”Gå inte på kommunernas tricks och förhalningstaktiker"
Mats Månsson, tidigare kurator i FUB, har i decennier sett hur stat och kommun systematiskt förhalar och nekar funktionsnedsatta deras lagliga stöd. I sin nya bok ”LSS-lagens nedmontering” – en handbok med råd och tips” ger han konkreta råd och analyserar vad som lett fram till LSS-haveriet.
Mats Månsson har just gått i pension men har arbetat hela livet inom området funktionsnedsättning, bland annat 15 år som kurator för FUB och på Föreningen Autism och Föreningen Grunden i Göteborg. De senaste 20 åren har han varit ansvarig för en privat daglig verksamhet i Göteborg.
– Som kurator stöttade jag medlemmar som kommit i konflikt med Försäkringskassan och kommunen och blev kunnig i statens och kommunens agerande för att förhala, förhindra och neka LSS-personkretsen sitt lagliga stöd.
Kommunala förhalningstaktiker
Mats Månsson har nu skrivit boken ”LSS-lagens nedmontering” – en handbok med råd och tips” där han beskriver vad man som privatperson kan göra när man söker stödinsatser, allt från blankettifyllnad till förhandlingsteknik.
– Vanliga förhalningstaktiker är att hänvisa till föräldraansvar eller att förklara den sökandes behov som icke tillräckliga, ofta felaktigt och utan besvärshänvisning. Ett annat sätt är att hänvisa till domar och säga att det inte lönar sig att söka en insats, vilket är felaktigt då varje ansökan ska prövas individuellt, säger Mats Månsson.
”Tänk på dig själv”
Tips som Mats Månsson ger i sin bok är till exempel att under möten med kommunen alltid se till att allt protokollförs och att kommunen alltid skriftligt redogör för skälen till ett beslut och vem som fattat beslutet.
– Under mina år som kurator blev jag yrkesskadad av alla egendomliga möten. Även vid telefonsamtal med kommunens tjänstepersoner, dokumenterade jag alltid datum, klockslag och titel på den jag samtalade med.
Ett annat råd är att alltid tänka på dig själv till exempel när en tjänsteman beklagar sig över att många familjer i kommunen inte får det stöd de behöver, säger Mats Månsson.
– Gå inte på tricksen, ditt fokus ska vara på att dina egna behov tillgodoses.
Personlig assistans underfinansierad
I boken beskriver Mats Månsson också vad han anser ligger bakom att LSS demonterats de senaste 20 åren. Han har sett hur ledsagarservicen håller på att försvinna helt och hur personlig assistans varit underfinansierad under många år.
– Ersättningen måste höjas med minst 50 kr/tim och indexregleras så att den följer kostnadsutvecklingen. Politikernas senaste utspel om att skjuta över beslutet till Försäkringskassan är ytterligare ett sätt att förhala processen över nästa riksdagsval.
Stat och kommun skyller på varandra
Förr sade man att bemötandet av medborgare med funktionsnedsättningar var ett kvitto på ett lands tillstånd och välmående, säger Mats Månsson.
– Isåfall mår Sverige inte bra idag. Kommunerna skyller på statens snåla tilldelning och staten säger att det handlar om kommunernas prioriteringar.
Vad ligger bakom nedmonteringen av LSS de senaste 20 åren?
– Politiken fokuserar på olika saker över tid. De senaste 20 åren har kriminalitet, segregation, miljö, skatter, covid, krig, försvarsutgifter samt HBTQ och olika könsfrågor tagit fokus från funktionsnedsattas situation. Politiken idag eftersträvar hårdare tag, minskad invandring och skattelättnader för högavlönade. LSS anses vara en alltför kostsam utgiftspost som dessutom används av kriminella som mjölkko.
Domstolar och myndigheter blir statens redskap
Kommunerna och Försäkringskassan har sedan 2008 hänvisat till rättspraxis när bedömningarna blir allt hårdare. På frågan om vilka som driver utvecklingen, tänker Mats Månsson att kommuner och stat samverkar och påverkar myndigheter och domstolar genom vad man brukar kalla ”politiska signaler”.
– När Annika Strandhäll 2016 skrev under regleringsbrevet till Försäkringskassan om att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar fick detta kvickt genomslag i form av avslag och minskade timmar för assistansanvändare och sökande. Domstolarna och myndigheterna kommer då i praktiken att fungera som redskap.
Behoven styckas upp i små delar
I assistansen startade de hårdare bedömningarna upp när Försäkringskassan 2007 började dela upp grundläggande behov i integritetsnära delar, säger Mats Månsson som är mycket kritisk till idén med hudnära och integritetsnära delar av grundläggande behov.
– Att stycka upp en persons stödbehov med klocka är orimligt och otidsenligt. I kommunerna är Socialstyrelsen delansvarig för haveriet genom IBIC-metoden som används av kommunerna i till exempel assistansbedömningar, och som styckar upp behov i delar.
Lämnat över till tjänstemännen
Politikerna i kommunerna är ofta är lika okunniga som brukarna om LSS-lagens rättigheter och låter därför tjänstemännen med sakkunskap "hålla på" och förlitar sig på att de sköter sina arbetsuppgifter, säger Mats Månsson.
– Spårar det ur har man dem att skylla på och traditionen att inte utöva ministerstyre.
Liknar telefonförsäljare
Det verkar inte spela någon roll om den regering som sitter leds av Moderaterna eller Socialdemokraterna, säger Mats Månsson.
– M och S har närmat sig varandra och är numera mest förvaltarpartier och, enligt min åsikt, mest intresserade av själva makten.
Partiernas talespersoner i funktionshinderfrågor är ofta för allmänheten okända politiker utan makt och inflytande, säger Mats Månsson.
– Till exempel Kristdemokraternas Dan Hovskär som möter brukarföreträdare för synskadades riksförbund och i allmänna ordalag lyssnar och säger att KDs politik lämnar ingen utanför. Samtidigt agerar inte regeringen för att ändra villkoren för ledsagning eller färdtjänst. Alla partier har sin talesperson som är expert på att skapa hopp och förtroende utan att i praktiken lova något, de är mycket skickliga, likt telefonförsäljare.
Kriminalitet tog sig in i systemet
Många oärliga personer har sett möjligheten att utnyttja system och tillskansa sig pengar i till exempel VAB och personlig assistans, säger Mats Månsson.
– Politikerna verkar från början ha haft en naiv tilltro till människors ärlighet, men verkar nu ha insett att ekonomiska system utnyttjas om det ges möjlighet. Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga är som alla andra människor i det avseendet. Om möjlighet finns så utnyttjar en del systembristerna för egen vinnings skull. När sedan kontrollen var så oerhört slapp att renodlad kriminalitet tilläts leta sig in i assistansen står politikerna med förvånade miner och fråntar sig ansvar.
Hur har detta påverkat allmänheten?
– Det är klart att allmänheten har tagit intryck av ligornas intrång i välfärdssystemet och att det kan ha påverkat assistansen negativt. Men jag tror de flesta har vett nog att förstå att ansvaret inte ligger hos assistansanvändarna utan hos ligorna.
Vad behöver göras åt detta?
– Tillsynen och kraven på assistansföretagens inkomster och utgifter måste öka för att få stopp på fifflet som några få sysslar med. Internationella storbolag och koncerner borde få sina vinster begränsade.
Icke drabbade lever i villfarelsen att Sverige är ett föregångsland
Mats Månsson tror däremot inte att människosynen gentemot personer med funktionsnedsättningar har förändrats sedan 1994 när assistansen kom.
– Egentligen inte, jag tror många icke-drabbade fortfarande lever i villfarelsen att Sverige är ett föregångsland vad gäller stöd till personer med funktionsnedsättningar.
Hur kunde assistansreformen genomföras 1994?
Mats Månsson anser att dåvarande handikapprörelsen hade "tryckt på" bra i många år för förbättringar och personer med Intellektuell funktionsnedsättning startade egna föreningar där de krävde bättre förhållanden tex vårdhemmens avveckling.
– De funktionsnedsattas situation var i fokus på ett annat sätt med demonstrationer och handikappåret 1981 då FN gick i spetsen för förbättringar.
Varför är det annorlunda idag?
– Vi fick det som dåtidens hjältar krävde. Att förvalta och fortsätta utveckla kvalitet i befintlig verksamhet kräver en kunskap som dagens politiker inte har. Därför släppte de ansvaret till förvaltningschefer.
”Sluta med samråd och att delta i politikernas jippon”
Mats Månsson säger att han beundrar funktionsrättsrörelsens enorma tålamod med överheten när de fortsätter med traditionellt samråd och deltagande i grupper med mål och hopp om förbättringar.
– Frågan är om inte " det gamla" arbetssättet med uppvaktningar och samråd är inaktuellt. Det har ju bara varit försämringar under de senaste 20 åren trots alla samråd.
Bör man bli mer radikal?
– Ja, jag tror att funktionsrättsrörelsen måste bli mer offensiv i sina krav gentemot politiken. Kanske vore det effektivt att upphöra med deltagande i allt samråd och alla fasadjippon politikerna ordnar. Tror att det måste till lite mer hårdhänt agerande som de gamla demonstrationerna eller att utlysa ”handikappmånader” innan valet och högljutt kräva förbättringar och LSS-upprustning. Tror många skulle gilla sådana initiativ, säger Mats Månsson.
Mats Månsson intervjuades av Kenneth Westberg 2026-05-06
Vidare läsning
”LSS-lagens nedmontering” – en handbok med råd och tips”
