Försäkringskassan - "brukaren bör ha en lagfäst rätt till insyn i hur assistansersättningen används"
Besparingsförslagen i slutbetänkandet får inte så stor effekt, assistans vid sjukhusvistelse bör ges utan prövning till alla i sex månader och en lägre gräns än dagens 20 timmar för att få assistans bör utredas. Den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" avvisas. Det är några av Försäkringskassans synpunkter i remissyttrandet till LSS-kommitténs slutbetänkande.
Tillsyn av assistansanordnarna är bra, men den assistansberättigade måste få mer insyn
Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, är positiv till att assistansanordnarna ska stå under tillsyn av Länsstyrelsen och ha tillstånd för att verka. Han anser dock att det behövs mer insyn i anordnarnas verksamhet, många brukare är inte insatta utan behöver få kunskap om vad de kan kräva av en anordnare.
- Redan idag finns det ett krav på avtal med brukaren, det behöver utvecklas ytterligare, och de assistansberättigade behöver informeras om hur det fungerar.
I slutbetänkandet sägs det att anordnarna ska kunna redovisa till Försäkringskassan hur assistansersättningen använts.
- Vi har inte diskuterat vidare om när och hur anordnaren ska redovisa till oss, idag krävs ingen redovisning såvida inte brukaren har förhöjd assistansersättning.
Idag har Försäkringskassan en direktkontakt till brukaren som skriver under hur många assistanstimmar han/hon använt. I slutbetänkandet sägs det att assistansanordnaren istället ska intyga att assistanstimmarna använts. Här ser Tomas Sundberg en risk att brukarens insyn minskar om Försäkringskassan förlorar direktkontakten med brukaren.
- Det måste finnas ett avtal med tydliga gränser för allas ansvar, så att brukaren inte hamnar i händerna på anordnaren. Idag har brukaren heller inte någon rätt att se hur assistansersättningen används av anordnaren.
Borde den rätten finnas?
- Ja, brukaren bör ha en lagfäst rätt till insyn i hur assistansersättningen används.
Om besparingsförslagen i slutbetänkandet
I remissvaret skriver Försäkringskassan att besparingsförslagen troligen inte kommer att få så stor effekt. Tomas Sundberg är tveksam till att dubbelassistansen kan minskas med 20 procent, eftersom det redan finns hjälpmedel ute hos brukarna. Minskningen av assistanstimmar genom en mer enhetlig behovsbedömning tror han inte heller kommer att ge så stor effekt.
- Vi tror inte att de förslag som är lämnade ger alltför stor dämpning av kostnaderna, eftersom vi inte ges tillräckliga verktyg. Försäkringskassan har inget självändamål att dämpa kostnader eller spara pengar.
Kommer det behovsbedömningsinstrument som är under utveckling, att sänka genomsnittet av assistanstimmar?
- Instrumentets syfte är att få bort regionala skillnader i bedömningen av assistanstimmarna. Det är inte säkert att det leder till färre assistanstimmar i enskilda ärenden, det kan lika gärna kan leda till att man hittar behov som man inte varit medveten om innan.
Sett utifrån kan man nästan tro att det finns en koppling mellan utvecklingen av instrumentet och kostnadsdämpningen i slutbetänkandet?
- Ja, men vi menar att det inte går att förutsäga effekterna av behovsbedömningsinstrumentet.
Differentierat schablonbelopp avvisas, istället förordas tre nivåer på schablonbeloppet
Förslaget om två olika schablonbelopp, ett för OB-tid och ett för övrig tid avvisas. Tomas Sundberg menar att det kan ge en inlåsningseffekt, dels genom att OB-timmarna planeras in redan när assistansersättningen beviljas och dels genom att den enskildes valfrihet minskar när assistanstimmarna används.
- Eftersom timmarna ska redovisas i efterhand blir det administrativt tungrott och det innebär stora ändringar i vårt IT-system, vilket tar lång tid för oss att ändra.
Vad innebär ert förslag med tre olika schabloner?
- Vi har inget färdigt förslag, men tre nivåer skulle lätt kunna anpassas till vårt IT-system. Den högsta nivån skulle då kunna ersätta det högsta förhöjda timbeloppet. Den egna arbetsgivaren, som kanske inte har lika höga administrationskostnader som en anordnare skulle kunna ha den lägsta nivån.
Gör kostnaden att hantera informationsdata i IT-systemen att ni föredrar lösningar med generella regler?
- Vi försöker beskriva vilka effekter förslagen får, hur lång tid det tar att utveckla IT-systemen och vilka kostnader det ger. Vi vill inte hamna i en manuell handläggning av ärendena, det kostar ännu mer.
Enbart grundläggande behov bör inte ge rätt till assistans
Tomas Sundberg håller med slutbetänkandet om att personer som enbart har grundläggande behov inte bör ha rätt till assistans.
- Då handlar det om omvårdnad, assistans bör bara vara tillämpligt om du dessutom har "andra personliga behov" vilket inbegriper att vara aktiv och delaktig i samhället.
Kan man inte ifrågasätta om det finns personer som inte har sådana behov?
- Det kan jag hålla med om, de är inte heller många, i utredningen nämns det att bara eller nästan bara 10 procent har grundläggande behov, jag tror det är färre.
Det är ändå runt 1500 personer..
- Jag tror inte det rör så många, här vill vi också att "andra personliga behov" definieras tydligare.
Avräkningsperioden bör vara 12 månader
Tomas Sundberg vill ersätta den sex månader långa avräkningsperioden med en period på 12 månader. Detta för att öka flexibilitet och valfrihet för den assistansberättigade.
- Vi ser fördelar för alla inblandade parter, inklusive vår administrativa hantering. Det blir lättare för brukaren att fördela och planera sina timmar under en längre tid och egna arbetsgivare kan fördela sparade medel från använda timmar till assistansomkostnader.
Bör avräkningsperioden sammanfalla med kalenderåret?
- Det behöver den inte göra, den kan istället från utgå från när assistansersättningen beviljas, annars riskerar vi att få en alltför stor arbetstopp en gång per år.
En lägre gräns för grundläggande behov bör utredas
Den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" sågas i remissvaret. Tomas Sundberg är kritisk till att rätten till personlig assistans försvinner för de som har mindre än 20 timmar grundläggande behov. En person som exempelvis har tolv timmar grundläggande behov kan ha "andra personliga behov" med betydligt fler timmar per vecka. Detta kan vara nödvändigt för att kunna arbeta menar han.
- Den nya LSS-insatsen är maximerad till fyrtio timmar per vecka och är inte av karaktären personlig assistans. Det inte säkert att en person kan fortsätta arbeta om han/hon inte får ett personligt utformat stöd som i assistansen.
De kan inte heller stanna hos sina anordnare..
- Det är riktigt, det blir en kommunal åtgärd där du inte kan styra vilka som kommer och hjälper dig.
Borde golvet/gränsen på 20 timmar för grundläggande behov tas bort?
- Man bör noga överväga en lägre gräns, det är inte alls säkert att den ska ligga på 20 timmar.
Sex månaders assistans vid sjukhusvistelse bör ges utan prövning till alla assistansberättigade
Tomas Sundberg säger att Försäkringskassan redan till LSS-kommittén föreslog detta, det är en trygghet att kunna ha sina assistenter på sjukhuset menar han.
- Det assistansberättigade har ju sina timmar och borde kunna fördela dessa även under en sjukhusvistelse. Vi tror inte heller att det kommer att ge så stora kostnader.
Assistansersättning bör ges till uppsägningslöner om den assistansberättigade avlider
Försäkringskassan föreslår också att assistansersättning alltid ska utgå en tid efter att den assistansberättigade avlidit. Enligt Tomas Sundberg skulle en månad kunna vara en lämplig period vilket man nyligen diskuterat med arbetsmarknadens parter.
- En månad bör isåfall gälla för alla oavsett vilket kollektivavtal som gäller. Idag tillämpar vi detta bara för egna arbetsgivare på grund av domstolspraxis på området, säger Tomas Sundberg
Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2009-02-10
Vidare läsning
Försäkringskassans remissyttrande på LSS-kommitténs slutbetänkande