läs skrivbordsversionen istället
Den 17 mars röstade en riksdagsmajoritet bestående av C, L, KD, V, SD och MP för att huvudmannaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv om att utarbeta lagförslag som gör att alla grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet. Socialminister Lena Hallengren har därefter sagt till Assistanskoll att regeringen inte kommer att ge Lars Lööws utredning ett tilläggsdirektiv. Sophie Karlsson, ordförande i IfA, beklagar detta.
– Det hade varit bra med tilläggsdirektiv för att ge utredningen en tydlig politisk ståndpunkt att falla tillbaka på om hur de grundläggande behoven ska bedömas.
Varför är det så viktigt att beräknandet av grundläggande behov utreds samtidigt som statligt huvudmannaskap?
– Det behöver fastställas vilka som ska kunna beviljas personlig assistans och isåfall omfattas av ett framtida statligt huvudmannaskap.
STILs ordförande Jonas Franksson anser att även om Lars Lööws utredning inte får ett tilläggsdirektiv måste den ändå förhålla sig till tillkännagivandet. Sophie Karlsson håller med.
– Det ingår i utredningens uppdrag att ge förslag på hur gränsen ska se ut för de som beviljas assistans i ett statligt huvudmannaskap. Om grundläggande behov även fortsatt är tröskeln in i assistans, är beräkningen av dessa högaktuell.
Då kan utredningen ta upp frågan?
– Ja, då bör utredningen kunna tolka att det är del av dess uppdrag. Riksdagens tillkännagivande blir en stor anledning att göra det.
Lena Hallengren sade till Assistanskoll att det är viktigt att utredningen får arbeta med sin huvudfråga, huvudmannaskapet, och inte försenas, som skäl att inte ge ett tilläggsdirektiv. Sophie Karlsson säger att hon inte heller vill att utredningen drar ut på tiden.
– Behovsbedömningar som fungerar är dock avgörande för att personlig assistans ska fungera i ett statligt huvudmannaskap.
Kan regeringen genomföra riksdagens tillkännagivande på något annat sätt, tex genom att tillsätta ytterligare en utredning?
– Ja, det går förstås att tillsätta en till utredning, men då frågan är så tätt förknippad med den pågående utredningen skulle en ny utredning ändå behöva samarbeta med den pågående utredningen. Det vore bättre att utöka den nuvarande utredningens sekretariat om det skulle behövas.
Sophie Karlsson vill även lyfta frågan med omprövningar av personlig assistans vid väsentligt ändrade förhållanden. Hon anser att detta är en central fråga sett till behovsbedömningarna och rätten till personlig assistans.
– Idag kan Försäkringskassan hävda att det skett ”väsentligt ändrade förhållanden” och kräva tillbaka assistansersättning för miljoner trots att assistans utförts och behov förelegat. Situationen är helt absurd. Vilken assistansberättigad kan betala tillbaka vad det har kostat att ha personlig assistans? Hur kan det anses rimligt att assistansberättigade ska behöva känna osäkerhet över att ersättningen eventuellt måste betalas tillbaka för att en inte exakt följt Försäkringskassans utredning?
Borde Lars Lööws utredning ta ställning i denna fråga också?
– Ja, Försäkringskassan har gjort en skrivelse om att de önskar att utredningen tittar på när ett beslut ska omprövas, vilket hänger ihop med detta, så vi verkar vara flera som ser behov av att detta tas upp i utredningen.
Det är nu mycket viktigt att trycka på regeringen och även påverka Lars Lööws utredning, säger Sophie Karlsson.
– Riksdagspartier kan driva detta i valrörelsen, skriva motioner och göra interpellationer kring behovsbedömningen och väsentligt ändrade förhållanden.
Vad bör funktionsrättsrörelsen göra?
– Vi måste fortsätta att driva på frågorna för att få en så snabb förändring som möjligt, säger Sophie Karlsson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.