läs skrivbordsversionen istället

Cecilia Blanck, JAG – ”Provocerande att Försäkringskassan kräver att omprövningarna återinförs”

Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG

Försäkringskassan borde avhålla sig från att föra fram åsikten att omprövningarna kan återupptas, utan att lagen dessförinnan ändrats, säger Cecilia Blanck.
– Kassan ger sken av att det bara är en administrativ förändring, när det i själva verket innebär att tusentals kan förlora sin assistansersättning.

Försäkringskassan sade nyligen i en intervju på Assistanskoll att de vill återinföra regelbundna omprövningar av assistansersättning, med motiveringen att det inte är rimligt att anta att hjälpbehov inte förändras. Cecilia Blanck säger att hon inte är negativ till omprövningar i sak, om de görs som en uppföljning av beslutet.
– Med det sagt vill jag verkligen understryka att det är helt otänkbart att återuppta omprövningarna i dagsläget. Det skulle fullständigt rasera assistansreformen.

HFD-dom hotade hela assistansreformen

Tvåårsomprövningarna stoppades 2018 efter att HFD ett halvår tidigare kommit med en dom (HFD 2017 ref 27) som innebar att all personlig assistans måste vara kvalificerad, även andra personliga behov.
– Bland annat skrev de att ”Det särskilda stöd som den funktionshindrade behöver ska också i någon mening vara kvalificerat för att grunda en rätt till personlig assistans”. Detta innebar t ex med omedelbar verkan att väntetid och beredskap inte längre kunde beviljas, säger Cecilia Blanck.

Omprövningstopp infördes pga orimlig rättspraxis

Domen innebar också att samtliga moment under assistentens arbetstid måste vara kvalificerade. Försäkringskassan slog larm till regeringen som snabbt lade till rätten till väntetid och beredskap i lagen, och sedan införde omprövningsstoppet.
– Hade det inte införts hade troligen tusentals förlorat sin assistansersättning, säger Cecilia Blanck.

Sedan kom sminkdomen...

Något år senare kom också en HFD-dom om personlig hygien, den som kallats ”sminkdomen” (HFD 2019 ref 56), fortsätter Cecilia Blanck.
– Den snävade ytterligare in bedömningen av vad som kan räknas som grundläggande behov. Omprövningsstoppet har fortsatt, men effekterna syns tydligt i hur svårt det är att nybeviljas assistansersättning, idag får cirka 75 % avslag på sina förstagångsansökningar.

HFD-domarna måste desarmeras

Politikerna har länge blundat för HFD-domarna 2017 och 2019, säger Cecilia Blanck som är oerhört provocerad av att Försäkringskassan nu driver på för att få tillbaka regelbundna omprövningar.
– Det är mycket medvetna om det rättsliga läget och hur många som skulle drabbas.
Vad skulle ske om omprövningar återinförs?
– Eftersom lagen inte har ändrats gäller HFDs tolkningar fortfarande. Alla som har moment i sin assistans som inte är kvalificerade skulle få neddragningar. Tid för personlig hygien skulle försvinna för många. Hundratals, kanske tusentals assistansberättigade skulle rasa ur assistansersättningen.
Vad behöver politikerna göra?
– Det är deras ansvar att förtydliga lagen och desarmera HFD-domarna innan de ens tänker tanken att återinföra omprövningarna. Men jag är rädd att de glömt varför omprövningarna stoppades en gång i tiden…

Stärkt assistans hjälper inte

Lagändringarna i och med Stärkt assistans 1 jan 2023 som Anna Viberg hänvisar till i intervjun hjälper inte situationen, säger Cecilia Blanck.
– De innehåller inget förtydligande om att alla personliga behov inte behöver vara kvalificerade. Eller någon beskrivning av vad det grundläggande behovet hygien ska innefatta. Problemen kvarstår.
Anna Viberg säger att det är lagstiftarens uppgift att avgöra om behovsbedömningarna ska ändras mer innan omprövningar införs …
– Det är klart att det är regering och riksdag som måste ändra lagen. Men jag tycker att Försäkringskassan borde avhålla sig från att föra fram åsikten att omprövningarna kan återupptas, utan att något i lagen dessförinnan ändrats. Kassan ger sken av att det bara är en administrativ förändring, när det i själva verket innebär att tusentals kan förlora sin assistansersättning.

Öppen för uppföljningar

Efter att lagändringar mot dagens rättspraxis genomförts är Cecilia Blanck öppen för uppföljningar i assistansen.
– Gärna i en enklare form, t ex en avstämning i ett telefonsamtal, med frågor som: Har något förändrats i ditt behov?

Delar den oro som STIL uttalat

Anna Viberg avfärdar i intervjun oro från STIL att Försäkringskassan kommer att sätta en restriktiv gräns för att bevilja assistansersättning i ett statligt huvudmannaskap om huvudförslaget i Lars Lööws utredning genomförs. Huvudförslaget saknar en fast gräns och innebär att dagens bedömning i kommunerna övertas av kassan. Cecilia Blanck delar STILs oro.
– Vi delar oron att den godtyckliga kvalificeringen i huvudförslaget kan skapa problem. Rättigheten blir svårare att utkräva om gränser och definitioner är otydliga.

Föredrar förslaget med en 3-timmarsgräns

Riksföreningen JAG avstyrkte utredningens huvudförslag i sitt remissvar och förordade kombinationen med 3 tim grundläggande behov och 20 tim totalt behov som var ett av de alternativa förslagen.
– Det skulle innebära att man lättar lite på den totala fixeringen vid grundläggande behov och ser mer till helheten. Samtidigt som man behåller den tydliga rättigheten till assistans för dem som uppfyller kravet.
Hur ser du på att Anna Viberg säger att det är för tidigt att påbörja förstatligandet 1 jan 2026?
– Vi vill gärna se ett införande enligt plan. Men kassans bedömning av hur lång tid som behövs för förberedelser är rimlig att ta hänsyn till. Vi vill inte heller har IT-krångel, långa väntetider och felaktiga beslut. Det borde vara en fråga om resurser.
Är det något mer du vill ta upp?
– I vårt remissvar beskrev vi oron för att Försäkringskassan inte kommer klara att hantera tillfälliga utökningar av assistans. Handläggningstiden för sådana ärenden måste kunna ske på några timmar, eller max några dagar. Ett system för detta måste vara på plats innan genomförandet, säger Cecilia Blanck.

Cecilia Blanck intervjuades av Kenneth Westberg 2023-08-31

Skicka sidan till: