Pia Steensland, Kristdemokraterna – ”Anmärkningsvärt, men inte förvånande”
Regeringen borde tänka om och omgående ge huvudmannaskapsutredningen tilläggsdirektiv att alla grundläggande behov ska räknas i sin helhet. Frågan hör tätt ihop med ett statligt huvudmannaskap, säger Pia Steensland.
– Socialdemokraterna är ansvariga för att den akuta situationen uppstod och sitter på den yttersta makten att rätta till den.
Den 17 mars röstade en riksdagsmajoritet bestående av C, L, KD, V, SD och MP för ett kristdemokratiskt förslag att huvudmannaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv om att utarbeta lagförslag som gör att alla grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet. Socialminister Lena Hallengren har därefter sagt till Assistanskoll att regeringen inte kommer att ge utredningen tilläggsdirektiv. Pia Steensland beskriver det som anmärkningsvärt.
– Samtidigt är jag inte förvånad. Regeringen skulle självmant ha dragit i nödbromsen för länge sedan om de hade haft en genuin vilja att rätta till det som blev så fel efter deras regleringsbrev till Försäkringskassan 2016. Istället har de passivt accepterat en rättspraxis som innebär att flera tusen har förlorat sin rätt till assistans trots oförändrade hjälpbehov. Nu när en majoritet i riksdagen äntligen har ställt sig bakom vårt krav borde självklart också regeringen göra det.
”Tänk om och agera omgående”
Lena Hallengren säger att det är viktigt att huvudmannaskapsutredningen får arbeta med sin fråga och inte försenas. Pia Steensland ser det som en undanflykt.
– Tidsaspekten har inte varit en prioriterad fråga för regeringen tidigare. För det första väntade regeringen nästan ett år med att tillsätta utredningen efter att riksdagen sagt att staten skulle vara ensam huvudman för assistansen. För det andra gav regeringen utredningen direktiv om att den skulle föreslå alternativa huvudmän – trots att riksdagen var tydlig med att det var ett statligt huvudmannaskap som skulle utredas.
Vad bör regeringen göra nu?
– Tänka om och agera omgående. Socialdemokraterna är ansvariga för att den akuta situationen uppstod och sitter på den yttersta makten att rätta till den.
Frågorna hänger tätt ihop
Det är inte heller säkert att tilläggsdirektivet skulle försena utredningen nämnvärt, fortsätter Pia Steensland. Det går att göra delbetänkanden av olika delar under en utredning om det skulle behövas.
– De två frågorna hänger tätt ihop vilket gör att det sannolikt är tidseffektivt att utreda dem tillsammans. Om de grundläggande behovens omfattning ska vara gränsen för rätten till assistans även i framtiden, (även om gränsen kommer vara lägre än dagens 20 timmar) måste vi komma bort från uppdelning i minuter och sekunder.
Kan regeringen genomföra riksdagens tillkännagivande på något annat sätt, tex genom att tillsätta ytterligare en utredning?
– Ja, de kan tillsätta en separat utredning men det vore inte en bra lösning. Frågorna hör ihop och bör utredas tillsammans. Statligt huvudmannaskap tillsammans med att samtliga grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet skulle skapa det helhetsperspektiv som behövs för att det ska bli riktigt bra för de som behöver personlig assistans.
Kan utredningen lyfta frågan?
Jonas Franksson, STIL och Sophie Karlsson, IfA anser att Lars Lööws utredning behöver förhålla sig till tillkännagivandet och att det kan leda till att utredningen på något sätt yttrar sig i frågan om hur grundläggande behov ska beräknas.
Anser du att Lars Lööws utredning kan agera på något sätt efter riksdagens tillkännagivande?
– En statlig utredning kan inte, och ska inte, ta egna utredningsinitiativ utanför de formella direktiv som regeringen har gett. Det vore inte önskvärt med en situation där regeringen inte äger inriktningen på statliga utredningar.
Hur ser du på funktionsrättsrörelsen nu trycker på för att utredningen på något ta tag i frågan?
– Allt opinionsarbetet som kan bidra till att riksdagens beslut verkställs är värdefullt.
Men det är S-regeringen som äger frågan. De sitter på makten att ge nya direktiv som utredaren måste förhålla sig till. Sen är det en annan fråga om utredaren ser en öppning för att lyfta in frågan inom ramen för de befintliga direktiven. Men det är det bara utredaren själv som kan bedöma.
Skulle utredningen kunna göra något annat än direkta lagförslag om grundläggande behov, tex föra resonemang eller något liknande?
– Det är ingen fråga som jag ska ta ställning till. Det är upp till utredaren att bedöma vad som kan göras inom ramen för de direktiv som regeringen har gett.
Kämpa vidare
Pia Steensland säger att frågan nu är formellt färdigbehandlad i riksdagen. Funktionsrättsrörelsen måste nu kämpa vidare och hålla frågan levande.
– Jag förstår att det kan kännas tröstlöst att regeringen säger nej och att det krävs fortsatt starkt opinionsarbete. Men jag hoppas samtidigt att alla de som har jobbat hårt i många år för detta får ny energi av vetskapen att de har riksdagens stöd. Samtidigt anser jag att detta visar att Sverige behöver en ny borgerlig regering med ett starkt kristdemokratiskt inflytande över funktionshinderpolitiken.
Moderaterna reserverade sig ju mot tillkännagivandet i Socialutskottet. Hur ska ni övertyga M i en eventuell kommande moderatledd regering att göra lagändringar kring grundläggande behov?
– Jag beklagar att S så väl som M reserverade sig. Men den stora skillnaden som har skett genom förslaget från oss kristdemokrater är att en majoritet i riksdagen äntligen har ställt sig bakom att minutjakten ska upphöra. Riksdagens beslut är i förlängningen ett uttryck för folkets vilja och det har den nuvarande så väl som den kommande regeringen att förhålla sig till. Vid ett regeringsskifte kommer kristdemokraterna vara en fortsatt stark röst för att stärka rätten till personlig assistans, säger Pia Steensland.