Gunilla Malmborg, ny LSS-utredare - ”Ser fram mot en konstruktiv och rak dialog”
Gunilla Malmborg talar hellre om långsiktigt hållbar utveckling än om besparingar i personlig assistans. Hon säger att brukarperspektivet är viktigt i form av referensgrupper och experter i utredningen.
– En LSS-utredning utan brukarperspektiv är ingen bra utredning, även om jag och brukarna skulle komma fram till olika slutsatser.
Gunilla Malmborg är socionom och har ett förflutet inom socialtjänsten. Hon har arbetat på Socialdepartementet sedan mitten av 90–talet, sedan 2004 som enhetschef för enheten som ansvarade för funktionshinderpolitik, äldrepolitik, socialtjänst, barnrätt och senare föräldraförsäkringsfrågor.
– Jag har även lett några statliga utredningar, senast hjälpmedelutredningen.
Hur ser du på uppdraget att leda LSS–utredningen?
– Nja, det passade mig bra att få ett nytt uppdrag just nu. Det är en viktig utredning och frågorna engagerar mig. Det är inga nya frågor för mig så jag borde ha en del att bidra med. Sen är jag förstås medveten om att frågorna är svåra och utmanande.
Vad är det viktigaste arbetet i LSS–utredningen?
– Mer ändamålsenliga och bättre insatser i LSS och en långsiktigt ekonomisk hållbar utveckling av personlig assistans. Det viktigaste är att få fram förslag som är ordentligt genomarbetade och som är realistiska att genomföra. Det behövs beräkningar, konsekvensanalyser, lagstiftning.
Hur ser du på din roll, kan en utredare ge förslag som går utöver de direktiv som finns, ge kritik eller problematisera runt direktiven?
– Utredningsdirektiv är inte alltid kristallklara, det finns oftast ett utrymme för tolkningar, det ingår i utredarens roll. Det förutsätts det att utredaren ska analysera och problematisera de frågor som direktivet innehåller. Men om regeringen beslutar om ett direktiv till en utredning, förutsätter de förstås att utredaren besvarar de frågor som direktivet innehåller.
Om besparingarna på assistansen
Det har sagts att utredningen handlar mest om besparingar på personlig assistans. Gunilla Malmborg håller inte med om det.
– Utredningen handlar om kvalitet och ändamålsenlighet i LSS insatserna. En översyn är rimligtvis behövlig efter dryga 20 år. Det handlar också om att reformen ska vara långsiktigt ekonomiskt hållbar vilket är en naturlig önskan om man vill bevara reformen. Och det vill man.
Hur ser du på direktiven att reformer av andra LSS–insatser ska bekostas via besparingar på assistans och att det ska göras besparingar av statsfinansiella skäl på assistans?
– Det är inte min sak att ha en uppfattning om detta. Det står så i direktiven som regeringen beslutat. I alla förslag som läggs ska konsekvenserna för brukarna analyseras.
Går det verkligen att göra besparingar genom att göra insatserna mer träffsäkra och effektiva?
– I de flesta verksamheter kan man hitta saker som kan göras billigare och bättre. Så det borde kunna fungera även här. Men det är för tidigt att vara konkretare än så.
Vad vill du säga till assistansberättigade som upplever en rädsla inför direktiven om besparingar?
– Jag följer debatten, träffar brukarorganisationer, pratar med människor som har personlig assistans och ser att det finns en oro. Men syftet med att uppnå en långsiktigt ekonomisk hållbar utveckling av personlig assistans, är att bevara reformen långsiktigt.
Anhörigassistenter och brukarinflytande
Förra utredaren Desiree Pethrus uttalade tidigare att anhörigassistenter borde begränsas. Gunilla Malmborg vill däremot inte uttala sig om detta.
– Jag har många frågor att utreda och behöver just nu koncentrera mig på det. Jag återkommer med min uppfattning i olika frågor.
Hur ser du på tidigare kritik från Pelle Kölhed om att brukarperspektivet saknats i LSS–utredningen?
– En LSS-utredning utan brukarperspektiv är ingen bra utredning, även om jag och brukarna skulle komma fram till olika slutsatser. Jag ser fram emot att samarbeta med Pelle i utredningen.
Hur bör brukarrörelsen delta i utredningen?
– I referensgrupper och som experter. Utredningen har det senaste året träffat organisationerna i olika sammanhang. De bidrar med erfarenhet, kunskap, historia. De har ofta egna undersökningar och kunskap att bidra med.
Utökade resurser
Desiree Pethrus skrev på Facebook att det varit brist på resurser i utredningens kansli samtidigt som de frågor som ska utredas är mycket omfattande. Gunilla Malmborg berättar att utredningen fått mer resurser.
– Vi har nu fått ökade resurser för att anställa två nya utredningssekreterare. En är jurist och ska ansvara för frågor kring det tilläggsdirektiv vi fick om hur EU-kommissionens förslag till ändrade samordningsbestämmelser påverkar LSS och assistansersättningen. Den andra personen ska arbeta med ekonomiska konsekvensberäkningar och andra kvantitativa analyser.
Desiree Pethrus sade tidigare att hon arbetade en dag i veckan med utredningen, hur stor tid arbetar du med detta?
– Jag arbetar halvtid nu till att börja med.
Hur ser du på att fullfölja uppdraget med bra kvalitet till 1 okt 2018?
– Jag har åtagit mig att göra det så jag kan förstås inte ha någon annan uppfattning än att det är möjligt.
Kan lägga förslag med förtydligande av rättsläget
Det finns en hård debatt kring den begränsning som skett av beviljandet av personlig assistans pga av främst tre olika domar i Högsta Förvaltningsdomstolen, bland annat den om egenvård. Gunilla Malmborg säger att hon följer debatten.
– Vi analyserar rättsläget och om vi bedömer att det finns behov att förtydliga reglerna för personlig assistans så kommer vi att lämna sådana förslag.
Det har ju diskuterats om en lagändring i § 9a i LSS för definieringen av grundläggande behov, pga de domar som begränsat rätten till assistans, kommer du att titta på det i utredningen?
– Som sagt, vi analyserar rättsläget och om vi bedömer att det finns behov att förtydliga reglerna för personlig assistans så kommer vi att lämna sådana förslag.
Hur ser du på att nästan 9 av 10 idag får avslag vid nyansökan och att antalet assistansberättigade nu minskat till ca 15 200?
– Det väcker frågor om hur assistansreformen fungerar och hur den var tänkt att fungera. Om de som får avslag inte uppfyller kriterierna för att beviljas assistansersättning, så fungerar det som det ska. Det viktiga är att personer som har rätt till assistansersättning beviljas detta.
Övervägs det att låta kommunerna bli huvudansvariga för personlig assistans, och vilka fördelar skulle det isåfall finnas med det?
– Det finns klara nackdelar med dubbelt huvudmannaskap vilket också framgår av direktiven. Alternativet är att kommunerna eller staten ensamt får ansvar för personlig assistans. Det finns fördelar och nackdelar med båda alternativen. Vi utreder frågan och jag har i dagsläget inte tagit ställning till vad vi ska föreslå.
Det är bitvis en rätt hård och hätsk debatt idag kring personlig assistans, vad anser du om det?
– Alltid bra med en lugn och sansad diskussion. Men inte så förvånande att debatten är hård, det här är ju en reform som är viktig för många.
Är det något du vill tillägga?
– Jag ser fram mot en konstruktiv och rak dialog med experter, sakkunniga, referensgrupper med flera, och att därefter lämna förslag som förhoppningsvis uppfyller direktivets önskemål om bättre insatser kombinerat med en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, säger Gunilla Malmborg.