Anna Barsk Holmbom - "Anordnarnas återbetalningsskyldighet kan leda till att anordnare upprättar regelverk som minskar självbestämmandet"
Från 1 juli 2013 blir anordnare skyldiga att rapportera om assistansanvändaren lämnar felaktiga uppgifter. Assistansersättning betalas inte ut om arbetstidslagarna inte följs, om assistenten är minderårig eller bor utanför EES.
Assistanskoll har intervjuat Anna Barsk Holmbom (fd verksamhetsansvarig på IfA) som idag informerar om personlig assistans via sitt företag ABH Utbildning och Rådgivning.
Lagändringarna från halvårsskiftet är ett resultat av regeringens budgetproposition (sid 213ff) som antogs den 13 december 2012 i riksdagen. Läs Assistanskolls sammanfattning av propositionen.
Svårt att inte ha kollektivavtal
Från halvårsskiftet kan assistansersättning inte betalas ut för arbetstid som överstiger den tillåtna i ATL, Arbetstidslagen, Lag om arbetstid mm i husligt arbete eller kollektivavtal om det finns. Detta kommer att få stora konsekvenser enligt Anna Barsk Holmbom.
- De verksamheter som ännu inte har tecknat kollektivavtal kommer troligen att upptäcka att det nästan är en nödvändighet eftersom både ATL och Lag om arbetstid mm i husligt arbete är snäva i möjligheten till exempelvis längre begränsningsperioder och kortare dygnsvila. Det blir också spännande att se är hur Försäkringskassan väljer att tolka de kollektivavtal som tillåter anhöriga att bryta mot EG:s arbetstidsdirektiv med max 48 timmar arbete per vecka.
Assistenter får inte vara minderåriga
Assistansersättning kommer inte heller att betalas ut om den arbetande assistenten är under 18 år. Detta är bland det lättaste för Försäkringskassan att kontrollera tror Anna Barsk Holmbom.
- Det åligger anordnaren att skicka in information som visar att man inte anställer någon under 18 år. Varje månad måste varje anställd som har arbetat skicka in sin tidredovisning och där kan Försäkringskassan se om någon under 18 år finns med. Försäkringskassan har också möjlighet att begära uppgifter från Skatteverket för att se vilka personer som får lön från anordnaren.
Assistenter ska vara bosatta i EES
Om en arbetande assistent är bosatt utanför EES-området (EU + Norge, Island och Liechtenstein) kommer inte heller assistansersättning att betalas ut. Försäkringskassan kommer dock att medge vissa undantag enligt Anna Barsk Holmbom.
- Det handlar främst om akuta behov som uppstår om brukaren vistas utomlands. Ett annat undantag kan vara om brukaren är ett barn och har den ena föräldern bosatt utanför EES men vill kunna vara anställd som assistent när barnet är och hälsar på. Enligt uppgift ska det även kunna medges undantag om brukaren studerar eller arbetar i ett land utanför EES-området.
Assistenter får inte vara för gamla eller sjuka
Inte heller när en assistent till följd av sjukdom, ålderdom eller annan orsak saknar förmåga att arbeta som assistent ska assistansersättning betalas ut. Det är svårare att säga vad detta innebär säger Anna Barsk Holmbom.
- Tanken är att assistansen ska vara av god kvalitet och att anordnaren inte ska anställa personer som inte kan utföra arbetet. Det låter som en självklarhet men är det tydligen inte eftersom man inför den här regeln. Jag kan tänka mig att man kommer att lägga in automatiska "ålderskontroller" som innebär att anordnaren får en fråga om man har försäkrat sig om att den anställde personen kan utföra sitt arbete. Ett tips att tillförsäkra sig om det kan vara att arbetsgivaren erbjuder alla anställda som vill fortsätta att arbeta efter pensionsåldern en läkarundersökning som visar att personen kan fortsätta att arbeta utan risk för vare sig den assistansberättigade eller assistenten själv.
När det gäller assistenter som är för sjuka för att klara att arbeta så får man inte glömma syftet med den här lagskärpningen fortsätter Anna Barsk Holmbom.
- Syftet är att skydda den assistansberättigade så att han eller hon får assistans av en person som verkligen kan ge det. Det bästa skyddet för den assistansberättigade måste vara en nära arbetsledning, det vill säga brukaren själv eller, om brukaren inte själv kan eller vill åta sig arbetsledningsuppgifter, en person som känner brukaren väl och har en god inblick i assistansen. I så fall fångas problemen upp snabbt. Om Försäkringskassan misstänker bedrägeri, att en assistent arbetar och samtidigt lyfter sjuklön från Försäkringskassan finns det rutiner för sådant redan idag.
Assistansberättigade inte skyldiga att rapportera till anordnaren
Anordnarna får en rad skyldigheter i att rapportera uppgifter till Försäkringskassan. Dels ska anordnaren informera Försäkringskassan om assistenterna vilket Anna Barsk Holmbom tycker är naturligt eftersom det formella ansvaret för anställd personal åligger anordnaren.
- Sedan får anordnaren en skyldighet att svara på frågor från Försäkringskassan vid behovsbedömningen. Vad anordnaren kan svara på här varierar naturligtvis. Det är inte alls självklart att anordnaren har så mycket information om den assistansberättigades assistansbehov, annat än det som man har överenskommit om i genomförandeplanen. Den assistansberättigade har ingen skyldighet att rapportera förändringar i sitt assistansbehov till anordnaren. Om den assistansberättigade låter sig företrädas av anordnaren genom fullmakt får man anta att anordnaren kommer att ha mer information.
Mycket olyckligt om assistenters tystnadsplikt bryts
Enligt Anna Barsk Holmbom kan det vara så att Försäkringskassan anser att lagändringen medför att de personliga assistenternas tystnadsplikt bryts så att Försäkringskassan kan tala med dem direkt om brukarens assistansbehov.
- Det skulle i så fall vara ytterst olyckligt. Förtroendet mellan brukaren och assistenten är avgörande för att assistansen ska fungera. Det förtroendet bygger till stor del på att brukaren vet att assistenten respekterar tystnadsplikten. Själv delar jag inte Försäkringskassans tolkning men även om de anser sig ha rätt att tala med assistenten så kan anordnaren via gällande lojalitetsbestämmelser hävda att assistenterna inte får lämna uppgifter.
Om att anordnare ska anmäla assistansberättigades livsförhållanden
Anordnaren får ett ansvar att tillsammans med den assistansberättigade själv meddela en rad förändringar i livssituationen som kan påverka rätten till assistans.
1. bosättning i Sverige eller utlandsvistelse,
2. bostadsförhållanden,
3. civilstånd, vårdnad och sammanboende med vuxen eller barn,
4. hälsotillstånd,
5. förvärvsarbete i Sverige eller utomlands,
6. arbetsförmåga,
7. inkomstförhållanden,
8. förmögenhetsförhållanden, och
9. utländsk socialförsäkringsförmån.
Inte heller här är det enligt Anna Barsk Holmbom självklart att anordnaren har information, lagen säger bara att anordnaren ska informera Försäkringskassan om man har kännedom om ovanstående händelser.
- Jag tycker att Försäkringskassan ska skicka ut den här listan till samtliga assistansberättigade och meddela att det i första hand är den assistansberättigade själv som ska informera Försäkringskassan.
Återbetalningsskyldigheten kan leda till onödiga regelverk
Den mest oroande delen i anordnarnas rapporteringsskyldighet är enligt Anna Barsk Holmbom att anordnaren, så länge den är mottagare av assistansersättning, kan bli återbetalningsskyldig. För att skydda sig kan anordnarna komma att vilja ha kontroll på vad som sker i assistansanvändarnas liv.
- Anordnaren kan bli återbetalningsskyldig om ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett detta. Jag tycker det är viktigt att bevaka att detta inte leder till att det skapas märkliga regelverk som brukaren måste följa för att anordnarna blir rädda.
Socialstyrelsens hembesök ska vara föranmälda
Försäkringskassan har sedan länge haft rätt att göra hembesök för att kunna göra en korrekt behovsbedömning men från den 1 juli kommer även den nya tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg att få göra tillsyn i den enskildes hem om en anhörig arbetar som assistent och är anställd av en privat anordnare.
- Som jag har förstått det är syftet med de här besöken i första hand att ta reda på att den assistansberättigade verkligen får den assistans som han eller hon är beviljad, dvs man vill stävja fusk. Hembesöken kommer att vara föranmälda och brukaren har rätt att säga nej om en tid inte passar. Bara om den assistansberättigade vid ett flertal tillfällen vägrar att träffa Socialstyrelsen har Försäkringskassan rätt att vidta ytterligare åtgärder och då handlar det om att tillfälligt dra in eller sätta ned assistansersättningen fram till dess att den assistansberättigade tillåter tillsynen. Dessutom får nedsättningen eller indragningen bara ske om brukaren har informerats om det i förväg.
Egna arbetsgivare kan anställa personer i hushållsgemenskap
Det blir en stor förändring för egna arbetsgivare som har en anhörig de bor tillsammans med som assistent.
- Från den 1 juli är det tillåtet för den som själv anställer sina egna assistenter att även vara arbetsgivare åt personer man lever i hushållsgemenskap med. Detta innebär förstås också att Socialstyrelsen kan göra tillsyn i hemmet, säger Anna Barsk Holmbom.
Anordnare kan förlora tillstånd om ägaren döms för brott
Socialstyrelsens prövning av anordnare som söker tillstånd blir mer kraftfull. Från 1 juli prövas lämpligheten hos ledningen för verksamheten fortlöpande enligt Anna Barsk Holmbom.
- Idag är det så att efter att anordnaren har fått sitt tillstånd så är det mer eller mindre fritt fram för brottslig verksamhet, man mister ändå inte sitt tillstånd. Efter den 1 juli kan anordnaren förlora sitt tillstånd om t ex ägaren fälls för ekonomisk brottslighet.
Om att anordnares tillstånd kan återkallas
Socialstyrelsen får också en möjlighet att återkalla tillstånd för att bedriva personlig assistans. Detta tror Anna Barsk Holmbom kan leda till att anordnarna tar sitt uppdrag på större allvar.
- Jag kan dock se en risk med att hårdare granskningar leder till att anordnare blir alltför stelbenta i sina regelverk på ett sätt som inte stämmer överens med assistansreformens intentioner. Jag hoppas att Socialstyrelsen (och senare den nya tillsynsmyndigheten) fokuserar på hur anordnaren hanterar kravet på att brukarens rätt till självbestämmande när de gör sina tillsyner.
Anordnare blir skyldiga att tillhandahålla all assistans
En anordnare blir skyldig att tillhandahålla all assistans till den assistansberättigade, och kan inte längre neka vissa timmar per dygn. Den assistansberättigade ska dock kunna fortsätta att välja att få assistans från olika anordnare. Anna Barsk Holmbom ser risker med att anordnaren blir ansvarig för att hela assistansbehovet tillgodoses.
- Jag ser att det finns en risk för att anordnare, och kanske även myndigheter sätter omvårdnadsperspektivet" före rätten till självbestämmandet. Det måste även fortsättningsvis vara så att om brukaren och anordnaren har en överenskommelse där brukaren, om han så vill, tar på sig ansvaret att tillsätta sina egna vikarier är den gällandesäger Anna Barsk Holmbom.
Anna Barsk Holmbom intervjuades av Kenneth Westberg 2013-03-08
Vidare läsning