Bengt Westerberg - ”Fusket var ingen stor fråga när assistansen infördes på nittiotalet”

Bengt Westerberg vill ha krav på kollektivavtalsvillkor och mer granskning av assistansföretag som har mycket höga vinstmarginaler år efter år. Han är samtidigt kritisk mot överdrifter av fuskets omfattning och att fusket används för att angripa rättigheterna i LSS.

Bengt WesterbergSVT har nyligen haft reportage om fusk i personlig assistans, senast om ytterligare en härva med ett femtiotal personer inblandade. Bengt Westerberg, liberal socialminister på nittiotalet och då drivande i att införa assistansreformen, tycker att det är naturligt att fusk uppmärksammas och angeläget att det stoppas. Men det finns risker med den debatt som förs runt fusket.
– Den största risken är att den kastar en skugga över en verksamhet som i allt väsentligt fungerar väldigt bra och som är av en helt avgörande betydelse för livskvaliteten för många människor.
Det spekuleras mycket om omfattningen av fusket, och det talas ofta om att det finns stora mörkertal, är det ett problem?
– Överdrifter är ett problem, det enda sättet att slippa spekulationer är ökade kunskaper. Det är viktigt att myndigheterna gör vad de kan för att få fram fakta.

Förstår funktionsrättsrörelsens reaktioner

Bengt Westerberg anser inte att funktionsrättsrörelsen talat för lite om åtgärder mot fusk och kriminalitet i personlig assistans.
– Jag tycker både funktionsrättsrörelsen och de seriösa assistansföretagen har uppmärksammat problemet en hel del. Det finns ju ingen seriös aktör som försvarar fusk och bedrägerier. De drabbas ju i högsta grad själva av problemen.
Funktionsrättsrörelsen reagerar ofta på fuskdebatten…
– Jag kan förstå att de ibland har reagerat när det i debatten har förekommit våldsamma överdrifter om fuskets omfattning och när dessa har tagits till intäkt för att ifrågasätta hela insatsen personlig assistans.

Kostnadsdebatt blandas samman med fuskdebatt

I fuskdebatten tas kostnaderna för personlig assistans ibland upp som ett problem, det kan påstås att det är alltför höga. Bengt Westerberg säger att det är olyckligt att fusk och kostnader på detta sätt blandas samman.
– Det är ofrånkomligt att det kostar om man vill att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Det beror på att de ofta är beroende av andra människors stöd för att klara vardagsfunktioner som andra klarar på egen hand, t ex av– och påklädning, att äta, toalettbesök och förflyttningar. Alternativet är att de tvingas vistas i sängen eller fåtöljen i väntan på att hemtjänsten dyker upp eller att de mot sin vilja placeras i en gruppbostad. Det blir en sämre standard för dem, men inte så mycket billigare för stat och kommun.

Se över företag med ständigt höga marginaler

För att åtgärda fusk inom personlig assistans vill Bengt Westerberg se krav på kollektivavtal, eller motsvarande villkor. Han anser även att man bör granska företag som år efter år uppvisar mycket goda marginaler.
– Sådana ska det normalt inte kunna finnas i den här branschen så det kan tyda på att det förekommer bedrägerier.
Hur ska man agera mot assistansföretag med alltför stora vinster och aktieutdelningar?
– Det är inte vinsten eller utdelningen i sig som är huvudproblemet utan hur de har uppstått. Det borde inte vara möjligt att göra stora vinster i assistansverksamhet som sköts enligt regelboken, i varje fall inte år efter år. Skulle det mot förmodan finnas något acceptabel förklaring får man naturligtvis acceptera den.
Hur ser du på de krav som ställts på att begränsa arbetskraftsinvandring av personliga assistenter, eftersom fusk sägs finnas i samband med det?
– Det kan det säkert finnas skäl att se över de reglerna.
Vad anser du behöver göras här och vad anser du om begreppet brukarimport som används?
– Jag är för dåligt insatt i hur reglerna tillämpas för att kunna ha någon uppfattning om hur de kan behöva ändras. Jag uppfattar att brukarimport kan innebära t ex att föräldrar som har barn med funktionsnedsättning lockas hit för att arbeta som assistenter åt sina egna barn. Det är naturligtvis ohållbart.

Svårt förutse vad kriminella ska göra

Regeringen har just föreslagit en lagändring för att stoppa utbetalningar av assistansersättning till assistansberättigade som anlitat anordnare utan tillstånd. Bengt Westerberg är positiv till detta.
– Jag har inte studerat förslaget i detalj men principiellt har jag inga invändningar.
Borde detta ha åtgärdats tidigare?
– Det kan man säga om alla kontrollåtgärder som visar sig vara motiverade. Det är svårt att på förhand förutse alla vägar som bedragare kan komma att använda, så vi får nog finna oss i att åtgärderna ofta är reaktion på förekommande bedrägerier.

Var ingen stor fråga på nittiotalet

När assistansen infördes i början på nittiotalet var inte fusket en stor fråga, säger Bengt Westerberg.
– Vi funderade i ärlighetens namn inte så mycket på riskerna för kriminalitet i början av nittiotalet. Jag tror inte att frågan ens berördes i 1989 års handikapputredning som föreslog införandet av personlig assistans.
Erfarenheterna har dessvärre visat att det behövs en hel del kontroll, fortsätter Bengt Westerberg.
– Det har visat sig att det finns ”fuskare” bland tjänstemän hos Försäkringskassan, i assistansföretag och t o m några enstaka bland brukare. Det måste naturligtvis åtgärdas. Ibland går det inte att förstå hur assistans kunnat beviljas på felaktiga grunder när man vet hur hårda prövningarna är och hur många som får nej, säger Bengt Westerberg.

Bengt Westerberg intervjuades av Kenneth Westberg 2021-01-22

Skicka sidan till: