Sjuklön i schablon - ett orimligt förslag (artikel av Jessica Smaaland)
Den 29 augusti 2008 kom Assistanskommitténs slutbetänkande till lagändringar i LSS och LASS, SOU 2008:77 - Möjlighet att leva som andra. En av de många förslag som finns med är att sjuklöner, hos företag och kooperativ, ska betalas med schablonen istället för av kommunen. Ett påslag på 0,7 % av lönekostnaden förväntas täcka detta.
Utredningen pekar på att assistansanordnare som har en lägre sammanlagd lönekostnad än 130 prisbasbelopp kan teckna en försäkring som kostar 0,7 % av lönekostnaden. 2009 måste den sammanlagda lönekostnaden understiga 5 564 000 kr för att det ska vara möjligt att ha denna försäkring. Försäkringen täcker dock enbart sjuklön från fjärde dagen. De som kommer över 130 prisbasbelopp kan inte teckna försäkringen, men utredningen menar att dessa större företags och kooperativs sjuklönekostnader ändå inte kommer överstiga 0,7 %, som anses som normalt.
Går man på SCB:s statistik har korttidsfrånvaron över hela landet varit 4,63 dagar per anställd det senaste året, dvs. 1,27 %. Räknar man bort en karensdag blir det därmed 1 %. Eftersom dessa dagar innefattar alla dagar, och inte enbart de dagar arbetstagaren skulle ha arbetat, är det rimligt att den genomsnittliga sjuklönen för samtliga arbetstagare i Sverige blir cirka 0,7 % av den totala lönekostnaden i landet.
Branschen personlig assistans är speciell
Det är dock viktigt att komma ihåg att SCB:s statistik är rikstäckande, över alla branscher, åldrar och kön. För att räkna på hur mycket sjuklöner faktiskt kostar måste man titta på branschen personlig assistans, som på många sätt är speciell. Dels visar flera rapporter att arbetet ibland är ensamt och tungt, såväl fysiskt som psykiskt. Detta kan antas leda till ökade sjukskrivningar, vilket också SKL:s statistik visar på. I sina rapporter har de inte korttidssjukskrivningarna med, utan de redovisar enbart sjukskrivningar över 30 dagar i de 15 största yrkerna. I denna statistik kommer personliga assistenter på en sjunde plats, med en andel på 5,2 % av alla anställningar 2007. Dels är arbetet till sin natur att det är svårt, om inte omöjligt, att arbeta om man inte är riktigt frisk. Många assistansberättigade är svårt infektionskänsliga och ska inte utsättas för onödiga risker. En person som skulle ha kunnat arbeta på en annan arbetsplats, till exempel ett kontor, kan vara tvungen att vara hemma för att inte riskera hälsan, eller till och med livet, hos den person denne arbetar hos. Det är också ytterst svårt att omplacera en personlig assistent till lättare arbete vid exempelvis en skadad fot. En av grundtankarna när personlig assistans infördes var att den assistansberättigade skulle ha avgörande inflytande över vem som utför assistansen. (Se vidare prop. 1992/93:159)
Om man antar att 87 % av assistansersättningen går till löner och lönebikostnader, blir den sammanlagda lönekostnaden 2009 (schablon: 247 kr per timme) 214,89 kr per timme. 0,7 % av detta blir 1,50 kr per timme. Om en person har 500 timmar assistans per månad blir detta 750 kr per månad som ska räcka till sjuklöner. 80 % av 214,89 kr är 171,91 kr, dvs 4,36 timmar per månad är täckta. 500 timmar i månaden räcker till nästan tre heltider. Tre heltidare får dela på 52,32 timmar per år att vara sjuka, eller 6,54 dagar per år. Två arbetsdagar kan därmed varje anställd vara sjuk, därefter går man som företag back. Vad kommer att hända under en influensaepidemi kan man fråga sig?
Sjukskrivningsfrekvens i realiteten
Varken KFO, Vårdföretagarna eller fackförbundet Kommunal har dessvärre statistik över korttidssjukfrånvaro inom personlig assistans. Däremot har bolagen själva statistik över detta. Bengt Gustavsson är VD på Hela Sveriges Assistans AB, och berättar att de har en sjukfrånvaro dag ett till fjorton med 2,2 %, vilket gör att deras sjuklöner ligger på cirka 0,9 % av den totala lönekostnaden. Han säger också att företaget har en mycket låg sjukfrånvaro jämfört med andra i branschen, men trots detta kommer alltså sjuklönerna ändå inte att täckas ifall förslaget går igenom. Irina Gainza arbetar som ekonom på företaget IGS Assistans. Detta företag har i genomsnitt tre till fem personer per månad som är sjukskrivna i fem dagar, medan förslaget innebär en täckning för en person i tre dagar per månad.
Inte heller kommer förslaget fungera för de anordnare eller personer som har rätt att teckna sjuklöneförsäkringen. Hanna Edman är egen arbetsgivare, och har råkat få, av skäl hon ej rår på, sju sjukskrivningar på fyra dar eller längre det senaste halvåret. Totalt 14 dagar skulle hon, enligt förslaget, därför behövt betala sjuklön för. Hennes assistansbeslut ligger ungefär som räkneexemplet ovan. Det skulle därmed ha fattats pengar till åtta sjukdagar, ca 11 000 kr! Dessa pengar måste tas någonstans ifrån, men vart ifrån? Som egen arbetsgivare måste man betala tillbaka pengar som inte har använts inom en sexmånadersperiod, vilket gör att det inte går att spara ihop en buffert till detta. Ska den assistansberättigade måsta betala ur egen ficka?
Långsiktiga konsekvenser
I ett mer långtgående perspektiv kan valfriheten över att välja såväl anordnare och assistenter komma att minska. Eftersom anhöriga sällan sjukskriver sig kan det komma att skapas incitament till att enbart ha anhöriga anställda. Därmed försvinner oberoendet för den assistansberättigade. Inte heller kommer någon att vilja anställa någon med en tidigare hög sjukfrånvaro. Assistansbranschen är annars en bransch där många som hamnat utanför den vanliga arbetsmarknaden får en chans, eftersom kraven varierar lika mycket som det finns assistansberättigade. Assistansanordnarna i sin tur kommer att vara restriktiva i vem de väljer som kunder. De personer, vars funktionshinder gör att de är mer krävande, och därigenom har en ökad risk för att få sjukskriven personal, kommer att ratas som kund. Detta var aldrig tanken med LSS och LASS från början.
Text: Jessica Smaaland
Källor
Försäkringskassan: http://www.forsakringskassan.se/fakta/arbg_sjuklone_semkost/?page=/arbetsgivare/sjukfranvaro/sjuk_1_14/fors_sjuklonekostn/index.php
Statistiska Centralbyrån: http://www.scb.se/templates/Product____161848.asp
Sveriges Kommuner och Landsting: http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=473&A=24424&FileID=232604&NAME=Fakta+om+sjukfr%E5nvaron%5F+kommuner%5F2007.pdf
Bengt Gustavsson, Irina Gainza och Hanna Edman svarade på frågor via e-post under veckorna 49-51, 2008.