Birgitta Målsäter, Försäkringskassan - ”Ytterligare en anställd är polisanmäld”
Två personer är nu polisanmälda för att ha lämnat ut uppgifter om assistansanvändare – i två helt skilda ärenden. Ytterligare ett antal personer utreds internt och fler polisanmälningar kan komma. Det avslöjar Birgitta Målsäter, chef för Avdelningen Funktionsnedsättning. Hon vill nu att IVO skärper tillsynen.
Två personer polisanmälda
I en intervju för Assistanskoll 11 februari berättade Therese Karlberg, Försäkringskassan, att en anställd har lämnat ut assistansberättigades personuppgifter till ett assistansbolag med syfte att ge möjlighet att ragga kunder från konkurrenter. Nu berättar Birgitta Målsäter, chef för Avdelningen Funktionsnedsättning, att ytterligare en anställd polisanmälts i ett helt annat ärende. De två misstänkta är misstänkta för sekretessbrott, brott mot tystnadsplikten och mutbrott. Dessutom avslöjade DN den 6 mars ett dokument som visar hur ett assistansbolag mutar en assistent för att låta den assistansberättigade, hennes dotter, köpa assistansbolagets tjänster. Enligt DN är det ett bolag som fått sekretessbelagda uppgifter från anställda på Försäkringskassan.
Fler utreds
Birgitta Målsäter säger att det pågår ett antal interna utredningar om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter vilka kan leda till fler polisanmälningar.
– Hur många personer det rör sig om kan jag av säkerhetsskäl inte gå in på. Men det kan innebära nya polisanmälningar. Vi vill gå till botten med den här frågan.
När det gäller de misstänkta från Försäkringskassan, rör det sig om två separata fall eller finns det personliga samband mellan fallen?
– Nej det finns inga samband.
Men de liknar varandra?
– Jag kan tyvärr inte gå in på detaljerna då det pågår utredningar. Det är viktigt att det finns en rättssäkerhet. Det kan vara så att en del också blir friade från misstankar, så det känns viktigt att ha denna ordning. Men så fort vi vet mer kan vi berätta.
Handlar det om två olika anordnare?
– I dagsläget är det en bolagsföreträdare som är polisanmäld. Det är flera bolag som är anmälda till IVO, ett bolag och dess två dotterbolag samt ytterligare ett bolag.
Hade även den andra polisanmälda arbetat hos anordnaren som hen lämnat uppgifter till?
– Ja, det stämmer.
Handlar det om mer än att lämna ut kontaktuppgifter till assistansberättigade?
– Uppgifterna som har lämnats är personuppgifter, det vill säga personnummer. Inget annat.
Hur länge kan detta ha pågått?
– Det är sådana detaljer som pågående utredningar kommer att undersöka.
Indikationer före årsskiftet
Birgitta Målsäter säger att de ”får en hel del indikationer” på att saker och ting inte står rätt till. Dessa indikationer säger hon kan komma från både från externt och internt håll, från egna medarbetare, kontrollutredare, Försäkringskassans IT-system, andra myndigheter eller från allmänheten. Hon säger det är detta som leder till att internutredarna startar en utredning.
– I det första av dessa två fall fick vi en sådan indikation strax före årsskiftet vilket resulterade att våra interna utredare drog igång ett omfattande utredningsarbete. Under januari månad växte det och det blev uppenbart att det fanns substans i våra misstankar. Det är resultatet av det arbetet vi ser nu.
Var det utredningsarbetet på första fallet som ledde till upptäckten till det andra?
– Ja.
Begränsningar på att söka information
Beroende på vilken befattning man har som anställd på Försäkringskassan har man olika behörighet att söka i myndighetens databas. All personal genomgår en utbildning där det bland annat ingår vilka informationssökningar som är tillåtna för respektive befattning. De nu misstänkta personerna är handläggare på Försäkringskassan.
– När någon anställd överträder sin egen begränsning och gör en otillåten informationssökning syns det i våra interna IT-system. Om man ser att någon gjort avvikande sökningar blir det samtal med den personen. Det kan vara inledningen till att det startas en utredning.
Dyker felindikationerna upp per automatik eller måste de interna utredarna söka upp en otillåten sökning?
– Kan inte detaljerna kring det. Det finns utsökningsmöjligheter som gör att det som är onormalt blir synligt men exakt hur det går till det behärskar inte jag. Men det är det som sedan ligger till grund för de utredningssamtal som vi sett här nu. Det kan finnas helt naturliga skäl, att man har behövt göra fler transaktioner än normalt i ett handledningsärende. Överträdelsen i sig behöver inte innebära att man begått ett brott.
Vidtog omedelbart åtgärder
Birgitta Målsäter berättar att de omedelbart reagerade på uppgifterna av att någon av medarbetarna lämnat ut personuppgifter till assistansbolag och att de omedelbart vidtog åtgärder.
– För oss gäller det att minimera risken för att brott ska kunna begås. Därför har vi utökat antalet kontroller i våra system, ökat resurserna för våra internutredare, kraftigt begränsat informationstillgången i våra system mm.
Med tanke på att de anmälda också hade arbetat hos anordnaren som hen lämnat uppgifter till: har ni ändrat rutiner för hur ni rekryterar ny personal?
– Vi ser över rekryteringsrutinen, men jag vill poängtera att Försäkringskassan har 14000 medarbetare. Det här rör sig om en handfull personer som har uppfört sig felaktigt.
Tydliga brottsmisstankar
I Södertäljefallet (ELMA assistans) talade man om att brottsligheten var organiserad i den meningen den ingick i ett större nätverk, men hur det är i dessa fall vill inte Birgitta Målsäter svara på.
– Har inga indikationer i dagsläget. Det får polisutredningen visa.
Ser du någon motivbild? Mutbrott tyder på att de nu misstänkta har tagit emot ersättning för att lämna ut uppgifter…
– Nej, jag har inte tillräckligt på fötterna för att ha någon uppfattning om det. Det är sekretess under polisutredningen så även om jag skulle veta så skulle jag inte kunna säga något.
Har de misstänkta medarbetarna personliga eller släktband till personer som arbetar på de misstänkta anordnarna?
– Det kan vi inte svara på, det blir en fråga för polisen och deras fortsatta utredning.
Är det din uppfattning att det handlar om kriminella personer till skillnad mot några som så att säga ”töjer på gränserna”?
– Går man tillbaka till brottsrubriceringarna så är de tydliga i att det inte är fråga om några som ”töjer på gränserna”…
Riskerar skada reformen
Birgitta Målsäter ser mycket allvarligt på händelserna och hon välkomnar också den debatt det innebär. Hon tror kriminaliteten i branschen i förlängningen skadar själva assistansreformen.
– Assistansreformen är så viktig för de som lever med funktionsnedsättning, att de ska kunna leva ett liv som andra. För att vi ska kunna värna assistansersättningen behöver branschen agera korrekt. Brottsligt nyttjande försvagar tilltron till assistansersättningen och ett försvagat förtroende äventyrar brukarnas rätt att leva ett liv på samma villkor som andra. Därför blir det så otroligt viktigt att stoppa det som är brottsligt. Ytterst handlar det om att värna försäkringen.
Tillsynen borde förstärkas
På frågan om vad de anser vad IVO kan göra svarar Birgitta Målsäter försiktigt men säger att hon gärna ser att tillsynen skärps.
– Arbetet med att säkra att det inte förekommer någon brottslighet måste alla som jobbar med det här göra sin del av. IVO har en väldigt viktig roll i att både bevilja tillstånd och utöva tillsyn. Vi ser gärna att tillsynen förstärks så att den får den omfattning som behövs för att det här ska kännas säkert.
Agerar de för svagt?
– Det är upp till dem att svara på. Deras uppgift är otroligt viktig, IVO är som ett nålsöga för att få rätt att utöva assistans och vi vill att den förstärks. Sen måste de själva svara på vilka möjligheter de har för att göra det.
På DN-debatt skriver Ann-Marie Begler, "Det bör också diskuteras om den lagstiftning som finns är helt ändamålsenlig."
Vilka förändringar i lagen skulle ni vilja se?
– Vi ser gärna att IVO även ska pröva företagens långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att bedriva assistans. För det krävs en lagändring.
Samarbete med polisen och skatteverket
Birgitta Målsäter anser att Försäkringskassan har ett bra samarbete polisen. Men att det finns utvecklingspotential.
– Samarbetet skulle kunna bli ännu närmare. Polisen har många fler möjligheter än vad vi har, det kan utföra spaning, vilket kan behövas i de fall där man misstänker att det inte finns en funktionsnedsättning som man gjort gällande eller att det faktiskt inte utförs assistans. På så vis blir polisen en viktig samarbetspart.
Hur ser samarbetet ut konkret?
– Bland annat är Försäkringskassan, tillsammans med en rad andra myndigheter, med i polisens samarbetsråd mot organiserad brottslighet NUC, Nationellt underrättelsecenter och RUC, Regionalt underrättelsecenter.
Och samarbetet med Skatteverket?
– Även det är bra. Jag tror att vi skulle kunna utbyta information med Skatteverket mycket tydligare i ärendena och jobba mycket tidigare tillsammans. De är en mycket viktig part för oss.
Branschen kan också anmäla
Birgitta Målsäter säger att hennes uppfattning är att de flesta anordnare är helt seriösa men hon skulle gärna se att branschen själv gjorde mer för att hålla rent från oseriösa aktörer som hon säger ”trots allt ändå förekommer”. Bland annat förvånas hon över att inte också branschen anmäler misstänkta företag till IVO.
– Ibland får jag frågan: ”varför har ni inte anmält den och den till IVO?” men då kan jag tänka att det kan ju ni också göra i så fall. Det är inte bara Försäkringskassan som kan anmäla ett bolag till IVO utan även branschen…
Allt samarbete bra
I en intervju på Assistanskoll i maj 2015, föreslår Johanna Skinnari och Nicole Thorell på Brå, Brottsförebyggande rådet, ett sorts samarbetsorgan mellan bransch och myndigheter, liknande ett de hade i byggbranschen var att få bukt med kriminaliteten där. De förslog att branschen skulle ta ett sådant initiativ.
Vad säger du om det skulle komma en sådan inbjudan?
– Allt samarbete för den här saken är av godo. Ju mer vi samarbetar desto mer kan vi värna de här frågorna.