Sophie Karlsson, ordförande, IfA – ”Grundläggande behov måste bedömas i sin helhet vid ett förstatligande”
Sophie Karlsson säger nej till LSS-utredningens förslag till förstatligande men tycker det är bra att Socialutskottet nu trycker på regeringen i frågan om statligt huvudmannaskap.
– Jag förväntar mig en utredning från regeringen som kan skapa en fungerande personlig assistans.
IfA har lämnat sitt remissvar till LSS-utredningen och avstyrker förslagen i sin helhet. Sophie Karlsson anser att LSS–utredningen inte ger någon grund för att utveckla den personliga assistansen, då den var gjord utifrån direktiv att spara pengar.
Nej till utredningens förslag om förstatligande
Sophie Karlsson säger att IfA vill se ett statligt huvudmannaskap, men inte på det sätt som LSS–utredningen föreslår, eftersom det förslaget bygger på att tex ta bort assistans för barn, ta bort det femte grundläggande behovet och att andra personliga behov i hemmet skulle beviljas med en 15 timmars schablon.
– Det finns även fler oklarheter kring förslaget så det blir ett bestämt NEJ till utredningens modell för ett förstatligande.
Vad en ny utredning behöver ta upp
Bengt Eliasson, Liberalerna, sade nyligen på Assistanskoll att direktiven till januaripartiernas nya utredning om huvudmannaskapet presenteras i januari. Sophie Karlsson säger att hon förväntar sig en utredning som kan skapa en fungerande personlig assistans.
– Jag utgår från att det är tänkt att alla som har personlig assistans, oavsett beslut från kommunen eller Försäkringskassan, ska med in i det nya huvudmannaskapet. Sedan måste de grundläggande behoven och lägsta nivån för att beviljas personlig assistans ses över. Det behövs också en lösning för t ex tillfälliga utökningar, och en tydlighet att kommunen har fortsatt ansvar för att utföra personlig assistans.
Bra att Socialutskottet trycker på regeringen
En majoritet i Socialutskottet har röstat för att en utredning ska leda till att det genomförs en lagstiftning med statligt huvudmannaskap för all personlig assistans före valet 2022. Sophie Karlsson tycker det är bra att de trycker på regeringen.
– Det är bra med lite påtryckningar nu när regeringen arbetar med direktiven. Vi ser gärna förändring snart, men vi vill inte skynda för hastigt, det är centralt att alla med behov av assistans kommer med i den statliga personliga assistansen.
Räcker det att kommunala assistansbeslut tas över av Försäkringskassan och därefter omfattas av omprövningsstopp, vilket föreslogs av Socialutskottet?
– Det kan rädda upp situationen för stunden, men om inte behovsbedömningarna förändras i grunden är det ingen lösning på längre sikt.
Grundläggande behov måste ses i sin helhet
Innan ett förstatligande genomförs måste grundläggande behov och även andra personliga behov ses och bedömas i sin helhet, säger Sophie Karlsson.
– Det måste vara tydligt att behoven inte ska bedömas i korta aktiva moment, utan bedömningen måste ske utifrån att livet ska fungera i sin helhet och på det sätt den enskilde själv bestämmer. Personlig assistans behövs för både det som en vet händer, men också för sådant som är oförutsett. Poängen med personlig assistans, är att den finns att tillgå när den behövs.
Vill behålla de grundläggande behoven
En central fråga är var gränsen ska gå för att beviljas assistansersättning, efter ett förstatligande. Sophie Karlsson vill dock inte säga vilken gräns som ska ersätta dagens 20-timmarsgräns.
– IfA har ingen exakt siffra på var gränsen ska gå, men alla med återkommande grundläggande behov bör kunna beviljas personlig assistans.
Hon anser att de grundläggande behov som finns idag är relativt bra, om de ses i sin helhet. De behövs för att tydliggöra att det inte handlar om enbart behov som att städa, göra ärenden eller ledsagning, utan mer omfattande behov.
– Visst skulle en kunna tänka sig att inkludera även personer som har behov av t ex hemtjänst eller egentligen alla behov där en behöver stöd av en annan person, men då måste vi tänka ett helt nytt system kring välfärdstjänster.
Ser du behov av fler grundläggande behov t ex för arbete eller föräldraskap?
– Jag anser givetvis att personlig assistans ska kunna beviljas för arbete eller att utöva sitt föräldraskap, men inte som grundläggande behov.
”Riskerar ersätta personlig assistans”
Sophie Karlsson ser en stor risk att den av LSS-utredningen föreslagna LSS–insatsen ”Personlig service och boendestöd” skulle ersätta personlig assistans för många, så som behovsbedömningen ser ut idag.
– Det finns risk att den insatsen skulle bli som kommunal assistans fast med större begränsningar än idag.
För personer som inte har tillräckligt omfattande behov för att beviljas personlig assistans vill Sophie Karlsson hellre att hemtjänst och boendestöd stärks upp, istället för att skapa en insats som hon anser ger ny gränsdragningsproblematik.
– IfA vill att alla som har behov av personlig assistans ska kunna beviljas detta. Sedan behöver andra insatser fungera så att personlig assistans inte ska behöva vara lösningen för alla, i brist på andra fungerande insatser.
Räcker med uppföljningar
LSS–utredningen föreslog omprövningar vart tredje år, Sophie Karlsson tycker inte omprövningar ska göras överhuvudtaget, möjligtvis uppföljningar för vissa där det är tydligt att assistansbehovet kan förändras, för att stämma av att allt fungerar och eventuellt se om behovet har utökats.
– Det finns en skyldighet för assistansanvändare och assistansanordnare att anmäla ändrade förhållanden, det räcker. För de allra flesta är funktionsnedsättningen varaktig och behovet av personlig assistans likaså. Assistansberättigade ska kunna känna sig trygga och inte känna sig flåsade i nacken av myndigheterna.
Ett motiv som brukar användas av de som vill ha omprövningar av assistans är att hindra fusk och kriminalitet, hur ser du på det?
– Det finns bättre sätt att upptäcka och stoppa oegentligheter än genom omprövningsförfarandet. Det har nog i sådana fall mest handlat om gamla beslut med bristfälliga underlag där några personer har kunnat låtsas ha en funktionsnedsättning. Utredningarna som görs idag kräver gedigna underlag.
Sågar särskilt timbelopp för närstående
LSS-utredningen föreslog att assistanstimmar utförda av närstående ska ersättas med 93,5 % av timbeloppet. Detta tycker Sophie Karlsson inte ens borde ses som ett alternativ.
– Att assistansen utförs av någon i hushållsgemenskap behöver inte nödvändigtvis betyda att kringkostnaderna är mindre. Det blir märkligt och administrativt krångligt att införa den skillnaden, vilket även Försäkringskassan anser i sitt remissvar. Det sänder även signaler om att personlig assistans utförd av nära anhöriga inte skulle vara lika mycket värd och riskerar att påverka lönerna, om beloppet är lägre, och den utvecklingen vill vi inte se.
De borttagna besparingsförslagen
Sophie Karlsson vill även kommentera några av de LSS-utredningens förslag som regeringen sagt inte är aktuella att genomföra, tex förslaget om en schablon på 15 timmar för andra personliga behov i hemmet.
– Det var ett horribelt förslag, som visade en stor okunskap om assistansberättigades levnadsförhållanden.
Också förslagen om att ta bort assistans för barn och för det femte grundläggande behovet och ersätta detta med kommunala LSS-insatser var mycket dåliga, fortsätter Sophie Karlsson.
– Utredningen tycks vilja ta sikte på att en viss kompetens kan behövas i vissa fall och skapat nya insatser för det, men istället vore det bättre att arbeta med att stärka kompetensen och kunskapen inom den personliga assistansen, i de fall det behövs.
Finns det positiva förslag i utredningen du vill kommentera?
– Jag tycker det är bra att utredningen tryckte på förstärkning av barnets rättigheter, men där har vi ju också fått Barnkonventionen som stärker barnets rättigheter.
Får inte tillåtas bli förarbeten för lagstiftning
Sophie Karlsson säger sig ha farhågor om att det i framtiden kan komma lagförslag som i någon mån bygger på tex förslagen med en schablon på 15 timmar och borttagen assistans för barn. Jurister skulle då i framtida processer kunna gå tillbaka till LSS-utredningen som en del i förarbetena till lagstiftningen.
– Det skulle få en negativ inverkan på rättstillämpningen. Jag hoppas på ett väldigt tydligt avståndstagande till och istället tydlig ställning för något bättre i eventuellt kommande utredningar och propositioner. LSS–utredningens menliga inställning till den personliga assistansen får inte tillåtas få fäste.
Indirekt påverkan på rättstillämpningen
Det finns också en risk att förslagen i LSS-utredningen kommer att påverka eller kanske redan har påverkat rättstillämpningen på ett negativt sätt, säger Sophie Karlsson.
– Vi har sett det fenomenet i samband med tidigare utredningar, dvs att förslag i en utredning påverkar trots att de inte genomförs som lagstiftning. Ända sedan LSS–utredningen 2008 har vi sett hur det femte grundläggande behovet ifrågasätts mer och mer, vilket bl a lett till den pågående utredningen ”Stärkt assistans”, så ja, det finns alltid en risk att förslag tar fäste utan att de blivit uttalade i lagen, säger Sophie Karlsson.