Lena Hallengren, socialminister – ”Målet är att utredningarna inte ska upplevas som integritetskränkande”

Lena Hallengren, Foto: Ninni Andersson

Försäkringskassan har fått i uppdrag att till den 30 juni 2022 utveckla kunskapen om hur bedömningar av assistans ska bli mindre integritetskränkande och påfrestande, säger Lena Hallengren. Uppdraget ska dock inte leda till att grundläggande behov bedöms i sin helhet eller att fler personer beviljas assistans eller fler assistanstimmar.

Uppdraget

Socialdepartementet ger idag Försäkringskassan i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd om hur man kan beräkna tidsåtgång för olika hjälpbehov på ett sätt som är mindre krävande eller ingående för den enskilde, men utan att försämra utredningarnas kvalitet. Uppdraget ska vara klart senast 30 juni 2022.

Förändringar ska ske inom dagens regelverk

Lena Hallengren säger att syftet med uppdraget är att handläggningen ska bli mer transparent och mindre påfrestande för den som behöver personlig assistans.
– Syftet med kunskapsstödet är att bidra till en handläggning som upplevs som mer begriplig och mindre integritetsnära. Målet är att utredningarna inte ska upplevas som integritetskränkande.
Är tanken att komma bort från minuträkningen av behov?
– Uppdraget ges eftersom det länge funnits kritik om minuträkning och för att utredningarna upplevs som alltför ingående av många. Detta är också något som Försäkringskassan har identifierat, de arbetar med att utveckla sina bedömningsgrunder.
Är det möjligt för Försäkringskassan att föreslå att grundläggande behov ska räknas i sin helhet som grund för assistansersättning och inte delas upp i integritetsnära delar?
– Nej, det här uppdraget omfattar ett kunskapsstöd inom dagens regelverk. För att stärka rätten till assistans har regeringen aviserat om en reform baserad på utredningen om stärkt assistans, med bland annat nya grundläggande behov. Regeringen kommer att återkomma med förslag på regeländringar där.

Uppdraget avser främst de integritetsnära behoven

De krävande och ingående hjälpbehov som främst avses i uppdraget är dock de integritetsnära behoven, säger Lena Hallengren.
– De integritetsnära behoven handlar om sådant som av– och påklädning, toalettbesök, personlig hygien och så vidare.
Kan uppdraget innebära att Försäkringskassan ska fastställa schablontider för olika typer av behov?
– Det finns inget färdigt svar på hur kunskapsstödet kommer att se ut, utan det är det vi nu ber Försäkringskassan att återkomma om. Hur Försäkringskassan utvecklar sitt stöd för kunskap kommer de att rapportera nästa sommar.
Gäller uppdraget både grundläggande och andra personliga behov?
– Ja, det är inte avgränsat. Försäkringskassan ska i det här uppdraget samverka med Socialstyrelsen, och informera såväl SKR som funkisorganisationer under arbetets gång.

”Kommer inte att leda till vare sig fler eller färre assistanstimmar”

Assistanskoll frågar om målet är att antalet beviljade assistanstimmar ska vara oförändrat, eller om uppdraget kan leda till fler beviljande assistanstimmar.
– Regeringen bedömer att det inte kommer att leda till vare sig fler eller färre assistanstimmar eller personer med personlig assistans. För att stärka rätten till assistans har regeringen aviserat om en reform baserad på utredningen om stärkt assistans. säger Lena Hallengren.

Lena Hallengren intervjuades av Kenneth Westberg 2021–10–29

Vidare läsning

Regeringsuppdrag om kunskapsstöd gällande assistansersättningen

Pressmeddelande om uppdrag om kunskapsstod gallande assistansersattningen