läs skrivbordsversionen istället
En ny vägledande dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, går emot Försäkringskassans syn på hur ofta ingripanden måste ske för att det grundläggande behovet ”Förebyggande stöd” ska beviljas.
Maria Sjöblom, jurist på God Assistans, företrädde den nu 15-åriga flickan som vann domen i Mål nr 3200-25. Hon är mycket nöjd med resultatet.
– Det är förstås jättekul och min klient blev väldigt glad, eftersom de har varit utan assistans sedan kammarrättens dom kom och väntat på detta länge.
Hur länge var din klient utan assistans och hur klarade hon det?
– Hon blev av med assistansen när kammarrätten meddelade dom, i maj 2025. Hon hade då ett beslut som omfattade all vaken tid, även tid i skolan. Efter att hon blev av med assistansen har hon inte klarat av att vara i skolan. Hon har mått sämre då hennes trygghet försvann, vilket har lett till fler utbrott och självskadebeteende. Hennes mamma och anhöriga har fått ha tillsyn över henne dygnet runt.
Flickan har en psykisk funktionsnedsättning och behöver tillsyn dygnet runt på grund av ett allvarligt utåtagerande självskadebeteende. Försäkringskassan höll med om att hon behövde övervakning, men nekade assistansersättning med motiveringen att de aktiva ingripandena inte var tillräckligt "frekventa", säger Maria Sjöblom.
– Förvaltningsrätten gav kvinnan rätt, men Kammarrätten gick på Försäkringskassans mer restriktiva linje. HFD river nu upp kammarrättens dom och slår fast att kvinnans behov visst är ett grundläggande behov. Målet har återförvisats till Försäkringskassan för nytt beslut.
Försäkringskassan har under lång tid krävt att ingripanden ska ske med en viss frekvens, för att bevilja det grundläggande behovet ”Förebyggande stöd”. Detta även i fall där den enskildes utåtagerande kan leda till livsfarliga situationer. Maria Sjöblom anser att domen innebär en viktig förändring.
– Det ska inte läggas samma vikt, som det hittills gjorts, vid hur ofta ingripanden behöver ske utan i stället ska frekvensen bedömas i förhållande till hur allvarliga konsekvenserna av riskbeteendet kan bli.
Vilka situationer tror du nu lättare kan godkännas som grundläggande behov?
– Alla former av riskbeteenden, såsom självskadebeteenden, utåtagerande och aggressivt beteende samt bristande konsekvenstänk som kan leda till allvarlig fysisk skada. Men även beteenden som riskerar att skada egendom, exempelvis skador vid impulsiva handlingar eller eldhantering.
HFD klargör också att den som söker assistansersättning inte behöver kunna visa upp faktiska skador eller tidigare fullbordade incidenter. Det räcker att det finns ett riskbeteende kopplat till den psykiska funktionsnedsättningen som gör att assistenten måste finnas där för att avstyra situationer innan de eskalerar, vilket är en markering mot Försäkringskassans hårda linje, säger Maria Sjöblom.
– HFD är mycket tydliga med att hjälpbehovet faktiskt handlar om förebyggande stöd. I domens förarbeten sägs det att faktiska episoder och frekventa incidenter inte kan tolkas som ett krav på att allvarliga incidenter eller skador faktiskt måste ha inträffat.
Eftersom HFD är högsta instans är domen prejudicerande. Det återstår nu att se hur Försäkringskassan ändrar sin tillämpning, eller om de istället sätter ribban orimligt högt för vad som räknas som allvarliga konsekvenser”, säger Maria Sjöblom.
– Jag tror att Försäkringskassan kommer att behöva ändra sin tillämpning men jag skulle inte bli förvånad om de försöker begränsa effekten av domen genom en rätt restriktiv bedömning av vad som utgör en tillräckligt allvarlig skaderisk. I lagtexten talas det om situationer som när personen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
Vilka risker förekom i detta mål, vilket HFD godkände som grund?
– Bland annat att personen riktade vassa föremål mot sig själv, att hon kastade föremål och attackerade skolpersonal, där det fanns hög risk för allvarliga fysiska skador.
För personer med exempelvis svår autism, utåtagerande beteenden eller allvarlig självskadeproblematik som tidigare har fått avslag med hänvisning till att incidenterna sker "för sällan", kan detta innebära en ny chans, säger Maria Sjöblom som nu råder personer som berörs av denna dom att söka personlig assistans igen.
– Till exempel där Försäkringskassan eller kommunen har bedömt att ingripanden inte sker tillräckligt ofta, eller att det inte skett tillräckligt många faktiska incidenter/skador.
Vilken typ av underlag och bevisning bör man då lägga fram?
– Tidigare har det fokuserats mycket på att dokumentera hur ofta en assistent måste ingripa. Nu behöver man i högre grad visa vad som riskerar att hända om assistenten inte ingriper och varför risken är reell. Då behövs medicinskt underlag från psykolog, psykiater, läkare och liknande med kunskap om personen och dennes funktionsnedsättning, men även dokumentation av faktiska incidenter och situationer där assistenten lyckats förhindra något farligt, säger Maria Sjöblom.
Vidare läsning
Högsta förvaltningsdomstolens dom Mål nr 3200-25
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.