Sophie Karlsson, IfA – ”en mycket oroande utveckling”
Antalet assistansanvändare minskar nu i både kommuner och på Försäkringskassan. Det är en mycket oroande utveckling, säger IfAs ordförande Sophie Karlsson.
– Behovsbedömningarna måste förändras så att assistansbehoven ses i sin helhet och ställs i förhållande till att leva jämlikt och med full delaktighet.
Antalet personer med kommunalt beviljad personlig assistans minskade med 8 % eller 431 personer mellan okt 2020 och okt 2021. Tidigare har denna grupp ökat i antal när färre beviljas assistansersättning från Försäkringskassan. Det är ett trendbrott, säger IfAs ordförande Sophie Karlsson.
Kan det bero på hårdare rättspraxis?
– Svårt att säga då det saknas underlag, men om minskningen beror på att kommunerna stramat åt sin bedömning av rätten till personlig assistans, är det alarmerande. Människors frihet och rättigheter begränsas. Alla måste kunna känna sig säkra på att en kan beviljas den assistans en har behov av.
Kan utvecklingen bero på att kommunerna prioriterar om sina utgifter?
– Ekonomiska överväganden ska inte påverka beslut om assistans, det en person har rätt till ska hen också beviljas, men det är en sanning med modifikation. Vi har ju genom åren sett hur ekonomin har betydelse såklart.
Samma sak på Försäkringskassan
Samtidigt fortsätter antalet assistansberättigade på Försäkringskassan minska. I mars 2022 har antalet sjunkit till 13 574 personer, en minskning med 2 605 personer sedan okt 2015. Allt sammantaget är mycket oroande, säger Sophie Karlsson.
– Vi har sedan länge kritiserat hur behovsbedömningarna görs och hur det drivs en mycket hård rättspraxis i domstolarna.
Stärkt assistans räcker inte
Regeringen arbetar med två propositioner som utifrån utredningen Stärkt rätt till assistans ska stärka rätten till personlig assistans för bland annat tillsyn och föräldraansvar. Försäkringskassan bedömer dock att antalet assistansberättigade ska fortsätta minska till mitten av 2023 då regeringens lagändringar börjar få effekt. Regeringens lagförslag är bra men långtifrån tillräckliga, säger Sophie Karlsson.
– Det hjälper bara vissa personer inte nödvändigtvis så många i personkrets 3, som är de som drabbas mycket av hur behoven bedöms i dagsläget.
Grundläggande behov måste räknas i sin helhet
Behovsbedömningen måste istället ses över så att alla grundläggande behov räknas i sin helhet och inte delas upp i integritetsnära delar, fortsätter Sophie Karlsson. Just detta har en riksdagsmajoritet nyligen krävt i ett tillkännagivande till regeringen.
– Som det är nu blir den personliga assistansen mer som punktinsatser och så ska det inte vara. Dessutom måste det bli tydligt vad som avses med väsentligt ändrade förhållanden vid omprövningar och hur personlig assistans kan användas.
Statligt huvudmannaskap
Huvudmannaskapsutredningen ska lägga fram lagförslag för huvudmannaskapet i personlig assistans i mars nästa år. Utredaren Lars Lööw har sagt att utredningen kommer att föreslå ett statligt huvudmannaskap.
Kommer detta att påverka situationen?
– Ja, det kommer förhoppningsvis att påverka detta i positiv riktning, men allt hänger på hur behovsbedömningarna ser ut och om det föreslås en bra nedre gräns för när en person kan beviljas personlig assistans. 20-timmarsgränsen måste tas bort och ersättas, säger Sophie Karlsson.