskt står i det närmaste rättslös.
Utbetalningsstopp en mycket ingripande åtgärd
Linus Nordenskär sade även att han inte ser några problem med att utbetalningsstoppen till anordnare inte kan överklagas. Detta eftersom de assistansberättigade ändå får pengarna utbetalda till sig själva eller andra anordnare. Henrik Petrén svarar att för den anordnare som får ett utbetalningsstopp är det en mycket ingripande åtgärd som ofta innebär att man förlorar flera av sina uppdrag.
– Praxis i branschen har kommit att bli att assistansersättningen utbetalas till anordnaren. Det är en kraftig konkurrensnackdel att inte kunna vara mottagare. Dessutom läggs ett beslut om utbetalningsstopp från Försäkringskassan till grund för IVO:s prövning av om anordnaren förtjänar tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans. Detta vet Försäkringskassan naturligtvis om även om man inte ser det som ett problem.
Svindlande ingrepp i personlig integritet
Försäkringskassan har sagt de vill lägga ett förslag på att via någon typ av GPS anslutning fastställa att assistenten befinner sig nära den assistansberättigade.
Att staten skulle ges legal möjlighet att övervaka människors position med GPS–loggning vore ett svindlande ingrepp i den personliga integriteten, säger Henrik Petrén.
– Jag ser det som uteslutet att de assistansberättigade skulle kunna godta något sådant vilket vi också har framfört till Försäkringskassan.
Assistent/assistansberättigad bör ansvara för uppgifter om arbetad tid
Henrik Petrén säger samtidigt att Fremia inte avvisat idén om en lösning som säkerställer att den personliga assistenten befinner sig på arbetsplatsen, det vill säga tillsammans med den assistansberättigade, om detta kan uppnås utan fastställande av geografisk position.
– Som lagstiftningen ser ut idag är det assistansanordnaren som bär ansvar för uppgifter om arbetad tid trots att man inte fullt ut har möjlighet att kontrollera dess riktighet. Det bästa vore enligt min mening att de som har möjlighet att kontrollera uppgifterna, alltså den assistansberättigade och den personliga assistenten, också fullt ut ansvarar för dess riktighet. Då finns det inget behov ur ett anordnarperspektiv att kontrollera uppgifterna med en teknisk lösning, säger Henrik Petrén.