Gustav Lindkvist, juris doktor– ”Assistansberättigade riskerar bli förlorare”
Det är inte acceptabelt att beslut om återkrav från Försäkringskassan kan användas av kronofogden för verkställighet, vilket kan bli resultatet av regeringens förslag, säger Gustav Lindkvist, juris doktor i offentlig rätt.
–Lagändringen strider mot grundföreställningar om ett rättssäkert förfarande.
I propositionen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut föreslår regeringen att myndighetsbeslut om betalningsskyldighet ska utgöra exekutionstitel och kan användas för verkställighet. Beslut tas i riksdagen 19 maj och lagstiftningen börjar gälla 1 sep 2022. Gustav Lindkvist, som skrivit avhandlingen Utredningsskyldighet, bevisbörda och beviskrav i förvaltningsprocessen, är kritisk.
– Den konkreta följden blir att Försäkringskassans beslut, om det inte överklagas till förvaltningsdomstol, kan användas av kronofogdemyndigheten för att utmäta skulden.
Förvaltningsdomstol räcker inte
Gustav Lindkvist, som skrivit en promemoria om problem vid försäkringskassans återkravsbeslut som exekutionstitel, anser inte att det räcker att kunna överklaga till förvaltningsdomstol. Den enskilde, (anordnaren eller assistansanvändaren) har inte har rätt till kostnader för rättshjälp och det saknas reella möjligheter att föra motbevisning.
– Det finns ingen reell möjlighet att värdera muntlig bevisning hos Försäkringskassan, vilket bara kan ske på ett adekvat sätt i domstol.
Gustav Lindkvist håller inte med om att förvaltningsdomstolen har en sådan utredningsskyldighet att den enskilde klarar sig utan juridiskt ombud.
– Att tro att domstolen skulle göra samma saker som ett kvalificerat ombud gör för att tillvarata den enskildes intressen är en utopi eller fiktion.
Kvaliteten brister i Försäkringskassans beslut
Gustav Lindkvist anser att det förekommer fall där det finns stora brister i Försäkringskassans utredningar av assistansersättning. Han menar att det förekommer att Försäkringskassan inte kommunicerat utredning inför beslut och det förekommer fall där det är oklart på vilken rättslig grund beslutsskälen fattats.
– Ibland har domstolar ansett utredningar vara så dåliga att de måste skicka tillbaka målet till Försäkringskassan för förnyad utredning.
Något som Gustav Lindkvist anser är direkt olagligt är när Försäkringskassan grundar återkrav på att ett beviljandebeslut varit felaktigt från början.
– I dessa situationer är det Försäkringskassan själv som orsakat felet genom att antingen inte utreda grundärendet tillräckligt eller gjort en felaktig rättslig bedömning.
Försäkringskassans motiv
Gustav Lindkvists bedömer att Försäkringskassan medvetet driver en rättsligt hård linje för återkrav som inte ligger helt inom lagens råmärken (gällande rätt).
– Det förefaller som att Försäkringskassan ”testar” en linje och ser om ”den håller i domstol”.
Vad anser du ligger bakom Försäkringskassans agerande med återkraven?
– Nu spekulerar jag, men ett rimligt antagande är att Försäkringskassan får direktiv uppifrån och vill visa handlingskraft att komma åt fusk i assistansbranschen.
Finns det inte oseriösa anordnare som Försäkringskassan måste agera mot?
– Jag har själv inte stött på något fall där en anordnare har fuskat, men hyser inga som helst tvivel om att det förekommer. Det är i och för sig bra att Försäkringskassan agerar, men problemet nu är att alltför många oskyldiga dras med.
Rättsosäkert läge för assistansanordnarna
Försäkringskassans syn att anordnarna har ett strikt arbetsgivaransvar att känna till förhållanden i assistansanvändarnas liv leder till orimliga konsekvenser och saknar stöd i lagstiftningen, säger Gustav Lindkvist.
– Det förutsätter att anordnare agerar som Försäkringskassans ”förlängda kontrollarm” och inkräktar på assistansberättigades självbestämmande och integritet.
Gustav Lindkvist anser att anordnarna är i ett rättsosäkert läge, när de har ett strikt ansvar och får betala oavsett vad de haft kunskap om eller varit medvetna om.
Försäkringskassan argumenterar nästan alltid om det Försäkringskassan kallar för arbetsgivaransvar, men de nämner aldrig sitt eget lagstadgade utredningsansvar, fortsätter Gustav Lindkvist.
– Om ingen drar i bromsen rätt snart kan stora problem uppstå eftersom anordnarna sannolikt inte kommer att vara villiga att bedriva verksamhet under så strikt ansvar.
Assistansberättigade kan bli förlorare
Ett inte osannolikt scenario är att anordnare som vill minska risken för återkrav börjar kategorisera assistansberättigade i olika risknivåer, säger Gustav Lindkvist.
– Vissa svårbedömda grupper kanske ingen till sist vill ta sig an, enbart pga. risken för återkrav. Det vore en olycklig utveckling.
Ge rättshjälp i förvaltningsdomstolarna
Om lagändringen trots allt går igenom måste villkoren i förvaltningsdomstolarna förändras, säger Gustav Lindkvist. Det behövs en rätt till ersättning för ombudskostnader så att parterna är någorlunda jämlika i styrkeförhållande och den enskilde kan tillvarata sin rätt.
– För att denna rätt ska vara effektiv bör ersättning betalas ut i förskott redan i ärendet hos Försäkringskassan. Sedan bör kravet på prövningstillstånd till kammarrätten tas bort. Jag menar att man – liksom i skattemål där krav på prövningstillstånd inte gäller i kammarrätt – bör ha en ovillkorlig rätt till en domstolsprövning i två instanser, säger Gustav Lindkvist.