Skatteverket - "Hela assistansersättningen räknas som inkomst i näringsverksamhet"

Hela assistansersättningen räknas som inkomst för assistansanordnaren och klientmedelskonton förbjuds. Skatteverket ska utöva kontroll av att assistansanordnarna använder assistansersättningen till assistans och inte går tillbaka till brukaren. Detta enligt Kenneth Johansson, Ordförande i Socialutskottet och Mikael Sindahl, rättslig expert på Skatteverket.

Kenneth Johansson om förändringarna för assistansanordnare

Kenneth Johansson, Ordförande i Socialutskottet och LSS-kommitten säger att förändringarna innebär att den assistansersättning som assistansanordnaren tar emot från den assistansberättigade alltid ska räknas som intäkt i assistansanordnarens näringsverksamhet.
- De utgifter assistansanordnaren har för sin verksamhet får sedan bedömas på vanligt sätt, enligt de regler som gäller för näringsverksamheten.
Förändringarna sker med utgångspunkten att assistansersättning endast ska användas för kostnader för personlig assistans. Assistansersättningen har enligt Kenneth Johansson, i vissa fall, utan att det stridit mot lagen, använts till andra ändamål.
- Regelverket har ibland utnyttjats för ekonomisk vinning genom att hela ersättningen inte gått till assistentlöner eller andra assistansomkostnader.
Vad innebär det att företagen inte får ha klientmedelskonton?
- Det innebär att företagen inte får använda avräkningskonton i bokföringen, som den assistansberättigade har tillgång till. Assistansersättningen ska inte kunna finnas på ett konto där den assistansberättigade kan disponera pengarna, säger Kenneth Johansson.

Mikael Sindahl, Skatteverket, om bakgrunden till åtgärderna och dess effekter för assistansanordnare

Mikael Sindahl är rättslig expert på Skatteverket och var delaktig i Skatteverkets remissvar på LSS-kommitténs delbetänkande. Han säger att det alltid är den assistansberättigade som har den formella kontakten med Försäkringskassan, när han/hon köper assistans av en assistansanordnare. För assistansanordnaren ska pengarna alltid räknas som inkomst i näringsverksamheten. Den assistansberättigades ansvar läggs över på assistansanordnaren när han/hon köpt assistans där.
- Det har förekommit att brukare fått en del av assistansersättningen som en sorts skattefri inkomst. En assistansanordnare kanske har avlönat nära anhöriga till brukaren eller andra assistenter till en låg lön, då har det blivit pengar över till brukaren, assistansanordnaren kan också ha tjänat på detta genom att ha fått fler kunder i företaget.
Att ha ett klientmedelskonto har varit ett sätt för assistansanordnare att låta brukaren få tillgång till pengarna. Detta förbjuds nu, Mikael Sindahl förklarar hur klientmedelskontona använts.
- Assistansanordnaren har satt in assistansersättningen på ett konto som en skuld till brukaren. Sedan har skulden hela tiden minskat med de kostnader företaget haft för brukarens assistans. Om kostnaderna varit låga har det funnits pengar kvar som sedan betalats tillbaka till brukaren.

Mikael Sindahl om vilken kontroll Skatteverket utövar på assistansanordnaren

När brukaren köpt assistans av en assistansanordnare, utövar inte längre Försäkringskassan någon kontroll av vad assistansersättningen används till. Enligt Mikael Sindahl ställer varken Försäkringskassan eller Skatteverket då några särskilda krav på hur assistansanordnaren använder pengarna. Den kontroll som sker är att Skatteverket kan göra revision hos assistansanordnaren och då kontrollerar att denne följer skattelagstiftningen.
- Skatteverket har inga synpunkter på hur assistansanordnaren använder pengarna så länge användandet inte strider mot skatte- och redovisningsregler. Skatteverket kan kontrollera om pengar har betalats tillbaka till den assistansberättigade. Om inte alla assistanstimmar använts och om anordnaren därför betalar tillbaka medel till brukaren blir brukaren skyldig att återbetala detta till Försäkringskassan eftersom hela assistansersättningen då inte använts för köp av assistans.
Att följa skattelagstiftningen som arbetsgivare får dock vissa följder för hanteringen av assistansomkostnaderna enligt Mikael Sindahl.
- Om anordnaren betalar måltider åt assistenterna innebär det att assistenterna ska beskattas för kostförmån. I vissa fall kan måltiderna dock bli skattefria enligt reglerna för så kallade pedagogiska måltider som gäller måltider tillsammans med psykiskt funktionshindrade och då det ingår i anställningen att assistenten ska äta tillsammans med brukaren.

Mikael Sindahl om olika företagsformer, och möjlighet för den assistansberättigade att ha sparade medel

De nya bestämmelserna gäller lika oavsett företagsform enligt Mikael Sindahl. Reglerna är samma för aktiebolag, enskilda firmor och ekonomiska föreningar.
- Det centrala är att det alltid bedrivs en näringsverksamhet oavsett vilken företagsform det är.
Skatteverkets år sammanfaller ju inte med avräkningsperioderna var sjätte månad. Behöver assistansanordnaren redovisa var sjätte månad som egna arbetsgivare gör?
- Nej, ett företag redovisar bara per bokslutsår, då redovisas inkomster och utgifter i vanlig ordning, och mellanskillnaden blir vinst.
Om verksamheten inte är vinstdrivande då?
- En vinst kan alltid uppstå, det är aldrig förbjudet, det är en annan sak om man inte har en ambition att skapa vinst. Vad en ickevinstdrivande ekonomisk förening gör med assistansersättningen, så länge den redovisas och inte går tillbaka till brukaren, är upp till dem. Skulle det bli pengar över i en icke vinstdrivande verksamhet ska det isåfall betalas tillbaka till Försäkringskassan via den assistansberättigade.
Behöver assistansanordnaren skatta för oanvända medel av redan inbetald assistansersättning vid ett årsskifte?
- Nej, oanvända medel kan då räknas som en förskottsbetalning för en utgift du ännu inte haft. Du kan alltid periodisera kostnader, om ett fastighetsbolag får in hyror före ett årsavslut, är det på samma sätt en förskottsbetalning som kan periodiseras.
Kan assistansanordnaren ha en separat redovisning för varje enskild brukare?
- Javisst, även om det inte är en skyldighet så kan assistansanordnaren säkert behöva ha en separat intern redovisning för varje kund.
Får inte egna arbetsgivare, som måste redovisa assistansersättningen och återbetala oanvända medel var sjätte månad en nackdel i möjligheten att ha sparade medel, gentemot de som köper assistans?
- Assistansanordnaren kan ju hantera sparade medel mer än sex månader, så det verkar ju troligt att det i den meningen blir en fördel för deras kunder jämfört med egna arbetsgivare.

Mikael Sindahl om vinster och eventuella sätt att betala ut pengar till brukaren

Den vinst en assistansanordnare gör är alltid skattepliktig. Anordnare som bedriver verksamheten som aktiebolag eller ekonomisk förening ska betala en bolagskatt på 28 procent på vinsten. Därefter ska kapitalskatt betalas av den som vinsten betalas ut till. Enskilda firmor och handelsbolag har ingen fast procentsats utan där marginalbeskattas vinsten på samma sätt som vanlig löneinkomst, i handelsbolaget fördelas det mellan delägarna enligt vad de kommit överens om.
Skattad vinst skulle i teorin sedan kunna betalas ut till brukaren, men Mikael Sindahl anser att det vore att kringgå lagen.
- Det står i och för sig inte någonstans att det är förbjudet. De kanske kan kalla det för stipendium eller något annat, men skulle innebära att hela assistansersättningen inte gått åt till assistans. Tanken i lagstiftningen är att det inte ska kunna bli ett överskott som går tillbaka till brukaren.
Magnus Johansson, Mp-ledamot i LSS-kommitten, kritiserar även att assistansanordnare kan ge pengar till assistansberättigade innan de blir kunder?
- För att köpa kunderna..
Ja, han menar att det är ett sätt att kringgå reglerna.
- Jag kan tänka mig att Institutet mot mutor skulle höja på ett och annat ögonbryn, eftersom det innebär att du betalar en person för att få sluta en affär. I mina ögon är det bestickning för att kunna få tillgång till offentliga medel.

Mikael Sindahl om att egna arbetsgivare tar ut arvode för att sköta administration eller arbetsledning

Att egna arbetsgivare skulle ha möjlighet att ta ut ett arvode för att de själva sköter administration eller arbetsledning är Mikael Sindahl tveksam till.
- Det är en fråga för både Skatteverket och Försäkringskassan att ta ställning till, jag vet att Försäkringskassan varit inne på den här iden. Jag tycker spontant att det strider mot grundprinciper i skattelagstiftningen. Det skulle innebära att assistansersättningen används som en ersättning för ett utfört arbete. Ersättning för utfört arbete är i princip skattepliktig och underlag för sociala avgifter. Detta gäller inte assistansersättningen som den är utformad idag, den är skattefri och avsedd att gå till assistans eller köp av assistans.
Alternativet är att den egna arbetsgivaren köper in samma arbetsinsats av ett företag?
- Ja, och då är skillnaden att den assistansberättigade köper en tjänst utifrån assistansersättningen.

Mikael Sindahl om egna arbetsgivares möjligheter att bilda aktiebolag

Egna arbetsgivare får inte gå med vinst och de ska från den 1 juli även redovisa hur de använder assistansersättningen till Försäkringskassan. En annan nyhet för egna arbetsgivare i lagstiftningen är att de inte kan spara pengar från outnyttjade medel från redan använda assistanstimmar. Mikael Sindahl förklarar.
- Just det, alla medel som inte använts till assistans ska återbetalas till Försäkringskassan var sjätte månad.
Kan egna arbetsgivare komma runt detta genom att starta aktiebolag och dela ut vinst till sig själva?
- Då har deras aktiebolag blivit en assistansanordnare som bedriver assistans. Men om aktiebolaget då betalar ut vinst till brukaren är vi tillbaka i att pengarna inte går till assistans och brukaren kan då inte med gott samvete säga att han/hon använt hela assistansersättningen till assistans.
Mikael Sindahl säger dock att det inte finns något som förbjuder en brukare att vara ägare i och ha aktier i ett assistansföretag.
- I en sådan situation skulle en brukare som är aktieägare betala kapitalskatt, idag 25 procent för onoterade företag, på utdelningen från en vinst som tidigare beskattats i bolaget med 28 procent vinstskatt, så kallad dubbelbeskattning. I ett fåmansföretag kan det dessutom bli aktuellt att beskatta en överutdelning i inkomstslaget tjänst, säger Mikael Sindahl.

Kenneth Johansson och Mikael Sindahl intervjuades av Kenneth Westberg 2008-05-05

Länk: Regeringens proposition 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans
Länk: Skatteverkets remissvar till LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans SOU 2007:73