Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "nivån för goda levnadsvillkor ska sättas utifrån människor som inte har funktionsnedsättningar"

Lagstiftarens tanke med "goda levnadsvillkor" är enligt Mathias Blomberg, att personen ska leva ett så normalt liv som möjligt och utgångspunkten ska vara individens ambitioner och mål. Därför måste assistenternas arbetsuppgifter kunna variera efter individens livsstil menar han.

Om vad goda levnadsvillkor innebär i personlig assistans

Utgångspunkten för goda levnadsvillkor i personlig assistans är enligt Mathias Blomberg, advokat på CJ Advokatbyrå, att den assistansberättigade får en möjlighet att leva ett liv som andra som inte har en funktionsnedsättning.
- Den uttalade ambitionen från lagstiftaren, om man ser till förarbetena måste uppfattas som att du ska leva ett så normalt liv som möjligt, där utgångspunkten är individens ambitioner och mål.
Mathias Blomberg hävdar att det ofta blir fel redan vid biståndsbedömningen. En person som inte har en funktionsnedsättning behöver sällan motivera varför han/hon vill ägna sig åt en viss aktivitet eller fritidsintresse. En person med en funktionsnedsättning däremot, måste ofta motivera varför han/hon vill göra olika saker.
- Här begränsar sig ofta biståndsbedömaren genom att ha personer med funktionsnedsättning som referensram, istället för att utgå från gruppen icke funktionsnedsatta.
Biståndsbedömaren kan ha en uppfattning om vad som är ett rimligt liv för personer med funktionsnedsättningar, vilket kan påverka bedömningen negativt menar Mathias Blomberg.
- En person som fått personlig assistans beviljat, kan ha en ambition att åka och fiska fem dagar i veckan, två timmar per dag. En person utan funktionsnedsättning behöver inte motivera för någon om varför han vill göra detta, men vid en biståndsbedömning kan handläggaren säga att intresset varken är skäligt eller rimligt.

De övriga personliga behoven sätter ribban för levnadsvillkoren

Goda levnadsvillkor förverkligas via de övriga personliga behoven som ges utöver de grundläggande behoven, det är utifrån dessa som levnadsnivån sätts säger Mathias Blomberg.
- Att en människa får hjälp med sina mest intima behov leder inte i sig till goda levnadsvillkor utan det är de övriga personliga behoven som definierar detta. När de behoven bedöms ska man utgå från levnadsförhållanden hos hela befolkningen i samhället, men tyvärr begränsar handläggarna sig ibland till förhållanden hos personer med funktionsnedsättningar.
Syftar du på handläggare både i kommunerna och på försäkringskassan?
- Javisst, som advokat hamnar jag i diskussioner både med försäkringskassor och kommuner om saker som icke funktionsnedsatta aldrig skulle behöva diskutera, exempelvis valet av boendeform. SKL hävdar att trädgårdsskötsel inte ska ingå i assistans, eftersom det är knutet till boendeformen, då har de avskärmat sig från tanken att personer med omfattande funktionshinder ska kunna leva som andra.

Om krav på delaktighet av den assistansberättigade i arbetsuppgifterna

Mathias Blomberg har också synpunkter på SKL:s uttalande om att det är tveksamt att ens städning kan ingå i assistans om man hårddrar förarbetena till lagstiftningen.
- Det är antagligen kravet på delaktighet de syftar på, att om du inte är delaktig i ett övrigt behov som exempelvis städning, så ska det inte ingå i assistansen.
Delaktigheten kan dock enligt Mathias Blomberg ske på många olika sätt, och utgå från individens förutsättningar, personen kan sitta med och instruera eller bara vara närvarande, det är samma sak vid städning menar han.
- I grund och botten handlar det om synen på hela rättighetsreformen, tycker man att man ska in och nagga och gränsa av här då tycker jag man ska säga det rakt ut, att det blivit för dyrt och att assistansen måste begränsas. Tanken i LSS var att hela personens livssituation och hjälpbehov skulle beaktas. Det finns olika saker som kanske inte berättigar till assistans i sig, men när man väl fått assistans då ska alla personliga behov tas upp.
Vad anser du ligger bakom SKL:s ståndpunkt i den här frågan?
- Syftet är väl att dra ner antalet timmar, och att spara pengar. Hade det inte varit en kostnadsfråga tror jag inte den här debatten hade funnits.

Om skälig levnadsnivå och skillnaden gentemot goda levnadsvillkor

För att få förstå begreppet "skälig levnadsnivå" i socialtjänstlagen bör man gå tillbaka till grundtanken med socialtjänstlagen och hela det sociala systemet i Sverige säger Mathias Blomberg.
- Det har under lång tid funnits en arbetslinje i Sverige, där de som varit oförmögna att arbeta har rätt till försörjningsstöd. Statens nivå för försörjningsstödet fastställs varje år, den nivån styr socialbidragsnormen och kan kopplas till begreppet skälig levnadsnivå.
Här har lagstiftaren enligt Mathias Blomberg inte brytt sig om att klargöra någon uttalad skillnad, vilket leder till att alla gör tolkningar utifrån förarbetena i lagtexterna.
- Tittar man på skälig levnadsnivå i socialtjänstlagen handlar det om att hantera sin hemmasituation på ett hanterbart sätt, medans goda levnadsvillkor inte bara handlar om hemmet utan även gäller utanför hemmet. Dessutom är socialtjänstinsatser avgiftsbelagda till skillnad från LSS-insatser
Eftersom Mathias Blomberg anser att lagstiftaren avser en skillnad mellan begreppen tycker han att de borde preciseras mer.
- Ja, uppfattningen är att LSS ska vara en pluslag och att den är mer fördelaktig än SoL, vilket domstolarna också sagt att den är. Ytterligare ett skäl till att begreppen borde preciseras är att exempelvis SKL påstår att det inte finns någon skillnad, vilket påverkar många som har personlig assistans i kommunerna.
Lars-Erik Gotthard på Länsstyrelsen i Västra Götaland anser att socialstyrelsen till viss del har lämnat över tolkningsansvaret av lagstiftningen till SKL, hur ser du på det?
- Tolkningsansvaret om man hårddrar det, ligger på domstolarna, som har ansvaret för den rättsbildande verksamheten. Men socialstyrelsen har inte varit särskilt aktiv, och jag kan tycka att SKL, som är en intresseorganisation har fått lite för stort utrymme.
Hur har det kunnat bli så?
- Jag kan inte ge något entydigt svar på det men SKL har ett ansvar gentemot sina medlemmar att tillvara ta deras intressen, vilket ofta handlar om att väcka frågan om vilka kostnader det är rimligt att kommunerna ska ta.

Om att förvaltningsdomstolarna inte tagit upp frågan ordentligt

En annan orsak till dagens situation är enligt Mathias Blomberg att förvaltningsdomstolarna inte tagit upp de här frågorna.
- Det är ett problem att det högsta praxisbildande organet, regeringsrätten, inte har varit så aktiv på det här området.
Finns det inga prejudicerande domar?
- Just de här frågorna har inte tagits upp av regeringsrätten, vilket är olyckligt eftersom det finns en rad kammarrätter som har uttalat sig i gränstrakterna till de här frågorna. De i sin tur har inte kommit fram till samma sak, vilket leder till att man kan plocka de argument man vill ha.

Om kommunala riktlinjer för personlig assistans

Länsstyrelserna kritiserade kraftigt kommunerna 2007 i rapporten "Riktlinjer - till hjälp eller stjälp" för att de begränsar de assistansberättigade genom att ha riktlinjer för biståndsbedömningar av personlig assistans.
- Själva företeelsen med kommunala policybeslut och riktlinjer tycker jag är häpnadsväckande. Riktlinjer ska kunna finnas för hur man hanterar ett ärende och utreder det på ett fullgott sätt, utöver det är det lagstiftningen som gäller. Men kommunerna har tagit sig rätten att hänvisa till policydokument där man, ofta i direkt strid med lagtext, fastslår hur bedömningar ska göras.
Inställningen att man kan specificera insatserna, så att vissa inte ska utföras, är enligt Mathias Blomberg direkt felaktig.
- När kommunen gjort sin bedömning av individens hjälpbehov ska kommunen eller försäkringskassan fatta ett beslut där de beviljar ett visst antal timmar, hur den enskilde sedan väljer att använda timmarna är upp till honom/henne.
Mathias Blomberg anser det ofta saknas kunskap ute i kommunerna om skillnaden mellan LSS och SoL-insatser.
- Visst finns det många kommuner som gör ett bra arbete och som har en lärande organisation. Samtidigt arbetar jag med samma frågor idag som för sex år sedan och vi tröskar samma frågor i domstolarna. Många gånger är det alltför mycket tyckande och för lite beaktande av praxis, och naturligtvis lyssnar kommunerna till SKL, säger Mathias Blomberg.

Mathias Blomberg intervjuades av Kenneth Westberg 2008-12-05

Vidare läsning

• 2007 Länsstyrelserna: Att kommunala riktlinjer begränsar självbestämmandet för den assistansberättigade.
  Riktlinjer - till hjälp eller stjälp
• Svar från SKL på Länsstyrelsernas granskning av kommunala riktlinjer (PDF)
• CJ Advokatbyrå