Thomas Falk, talesperson på Försäkringskassans kontrollenhet – ”Expertmetoden ger kvalificerade bedömningar av fusket”
Johanna Skinnari på Brottsförebyggande rådet kritiserade i mars 2014 Expertmetoden som använts för att bedöma omfattningen av fusk i assistansersättning. Hon sade att den riskerar påverkas av samhällets tidsanda. Thomas Falk som var en av experterna i FUT- Delegationen står dock fast i sitt försvar av metoden. Detta trots att bara 2 % av Försäkringskassans kontrollutredningar leder till fällande domar.
– Jag tror inte tidsandan påverkar, detta handlar om kunskap och erfarenhet.
Omfattningsbedömningar av fusket
Det har gjorts flera omfattningsbedömningar med hjälp av Expertmetoden (Expert elicitation) av fusk och kriminalitet i assistansersättning. FUT–Delegationen bedömde 2007 omfattningen till drygt 10 % i Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen. Susanne Billums utredning Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning som byggde på FUT– Delegationens siffror beräknande omfattningen till 9–15 %. Ekonomistyrningsverkets Samverkansuppdrag mot felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen 2010 bedömde omfattningen till 12,2 % felaktiga utbetalningar, varav 7 % avsiktliga fel, 1,7 % oavsiktliga fel från allmänhet och 3,5 % oavsiktliga från myndigheten.
Står sig de här siffrorna idag, de används ju tex av regeringen?
– Jag brukar säga så här, det är de vi har. När vi och vår generaldirektör talar om 2–3 miljarder i fusk av 30 miljarder då utgår vi från dessa siffror. Nu arbetar Delegationen mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar som leds av Sven Erik Östberg. De ska vara klara 2019 och då får vi nya siffror.
Expertmetoden bakom bedömningarna
Alla dessa bedömningar görs med expertmetoden (Expert elicitation), där man, i brist på direkta fakta, samlar personer med erfarenhet i kontrollverksamhet på olika myndigheter. De personerna bedömer sedan tillsammans storleken på och omfattningen på fusket. Thomas Falk har själv varit med och bedömt på detta sätt.
– Det är en metod av flera, jag känner till den väl och var själv en av experterna i FUT–Delegationen.
Du var med och gjorde bedömningen som ledde fram till de här siffrorna?
– Ja det var jag, expertmetoden används även i Norge av NAV, en sammanslagning av motsvarande Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst. Det är en metod av flera. I metoden skalar man bort subjektivitet från enskilda personer eftersom det är en sammantagen bild av många experter. Utmaningen är att beräkna mörkertalet.
Brå har kritiserat expertmetoden
Johanna Skinnari, utredare på Brå sade i mars 2014 att expertmetoden inte är tillförlitlig, att det i bästa fall är sammanvägda rimlighetsbedömningar men i sämsta fall rena gissningar.
Hur ser du på det?
– Det är ju lite spännande eftersom Brå var med i FUT–Delegationen och satt med i vår styrgrupp.
Johanna Skinnari sade att den påverkas av tidsandan som råder just vid det aktuella tillfället, så att det blir höga siffror om det finns en stämning i samhället att det är finns mycket fusk…
– Jag tror inte tidsandan påverkar, detta handlar om kunskap och erfarenhet. Kunskapen i samhället kring assistansersättningen och den brottslighet och det överutnyttjande som finns där, är så oerhört mycket större idag än det var år 2007 när de här bedömningarna gjordes.
Även riksrevisionen har ifrågasatt de höga siffrorna för omfattning av medvetet fusk, hur ser du på det?
– Jag har inga synpunkter, det får stå för dem, mörkertal är svårt. Oavsett vilken metod man väljer, finns det alltid forskare eller myndigheter som har synpunkter. Vi håller oss till fakta och de fakta vi har är de senaste omfattningsstudierna.
Men det är väl ändå en gissning av omfattningen?
– Nej, det är en kvalificerad bedömning.
Vad är skillnaden?
– Det hör man på ordens natur, vid en gissning slår man tärning om man har tre alternativ, men i en kvalificerad bedömning väger man samman all kunskap, forskning, statistik som finns av de experter som samlas, säger Thomas Falk.
2 % av utredningarna leder till fällande domar
I fjol avslutade Försäkringskassans kontrollenhet 617 utredningar om fusk inom assistansersättning. Utifrån de 617 gjordes 32 polisanmälningar, ca 5 %.
– Genomsnittet ligger på 5–6 % de senaste åren, säger Thomas Falk.
Hur många polisanmälningar leder till fällande dom?
– Det brukar ligga på 15 – 25 %. Det svårt att koppla samman mellan de olika åren, polisen ger bara återkoppling i hälften av ärendena. Ett ärende som nyligen var i medierna gjorde vi polisanmälan på 2012 och domen kom igår.
Det innebär alltså att knappt 2 % av alla kontrollutredningar leder till fällande domar, varför är det så få?
– Det beror först och främst på att det inte är så många ärenden som det väcks åtal i. I de flesta ärenden där det väcks åtal blir det också fällande dom. Försäkringskassan får väldigt sällan någon förklaring till att ärenden läggs ned. Det står oftast bara att brott ej kan styrkas.
Återkrav på 47,5 miljoner
Försäkringskassan begärde återkrav/skadestånd i 46 av 617 kontrollutredningar. Återkraven var 47,5 miljoner och besparingsbeloppet dvs stoppade utbetalningar beräknades till 63 miljoner.
Kommer återkraven in?
– Vår avdelning för fordran i Östersund har svårt få fram exakt statistik men de jobbar med avbetalningsplaner, lämnar till kronofogden osv..
Vem krävs pengarna tillbaka från?
– Av de 47,5 miljonerna låg 6 på anordnare, 12,8 på assistenter och 28,7 på brukare, säger Thomas Falk.