läs skrivbordsversionen istället
Assistanskoll har intervjuat Bessam Saleh vid ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, som skrivit rapporten om tvåårsprövningarna av assistansersättningen. Undersökningen visar att Försäkringskassan inte lever upp till kravet på omprövning av assistansen vartannat år. Den genomsnittliga tiden från beslut till omprövning var drygt tre år. Bessam Saleh konstaterar också att antalet assistanstimmar som beviljas delvis beror på var man bor. En av orsakerna är att Regeringsrättens dom 2009 nått ut olika snabbt till Försäkringskassans assistanshandläggare.
Citat: "Det stora problemet är när det går ut fel ersättning. Tanken med tvåårsomprövningen är ju att den genom hela livet, eller i alla fall fram till 65 år, ska justera behovet av antalet timmar just för tillfället."
"I valet mellan att göra ett ansökningsärende där personen kan stå utan assistans och en omprövning där personen vanligtvis har en pågående assistans är det helt rätt. Problemet blir ju när man gör den här nedprioriteringen under en längre period. Då följer man inte lagstiftningen."
"Den assistansberättigade ställer in sig på ett liv med assistans och det blir en enorm omställning om det dras tillbaka. I intervjuerna med handläggarna berättar de att det är mycket, mycket svårare att dra in ett ärende, både rent administrativt men framförallt att förmedla det här chockbeslutet till individen. Den situationen vill man undvika..."
"Ansökningsärenden var självprioriterande för alla chefer, oavsett bakgrund. Den stora skillnaden var hur man skulle prioritera tvåårsomprövningarna. Där såg vi en skillnad mellan chefer som tyckte att det var viktigt med tvåårsgränsen och chefer som prioriterade mer ingående utredningar..."
Läs artikeln Bessam Saleh: "Alla måste bli behandlade enligt samma grunder oavsett var man bor"
Läs mer ISF:s pressmeddelande och rapport
För Maria Dahl har det varit viktigt att hennes man inte ska ta största delen av föräldrarollen bara för att hon sitter i rullstol. Men hon har fått kämpa för sina assistanstimmar. Största utmaning med att ha personliga assistenter och vara förälder är att assistenterna inte ska ta över föräldrarollen, säger hon. Efter att Maria Dahl var med om en olycka för snart 18 år sedan har hon nervskador från midjan och neråt. Hon behöver i princip hjälp med alla hushållssysslor, dusch och all handräckning.
Citat: "Efter att jag förolyckades ville jag få personlig assistans, men det blev istället hemtjänst genom kommunen. Sedan dess har det varit fajter med Försäkringskassan med allt vad det innebär. När jag sedan väntade min äldsta son som idag är tio år blev det ännu värre."
"... när barnet blivit äldre har man verkligen fått slåss. Jag har gjort dags-, vecko- och månadsschema med alla föräldramöten, fotbollsträningar och lektioner på musikskolan.
"Jag var väldigt noga med att skriva upp att hälften av de här timmarna är mina, hälften är min mans. Man är illa tvungen att våra hård på den punkten för att få timmar för föräldraskap. Vid prövningarna brukar de säga att det finns ju en pappa i familjen och att han ju kan ta största delen. Aldrig i livet säger jag!"
"...De första åren behöver man få timmar för att blöjbyten, nappflaska, smakportioner och allt det där ska funka. Som nybliven mamma är det första året tufft oavsett om det är det första, tredje eller fjärde barnet. Sen kan jag säga att med åldern på barnen blir det bara mer och mer jobb! När mina barn kunde börja springa var det såklart jätteroligt att springa ifrån mamma. Då insåg jag snabbt att jag inte hade tillräckligt med timmar för att handskas med det.
"Det är inte assistenten som ska uppfostra mina barn, det är jag och deras pappa. Det är största utmaningen. Första introduktionsveckorna brukar jag vara väldigt noga med att säga: Skulle det vara fara och färde för barnens liv, självklart gör något. Annars, pocka på min uppmärksamhet."
Läs artikeln Maria Dahl: "Man måste kämpa för att få timmar för föräldraskap"
Läs mer Carina tror inte på två-årsregeln
Jonas Franksson - "Utan assistans skulle jag leva i ett Anna Anka-förhållande"
Assistanskoll har intervjuat Vilhelm Ekensteen, IfA, Intressegruppen för Assistansberättigade, som är mycket kritisk till ett förslag i regeringens lagrådremiss som han anser indirekt uppmanar assistansanordnare att övervaka den assistansberättigades livsföring. I en debattartikel på SvD:s Brännpunkt 13 augusti skrev Vilhelm Ekensteen, ordförande för IfA, att regeringens förslag kommer få förödande konsekvenser för assistansanvändares integritet och självbestämmande. Maria Larsson svarade samma vecka i en replik på Brännpunkt.
Citat: "Maria Larsson går inte alls in på kärnfrågan i min debattartikel, hur ett delförslag i lagrådsremissen hotar att helt rasera assistansreformens grundsyfte - integritet och självbestämmande för assistansberättigade. Hon skriver mycket om nödvändigheten att motverka bedrägerierna som riktas mot assistansersättningen, och där kan jag i långa stycken bara instämma. Men jag tar upp problematiken att vissa motåtgärder hotar att förstöra den reform som ska skyddas. Dit hör i mycket hög grad att göra anordnare och assistenter till våra dagliga övervakare."
"... Assistansberättigade kommer att övervakas och bli av med sin personliga integritet på ett sätt som inga andra medborgare skulle acceptera för egen del. Utom de kriminella, som tvingas till det. Det rör sig alltså om ett oerhört ingrepp - det tro jag snart sagt hela riksdagen är omedveten om."
"FRA-debatten har rört medborgarnas integritet och förts med berättigad intensitet. Hur hotad vår integritet är har ju hittills inte alls uppmärksammats. Det var därför jag skrev min artikel ..."
Läs intervjun Vilhelm Ekensteen: "Riksdagens reaktion kommer att visa hur inkluderade i samhället vi är"
Läs Vilhem Ekensteens debattartikel Debattartikel kritiserar lagrådsremiss om assistans
Läs Maria Larssons replik Minister försvarar lagrådsremiss
I en avhandling undersöks hur inflytande och självbestämmande hanteras när en individ är beroende av personlig assistans. Avhandlingen är skriven av Lottie Giertz i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö. Personlig assistans är ett av de områden som undersöks. Ett annat område är hur inflytandet och självbestämmandet ser ut för personer som förutom LSS-insatser också har god man som stöd.
Läs mer om avhandlingen "Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande med LSS"
Assistansersättningen för år 2013 ska vara 275 kronor per timme har regeringen beslutat. Timbeloppet för 2012 är 267 kronor per timme. Den nya ersättningen innebär en ökning med 3 procent.
Läs Assistanskolls statistik över schablonbeloppets utveckling sedan det infördes 1 januari 1998.
Socialstyrelsens offentliga register över verksamheter i LSS
Välj LSS 9: 2p i Lagrum och välj sedan efter alfabetisk sortering.
36 % av alla ansökningar om att bedriva assistans leder inte till tillstånd. Av 459 avgjorda ärenden den 12 januari hade 285 assistansanordnare fått bifall och 85 fått avslag, 26 har avvisats och 56 avskrivits.
TI som mäter svarsvilligheten hos de anordnare som deltar i jämförelsetjänsten på Assistanskoll. Varje anordnare svarsvillighet mäts i en skala från 0-100 %.
Se anordnarnas svarsvillighet i:
Transparensindex för anordnare på Assistanskoll
Assistanskolls nyhetsbrev bevakar assistansreformens utveckling/avveckling, informerar om den marknad som uppstått när hemsamariter ersattes av personliga assistenter och ger tips om hur man får ut det mesta av sin assistans.
I Assistanskolls Faktabas finns länkar till lagar, myndighetsinformation, rapporter från organisationer, propositioner, statliga utredningar, avhandlingar/uppsatser, facklitteratur, mediareportage, utbildningar för assistenter, utbildningar och rådgivning till assistansberättigade.
Guiden "Att välja assistansanordnare" ger hjälp att välja utifrån individuella behov och preferenser.
Guiden "Att vara egen arbetsgivare" ger information om hur det går till att anställer sina assistenter själv, om möjligheter och ansvaret det leder till.
Guiden "Att arbeta som personlig" assistent ger assistenter information om kollektivavtal, anställningsvillkor med mera.
Assistanskoll listar 229 assistansanordnare, av dessa har 216 lämnat uppgifter till Assistanskoll om sina tjänster och villkor. De 216 anordnarna har tillsammans 9074 kunder, vilket motsvarar ca 46 procent av alla assistansberättigade i Sverige eller ca 79 procent av de som väljer icke-kommunala anordnare.
Uppskattningen baserar på 15 905 (april 2012) personer med assistansersättning från Försäkringskassan och 3800 personer (dec 2011) med personlig assistans via kommunala LSS-beslut. Enligt Försäkringskassan väljer ca 58 procent av de assistansberättigade privata anordnare. Siffror saknas om hur personer med kommunala LSS-beslut valt anordnare. Om samma valbeteende antas för båda grupperna täcker Assistanskoll 79 procent av den icke-kommunala marknaden.
Assistanskoll har sammanställt statistik om antal assistansberättigade och deras val av anordnare från 1994 - idag. Vi visar utvecklingen av de största assistansanordnarna och vilka företag som ingår i olika ägargrupper. Vi jämför assistansersättningens schablonbelopp med löneutvecklingen för personliga assistenter. Länk till vår statistik
Assistanskoll jämför samtliga kollektivavtal som gäller för personliga assistenter. Kollektivavtalen för KFO, KFS, Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen och SKL/PACTA (inklusive de olika villkoren för HÖK och PAN-anställda assistenter och anhörigvårdare)
Anordnare som inte uppdaterat på 1 ½ år kommer att tas bort från jämförelsen. Vi vill därför påminna de anordnare som deltar i Assistanskoll att uppdatera uppgifterna i sina profiler.
Ett växande antal kommuner väljer att, på sin hemsida, länka till Assistanskoll för att hjälpa assistansanvändare att välja assistansanordnare: se listan på kommunerna som länkar till oss här
Läs intervju med Socialstyrelsen som rekommenderar kommuner att informera om assistanskoll: Ulla Clevnert, Socialstyrelsen - "Assistanskoll blir ett bra komplement till Socialstyrelsens information"
Läs intervju med Östhammars kommun om varför de hänvisar assistansberättigade till Assistanskolls jämförelse av anordnare Helena Molarin, chefshandläggare, Östhammars kommun - "Vi informerar om Assistanskoll i vårt skriftliga material"
Vi ser gärna att vår information på Assistanskoll sprids till så många som möjligt. Ni kan hjälpa oss med detta genom att länka till vår hemsida Assistanskoll
Länka också gärna till artiklar från Assistanskoll så länge ni anger oss som källa.
Nyhetsbrevet når ca 5 100 e-postadresser varav ca 560 är assistansanordnare och 975 är LSS-handläggare. Brevet går ut till handikapporganisationer och deras tidskrifter, fackföreningar, tjänstemän och politiker på olika nivåer samt assistansbrukare, anhöriga, och assistenter.
Adolf Ratzka
verksamhetsledare,
08-740 42 00
Algren Morgan
administratör,
08-506 221 77
Kenneth Westberg
journalist,
08-506 221 81
Minna Nyman Sabbadini
journalist,
08-506 221 81
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.