Andreas Pettersson, juris doktor – ”Fuskdebatten har tappat alla proportioner”
Försäkringskassan föreslås delta i husrannsakningar och utreda brott. Medier säger, baserat på ett fall, att assistansersättning finansierar terrorverksamhet. Allt detta är enligt Andreas Pettersson tecken på att jakten på och bilden av fusk inom assistans tappat alla proportioner.
– Visst finns det fusk och olämpliga bolag, det finns det alltid när branscher bolagiseras.
Försäkringskassan med i husrannsakningar?
Lars Erik Lövden föreslog nyligen i en statlig utredning bland annat inrättandet av en bidragsbrottsenhet på Försäkringskassan som leder förundersökningar, utreder brott och medverkar vid husrannsakningar. Andreas Pettersson, juris doktor, lektor och forskare i socialrätt vid Södertörns högskola, säger att det är bland det sjukaste han läst.
– Jag kan bara uttrycka en allmän förfäran. Detta vore något annat än den motsvarighet som finns på Skatteverket. Det är lite skillnad på en husrannsakan i ett ärende om en förmån mot när man undanhållit skatt. Myndigheten kan i praktiken komma hem till dig och leta bland dina kalsonger. Förslaget strider mot regeringsformen och EU–konventionen. Om detta går vidare till proposition hoppas jag det sågas i lagrådet, annars kan vi glömma rättssäkerheten.
Hur kan det bli så här?
– Lars Erik Lövdén har ju faktiskt fått direktiv i den här riktningen. Det är så hårda direktiv att det blir fånigt att ha en utredning.
Det sägs att kriminella tar över förmånen och det urholkar allmänhetens förtroende…
– Regeringen har redan urholkat allmänhetens tilltro genom att tjata om fusket hela tiden. Det är mycket allvarligt när de ledande företrädarna medvetet urholkar förtroendet för de demokratiska institutionerna. Detta i ett läge med spirande fascism och ett oroligt säkerhetspolitiskt läge. Man gamblar med mycket för att klara nästa statsbudget.
kan också dra siffror ur arslet
Omfattningen av fusk inom assistans sägas ofta vara 10-12 % av alla utbetalningar, vilket i olika utredningar beräknats av den sk expertmetoden som försvaras av Försäkringskassan. Andreas Pettersson hänvisar här till Niklas Altermarks studie ”Det handlar om miljarder” – En metodanalys av hur assistansfusket bedöms av svenska myndigheter.
– Den visar dels att det är en dålig metod att använda på detta område, dels att den inte används rätt. Det innebär att det inte finns någon grund för de siffror på 10–12 % fusk som ofta används.
Men det är ju de enda siffror som finns?
– Då tycker jag att regeringen ska säga att de inte vet. De kan utreda mer och låta experter jobba, men de kan inte stå och hitta på, jag kan också dra siffror ur arslet.
10-15 ärenden leder till dom varje år
Andreas Pettersson har studerat antalet lagföringar inom assistans och konstaterat att det inte är anmärkningsvärt mycket mer än på andra områden.
– Antalet ärenden och lagföringar är så få att det egentligen inte går att dra några slutsatser. Åklagarmyndigheten har i rapporten bedrägeri och bidragsbrott (sid 17) uppgett att det hanteras cirka 10-15 ärenden årligen kring assistansersättning varav merparten leder till lagföring. Vi kan anta att de flesta leder till fällande dom. Vi vet också att det är en liten grupp människor som står för den absoluta merparten av brottsligheten, flera ärenden rör samma krets av personer. Det finns ingen anledning att tro att det finns någon särskild utbredd kriminalitet inom assistans, tvärtom ser det betydligt värre ut i många andra servicebranscher om man räknar ärenden och lagföringar.
Bråkdelar av en procent
Ingen ifrågasätter att det finns fusk säger Andreas Pettersson, men han menar att den forskning som finns om socialförsäkringssystem visar att fusk över tid ligger på bråkdelar av en procent över tid med ett fåtal personer inblandade.
Varför anger Försäkringskassan och vissa utredningar högre siffror?
– Genom att använda expertmetoden blandar de gissningar, extrapoleringar och "upplevd bild" av verkligheten. Dessutom tenderar de att röra ihop brottsligt fusk med den större kategorin felaktiga utbetalningar, som lika gärna kan bero på myndigheternas misstag och inte alls behöver innebära att någon har fuskat. Lars Erik Lövdens utredning kommer fram till att om man går på hårda fakta är fusket inom socialförsäkringen några hundra miljoner av totalt några hundra miljarder och att det är en mycket liten krets personer som begår brotten.
Spektakulära fall har lagt grunden för fuskbilden
Fuskbilden har enligt Andreas Pettersson satt sig i medvetandet hos folk pga uppmärksamheten av spektakulära fall i media. Det anser han är som att säga att den gängbrottslighet med de skjutningar som finns är typiska för svensk befolkning.
– Läser man kvällstidningar idag kan man tro att vi lever i en krigszon som Bagdad. Trots att våldsbrottsligheten sjunkit i decennier och är på väg ner mot historiskt låga nivåer. Jag tror det förhåller sig likadant med assistansen, idag har man ögonen på branschen, jag tror att man hittat det som går att hitta. Det är visserligen en gissning men lika giltig som expertmetoden.
Att assistans finansierar terror exempel på grov överdrift
SVD har skrivit om att assistans finansierat terrorverksamhet sedan en rapport från Finansinspektionen (sid 19-20) sagt att EN resande stridande varit anställd som assistent och deltagit i ett assistansbedrägeri. Dessutom ska pengar skickats utomlands i tre-fyra fall. Detta anser Andreas Pettersson är hetsretorik och alarmism som regeringen bär en stor del av ansvaret för.
– Det är ett barnsligt och enkelt sätt att projicera sin misstänksamhet mot andra människor och/eller att mentalt hantera verkliga eller inbillade hot. För en läsande och reflekterande människa är det helt absurt att personlig assistans skulle vara kopplat till terror, men för någon som är i ett upphetsat stämningsläge och vill plocka billiga poänger fungerar det säkert.
Inom forskningen kallar man detta fenomen för ”moral hazard”, berättar Andreas Pettersson vilket innebär att man förstorar upp och projicerar stora samhällsproblem när pengar omfördelas till olika grupper inom ramen för demokratin.
– Det finns en inneboende drivkraft hos människan att föreställa sig att andra människor inte är lika präktiga och förträffliga som en själv, och att de kanske hittar på något fuffens om de får del av samhällets resurser.
Olämpliga företag finns alltid när en bransch bolagiseras
I SVD rapporterades det nyligen att fyra miljarder gått till bolag där kassan stoppat utbetalningarna? Detta har skett under en tioårsperiod och berört ca 15 bolag.
– Både ekonomer och historiker har länge vetat att i nyetablerade branscher på en marknad kommer det att finnas aktörer som, av olika skäl, inte är lämpliga. Det behöver inte nödvändigtvis vara fråga om brottslighet, det kan vara ren inkompetens, eller att man saknar förutsättningar att bedriva verksamheten. Att de rensas ut är en mognadsfas som alla branscher på en marknad genomgår. Det är vare sig unikt för personlig assistans eller anmärkningsvärt på något annat sätt.
Tillsynen behöver vara mer stödjande
När välfärd bolagiseras tillsammans med vår extremt svaga tillsyn så öppnar man upp för denna typ av problem säger Andreas Pettersson.
– Så har det alltid varit, tex med järnvägar, och butiker, marknaden mognar sedan och stabiliseras, det borde inte kommit som någon överraskning. Man simmar i ett hav av ideologi här, som skymmer allt. När assistansen sedan beter sig exakt som alla andra branscher, så låtsas man inte om det.
På vilket sätt är tillsynen varit svag inom personlig assistans?
– Tillsynsmyndigheten IVO har ett alldeles för stort och omfattande uppdrag i förhållande till sina resurser. Ett annat problem är att den moderna tillsynskulturen inte är tillräckligt stödjande.
När tillsynsuppdraget försvann från Socialstyrelsen tappades en del av Socialstyrelsens goda traditioner tror Andreas Pettersson, nämligen att arbeta förebyggande och stödjande.
– Den forskning som finns visar att det inte är särskilt effektivt varken att leta enstaka fel, eller att påpeka systematiska brister om man inte samtidigt aktivt hjälper de inblandade aktörerna att förbättra sig. Här tror jag att kultur och resursbrist samspelar, och att mycket skulle kunna bli bättre om t ex branschorganisationer och myndigheter kunde samverka kring utbildning och kvalitetshöjning, säger Andreas Pettersson.