Cecilia Blanck, Föreningen JAG - "Assistenters sociala behov får inte ta överhanden i assistansen"
Också en assistansanvändare med en intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning ska i största möjliga utsträckning kunna styra sin assistans. Men hur kan en assistansanvändare med en svag vilja och som kanske gärna vill låta andra bestämma göra detta i praktiken?
Föreningen JAG har sedan assistansens början utvecklat ett system med servicegaranter för assistansanvändare.
Servicegarantens roll
Assistansanvändare med en intellektuell/kognitiv funktionsnedsättning har i JAG en så kallad servicegarant, som utför det som assistansanvändaren själv skulle ha gjort om han/hon kunnat. Det ingår grovt två saker i servicegarantens uppdrag, berättar Cecilia Blanck, verksamhetschef på Föreningen JAG.
- Dels att i samspel med assistansanvändaren lägga schema, rekrytera och arbetsleda assistenter. Dels är servicegaranten assistent och ska garantera att det alltid finns personal genom att ytterst täcka upp om ingen annan assistent kan arbeta. Servicegaranten får ett särskilt arvode.
Servicegarant och gode man kan vara samma person
Många medlemmar i Föreningen JAG behöver även stöd i att ta beslut av en legal företrädare, vilket kan var en god man/förvaltare. En god man är en rådgivare som hjälper sin huvudman att förutse konsekvenser och att fatta beslut i sitt liv, förutom att ge stöd när det gäller t ex att betala räkningar och ta hand om det hon eller han äger. En förvaltare tar istället över och fattar självständigt olika beslut åt sin huvudman .
- Det är inte så vanligt att våra medlemmar har en förvaltare, däremot är det vanligt med god man. Vi ser assistansanvändaren och god man som en enhet. Via gode mannen väljer assistansanvändaren normalt en servicegarant. Det förekommer kritik, bland annat från SKL, Sveriges Kommuner och landsting mot att anhöriga kan vara god man, men vi ser inget hinder för detta eller att gode man och servicegarant är samma person.
Enligt Cecilia Blanck har JAGs medlemmar, som de flesta har stora kommunikationssvårigheter, ofta bara en handfull personer, ofta nära anhöriga, som förstår dem. Då är det viktigt att de personerna tillåts ge ett starkt stöd i deras liv, menar hon.
- Om en gode man måste komma utifrån kan bli en dragkamp mellan samhället eller familjen om vem som har makten över personen, vilket vore olyckligt.
När assistansanvändaren har svårt att uttrycka sin vilja
Frågan hur servicegaranten bör agera om assistansanvändaren har en svag vilja och kanske gärna låter andra bestämma vill Cecilia Blanck se som ett allmänmänskligt fenomen.
- Att viljan kan vara svag är något som i grunden berör alla människor och som blir extra tydligt när man är i en beroendesituation. Servicegaranten måste tydligt visa att han/hon vill veta personens vilja och förmedla till assistenterna hur viktigt det är att respektera den.
När en person har svårt att kommunicera finns det en rad tekniska hjälpmedel och alla människor kan på något sätt - till någon - kommunicera gillande eller ogillande enligt Cecilia Blanck.
- Många kan däremot ha dåliga erfarenheter av att försöka påverka sin omgivning, exempelvis om man vuxit upp i institutionella miljöer eller i en familj där man inte kunnat eller fått påverka något. Här handlar det mycket om att bygga upp ett förtroende.
Kan man behöva respektera att en assistansanvändare vill att andra tar beslut?
- Ja, absolut. Alternativet är kanske att inget annars blir gjort. Om det finns en god man måste då servicegaranten samarbeta mycket nära med denne, så att den gode mannens roll och tolkningsföreträde respekteras.
Om assistenterna tar över
Om assistansanvändaren upplever sig dominerad av assistenterär det servicegarantens uppgift att via exempelvis samtal och handledning ta tag i situationen. Det kan lätt hända att assistenters sociala behov tar över i assistansen säger Cecilia Blanck.
- Det kan vara en glidande skala, där assistenters behov av att umgås med varandra blir viktigare än vad assistansanvändarna vill. Det kan exempelvis ske om assistenter hos två olika assistansanvändare som umgås med varandra börjar planera saker tillsammans.
När två assistansanvändare väljer att bo tillsammans, och assistenterna finns under samma tak kan risken vara extra stor att assistenterna tar över enligt Cecilia Blanck.
- Då träffas assistenterna hela tiden och lär känna varandra. Så småningom kan det fungera som en gruppbostad, där assistenterna har planeringsmöten, byter pass med varandra eller gör saker över assistansanvändarnas huvuden.
Servicegaranten ska respektera relationen till anhöriga
Det är centralt att assistansanvändaren kan leva det liv han/hon vill, även om det i andras ögon kan tyckas innebära ett beroende av sina anhöriga enligt Cecilia Blanck.
- Servicegaranten ska inte lägga sig i vad assistansanvändaren har för relation till sina anhöriga, det är en del av privatlivet.
Kan det finnas en konflikt i att föräldrar är assistenter?
- Visst kan det finnas en konflikt kring frigörelse, men i de flesta fall är föräldrarna en stor resurs. Det är individuellt hur mycket man vill fjärma sig från sina föräldrar, en del flyttar till andra sidan jordklotet, andra tycker det ok att bo hemma tills man är 35. Assistansen ska syfta till att man kan göra självständiga val men man måste inte frigöra sig från sina anhöriga.
Om en anhörig är assistent ska det däremot vara samma jobb, kvalitet och fokus på arbetsuppgifterna enligt Cecilia Blanck.
- I rollen som assistent har den anhörige exempelvis tystnadsplikt som alla andra anställda.
Om assistansanvändaren ställer orimliga krav på assistenterna
På frågan vad en servicegarant ska göra om en assistansanvändare ställer orimliga krav på assistenterna svarar Cecilia Blanck att det då är centralt att definiera vad man menar är orimligt.
- Vanliga frågor brukar vara om man exempelvis ska laga middag till tio personer, tvätta mammas strumpor eller tömma barnens brevlåda, här anser vi att utgångspunkten ska vara vad personen skulle ha kunna gjort utan sin funktionsnedsättning.
Det kan skilja sig från person till person i vad som är rimligt säger Cecilia Blanck.
- Som arbetsgivare säger vi naturligtvis ifrån om man kräver något olagligt eller riskfyllt av en assistent. Samtidigt kanske något riskfyllt för en assistent inte är det för en annan, man kan inte kräva att en höjdrädd assistent klättrar upp på en hög stege men om assistenten känner sig trygg med uppgiften och har en säkerhetslina kan det vara ok.
Funktionsnedsättningen i sig kan också göra att assistansanvändaren inte kan förutse konsekvenser av sina handlingar. En god man kan då uppdra åt servicegaranten att hantera detta praktiskt i assistansen.
- Det kan innebära att inte göra vad assistansanvändaren vill, om han/hon inte kan bedöma situationen, säger Cecilia Blanck.
Cecilia Blanck intervjuades av Kenneth Westberg 2011-05-25
Vidare läsning
Information om god man/förvaltare från Sveriges domstolar