annonser
annons Nordica Assistans
annons Maxia Care
annons Backup
annons Vivida Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Rehab Sation Assistans
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Humana Personlig assistans
annons JAG


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Barbro Lewin, Funktionshinderforskare - ”Hässleholmsförsöket förstärker negativ bild av Försäkringskassan”

Barbro LewinI det så kallade Hässleholmsförsöket har Försäkringskassan i Skåne anlitat ett vårdbolag som via personal på sjukhuset iakttar personer under 27 timmar för att upptäcka fusk. Barbro Lewin anser att historien förstärker en bristande tillit till systemet och en negativ bild av Försäkringskassan.
– Det är inte konstigt att man känner sig ifrågasatt, otrygg och tillplattad, säger hon.

Artiklar med samma tema: (52)

TEMA - Bidragsbrott, fusk och kriminalitet i personlig assistans

Under 2010 började fusk och kriminalitet i Halland att uppmärksammas, där personer låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning, och vissa assistansföretag medverkat. Försäkringskassan hävdar också att det förekommer att behov överdrivs vid biståndsbedömningar. I media florerar fördomar kring fusk och personlig assistans . Assistanskoll intervjuar alla berörda...

Krav på respekt under handläggningen

I det sk Hässleholmsförsöket har Försäkringskassan anlitat det privata vårdbolaget Bemce för att avslöja fusk med assistansersättning när utredningar gjorts på Hässleholms sjukhus. Detta avslöjar Sydsvenskan i ett reportage den 5 maj i år. Barbro Lewin, Centrum för forskning om funktionshinder, kallar historien ”olustig” och är kritisk på en lång rad punkter.
– Det inte bara när en person fått sin assistans beviljad som LSS ställer krav på ett respektfullt bemötande, utan i hög grad redan under själva handläggningen.

En hjälpande hand blir en örfil

Barbro Lewin hänvisar till FörMed-utredningens betänkande, SOU 2015:17 För kvalitet – Med gemensamt ansvar, som poängterar att ”den försäkrade ska visas omtanke och respekt vid utredningen.” (sid 194)
– När en försäkringsmedicinsk undersökning görs är det nödvändigt att tydligt förklara varför en sådan utredning görs, vad en sådan utredning går ut på och hur den går till. Förvaltningslagens krav på att myndigheten ska räcka den enskilde en hjälpande hand får inte innebära att den känns som en örfil.
I Hässleholmsförsöket talas det om diagnosen malingering, som innebär att någon medvetet ljuger om eller kraftigt överdriver sina symptom, vad anser du om detta?
– Jag kan inte uttala mig om den vetenskapliga kvaliteten på den refererade föreläsningen och hur stor fokus det varit på den diagnosen vid de försäkringsmedicinska utredningarna. Det framgår inte att det anlitade vårdföretaget skulle ha uppfattat det som en viktig uppgift att kolla om personen i fråga överdriver sina symtom. Men här står ju ord mot ord.

Saknar etisk bedömning

Barbro Lewin är också kritisk till att Försäkringskassan inte gjorde någon etisk bedömning av Hässleholmsförsöket och inte heller gav någon förklaring till varför en sådan inte gjordes.
– Försäkringskassan skrev i sin kommentar att syftet inte är eller har varit att kontrollera utan att ”få fram så fullgoda medicinska underlag som möjligt.” Men det verkar uppenbart att de inte har haft en öppen redovisning av eventuella tänkbara etiska problem inför projektet och inte heller under projektets gång. Även om en sådan inte är nödvändig formellt, som vid forskning, borde Försäkringskassan självklart ha redovisat detta i sin kommentar.
Skulle en etisk bedömning av till exempel Etikprövningsnämnden över huvud taget släppt fram ett sådant här projekt?
– Det är omöjligt för mig att svara på eftersom jag inte sett projektbeskrivningen. Men det är klart man undrar om Försäkringskassan själv har några etiska regler för sådan pilotverksamhet.

Funktionshinderorganisationer saknas

Även bristen på närvaro från intresseorganisationer anser Barbro Lewin vara uppseendeväckande – varken i FörMed-utredningen eller i Hässleholmsprojektet finns de representerade.
– Inga kontakter ha tagits med representanter för dem som de försäkringsmedicinska utredningarna gäller, det vill säga olika patient- och funktionshinderorganisationer. Enbart SKL, Sveriges kommuner och landsting, nämns trots att det i uppdraget tydligt framgår att utredningen ska vara brett förankrad. Utredningen har därmed en stark slagsida mot administrativ problematik även om man kommer med flera bra förslag till att stärka bemötandet.

Oförmåga att se sin maktposition

Barbro Lewin tar upp Försäkringskassans egen kommentar till artiklarna i Sydsvenskan. I stället för att ta chansen att förklara eller möjligtvis be om ursäkt stärker de snarast den negativa bilden.
– Man borde kunna kräva att de tar kritiken på allvar. Men i kommentaren understryker de i stället sin distans och sin oförmåga att inse vad en sådan maktposition kräver för att inte medborgare som är beroende av Försäkringskassan ska känna sig helt tillplattade. Jag kan förstå att den som läser den känner att det är som att stå nedanför en hög och ogenomtränglig mur. Vem finns där bakom? Är det en människa av kött och blod och med insikt om hur oroade vi är och som är beroende av hur makten används?
Hur kan behovsbedömningen utföras på ett sätt så att alla inblandade parter kan bli överens?
– Människor borde inte behöva känna sig ifrågasatta. LSS ger dem inflytande även i handläggningssituationen. I målparagrafen LSS 6 § står det att ”verksamheten ska vara av god kvalitet och vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges”. Det står ska, det är fråga om skyldigheter för verksamheten.

Försäkringskassan ger uttryck för auktoritär syn

Barbro Lewin menar att Hässleholmsförsöket sannolikt kommer att förstärka den känsla som många assistansanvändare har – att vara ifrågasatta av Försäkringskassan. Och det med goda skäl. Hon läser ett utdrag ur myndighetens återrapportering av regeringsuppdraget våren 2014, Försäkringskassans arbete för att åstadkomma bättre kontroll och större rättssäkerhet i administrationen av assistansersättningen:
– ”Att förmedla hjälp som överskrider det faktiska hjälpbehovet riskerar att ytterligare begränsa den funktionsnedsatte samtidigt som att förmedla hjälp som underskrider det faktiska hjälpbehovet inte är förenligt med den rättighet som personer med funktionsnedsättning har.” Jag anser att denna skrivning ger uttryck för en paternalistisk, auktoritär syn som inte är förenlig med LSS värdegrund. Det är inte konstigt att tilliten och förtroendet är lågt för Försäkringskassans förmåga att förverkliga denna inflytandereform, säger hon.

Rättspraxis inte förenlig med de politiska intentionerna

I grund och botten, menar Barbro Lewin, är LSS tydlig och lätt att följa men handläggarna verkar inte ta lagparagraferna på allvar utan tar större hänsyn till regeringsrättsdomen från 2009 vid handläggningen.
– Det sägs att LSS är svår att tillämpa. Ja, det är det förstås om man samtidigt tillämpar en begränsande rättspraxis. LSS är tydlig med den enskildes rätt till stöd i 7 § LSS. Den individrättsliga paragrafen måste läsas tillsammans med vad LSS säger om verksamheternas skyldigheter i paragraferna 5 och 6 om verksamhetens mål och inriktning. Jag är tveksam till om högsta rätt alltid har rätt i meningen att den är rättfärdig, rättvis och förenlig med de politiska intentionerna. I sådana fall måste politikerna ta över ansvaret för tillämpningen och ta ställning till om lagen måste förtydligas, under förutsättning förstås att man vill att den ursprungliga LSS-tanken ska upprätthållas.

Ett medicinskt synsätt har kommit tillbaka

När Assistanskoll frågar hur det kan komma sig att synen på integritet förändrats så kraftigt sedan LSS kom 1994 svarar hon att ett medicinskt synsätt verkar ha kommit tillbaka och hon betonar att LSS inte handlar om sjukdom utan om medborgarskap - genom ett personligt och individuellt anpassat socialt stöd.
– LSS är en stark rättighetslag, stark särskilt i den meningen att den enskilde har ett lagligt inflytande över sin behovsbedömning och att man kan överklaga beslut som går en emot. LSS handlar om socialt stöd för att kompensera de svårigheter, funktionsnedsättningar, som är en följd av sjukdom och andra hälsotillstånd. De flesta av oss är visserligen också patienter under kortare eller längre perioder av våra liv, då är det Hälso- och sjukvårdslagen som gäller.

Delaktighet är målet, inte aktivitet

Försäkringskassan har kritiserats av bland annat ISF, Inspektionen för socialförsäkring för att inte använda det biopsykosociala synsättet i WHO: s Internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Barbro Lewin instämmer i den kritiken. WHOs begrepp delaktighet rimmar bättre med ändamålet med insatsen personlig assistans, än Försäkringskassans begrepp aktivitet.
– Begreppet delaktighet, som innebär engagemang i livssituationer speglar det yttersta målet som man som LSS-person har rätt att uppnå, nämligen att kunna leva som andra och vara i full delaktighet i samhällslivet utifrån sina förmågor och önskemål. Det är inte fråga om att bara bedöma om man kan utföra vissa aktiviteter som att gå eller läsa etc. Det är fråga om vad man ska använda dessa förmågor till. Och vilka svårigheter som behöver kompenseras när individens delaktighet hindras av funktionsnedsättningar. Ändamålet är ju att vara delaktig i olika livssituationer.

Ordet integritet har inskränkts

Ett annat ord som har stor betydelse i det här sammanhanget är integritet som Barbro Lewin anser har bytt betydelse under årens lopp och att användningen av ordet har inskränkts till att bara gälla kroppsnära situationer.
– Begreppet integritet handlar lika mycket om min personliga sfär, att få vara den man är, att vilja sträva mot sina livsmål, att inte behöva uppleva att makten kränker mig, att jag bemöts på ett korrekt sätt, att jag kan känna mig trygg med att myndighetspersoner behandlar mitt ärende på ett rättssäkert sätt. Det är ett problem om läkaren och vården i övrigt ser den enskilde som patient, som kanske försöker lura systemet.
Hur ser du på Försäkringskassans tilltro till läkarintyg?
– Det bör finnas med för att fastställa personkretstillhörighet för de två första personkretsarna, som är diagnosstyrda. För prövning av tillhörighet till personkrets 3 är det svårigheterna i vardagsfungerandet som är avgörande och de ska vara relaterade till hälsotillståndet. Det är andra professionella som är bäst på att bedöma funktionsförmåga och vad som krävs för att kompensera funktionsnedsättningar i olika livssituationer. Livet är mer än att gå upp ur sängen, gå på toaletten och få i sig lite mat! Det är ju bara de basala förutsättningarna för att leva sitt liv! Och all kraft ska ju inte behöva användas för den förberedelsen.

Handlar mest om att hålla kostnaderna nere

Barbro Lewin menar att Försäkringskassan står inför en utmaning som gäller bemötandet, ”att vara aktsam med hur man visar vilka intressen man bevakar”, som hon säger. Hon tycker dock att det i praktiken ser ut som det mest handlar om att få en likformighet i tillämpningen och att hålla nere kostnaderna för assistansersättningen.
– Om man vill övertyga medborgarna om att Försäkringskassan även bevakar rättvisan, då är det andra rättssäkerhetskrav som är aktuella - förutsebarhet, saklighet och opartiskhet. Först då kan funktionshindrade medborgare och deras närstående uppleva att Försäkringskassan även bevakar deras intresse att LSS verkligen tillämpas som det var tänkt, säger Barbro Lewin.

Erik Tillander intervjuade Barbro Lewin 2015-05-20

Skicka sidan till: