Andrea Bondesson, jurist - ”Bästa sättet att garantera rättigheterna är att säkerställa dem i svensk lag”
Det är riktigt att svensk lag gäller före FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Det saknas också effektiva sanktionsmöjligheter om Sverige bryter mot CRPD. Men Sverige har samtidigt åtagit sig att följa CRPD, och ska så långt det går tolka lagen efter CRPD.
– Det bästa vore dock att genom lagstiftning se till att rättigheterna i CRPD går att utkräva i domstol, säger Andrea Bondesson som är jurist i projektet Från snack till verkstad, som drivs av Funktionsrätt Sverige.
Svensk lag går idag före CRPD
Justitierådet Thomas Bull i Högsta Förvaltningsdomstolen sade nyligenögsta Förvaltningsdomstolen sade nyligen att svensk lag går före FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Han menar att man inte kan säga som Thomas Hammarberg, fd människorättskommissarie, att ett land som ratificerat CRPD inte får ”backa tillbaka” och ta bort redan införda rättigheter. Andrea Bondesson, jurist på Funktionsrätt Sverige:
– Redan genomförda rättigheter får inte försämras. Frågan handlar enligt min mening inte om att tillämpa CRPD före svensk lag. Frågan handlar istället om att tillämpa svensk lag fullt ut utifrån den konventionskonforma tolkning som den ska ges utifrån CRPD.
Men Sverige bryter trots detta mot CRPD…
Andrea Bondesson håller med Thomas Hammarberg i att Sverige bryter mot CRPD när rätten till assistansersättning begränsas genom förändrad rättspraxis.
– Jag instämmer helt och hållet i den bedömningen. Detta innebär att redan införda rättigheter försämras. Begränsningen av rätt till statlig assistansersättning och personlig assistans har pågått under lång tid nu. CRPD trädde i kraft i Sverige 2009, ungefär samtidigt som rättigheterna i LSS började begränsas.
Stödet får inte försämras efter undertecknandet
Enligt CRPD får nivån på genomförande av rätten till ett oberoende liv i samhället och det stöd som behövs för att uppnå det, däribland personlig assistans, inte försämras jämfört med vad som gällde när konventionen trädde i kraft, säger Andrea Bondesson.
– Det är uppenbart att omfattande försämringar har skett sedan dess. FNs kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning kritiserade Sverige redan 2014 för begränsningarna av rätten till assistansersättning i den förändrade rättspraxisen.
Vad anser du att artikel 19 i CRPD säger om personlig assistans?
– Artikel 19 ger alla personer med funktionsnedsättning rätt till det stöd, däribland personlig assistans, som behövs för att kunna leva ett oberoende, inkluderat och delaktigt liv i samhället. CRPD-kommittén har i sin femte allmänna kommentar förklarat att artikel 19 innebär att ingen person med funktionsnedsättning ska behöva bo i en särskild boendeform för att det inte finns tillgång till annat stöd. Allt stöd ska syfta till just ett oberoende liv och medföra möjlighet till självbestämmande. Personer med funktionsnedsättning ska kunna studera, arbeta, ha familj, delta i kulturliv och träffa vänner på lika villkor som andra.
Lagen ska tolkas så långt det går efter CRPD, men det finns en gräns
Staten och hela det offentliga samhället, har en skyldighet att respektera, skydda och fullgöra de mänskliga rättigheterna i CRPD. Svensk lag ska så långt som möjligt tolkas utifrån CRPD för att Sverige så långt som möjligt ska uppfylla sina internationella åtaganden, säger Andrea Bondesson.
– En sådan konventionskonform tolkning kan precis såsom Thomas Bull säger dock inte ge mer än vad den lagtext som finns idag i sig ger utrymme för. Den kan därmed inte heller ge mer än vad lagens i lag angivna syften ger utrymme för.
Hur skulle en konventionskonform tolkning av LSS och SFB kap. 51 se ut?
– Sett till LSS och SFB kap. 51 innebär det exempelvis en möjlighet till en tolkning som återställer syftena med lagstiftningen: att kunna leva som andra, full delaktighet och jämlika levnadsvillkor. Det innebär en möjlighet att gå till den holistiska behovsbedömning som anges i förarbetena från den sönderstyckade och medicinskt betonade bedömning som görs idag. Det innebär dock inte en möjlighet att bortse från de krav som framgår av lagstiftningen, exempelvis kraven på grundläggande behov och vilka dessa grundläggande behov är.
Individuell anmälan kan göras – men eventuellt krav från FN-kommittén behöver inte följas
Sverige har ratificerat det fakultativa protokollet till CRPD vilket ger två formella möjligheter att anmäla eventuella kränkningar säger Andrea Bondesson.
– Det ena är en möjlighet att lämna in ett individuellt klagomål till Kommittén. En förutsättning för att kunna göra det är att alla nationella rättsmedel har uttömts. I frågor som rör assistansersättning och personlig assistans innebär det att ha överklagat hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen. Det är här inget hinder att Högsta förvaltningsdomstolen inte har meddelat prövningstillstånd.
Om Kommittén prövar klagomålet och finner en kränkning av en rättighet under CRPD kan den lämna rekommendationer till staten. Dessa rekommendationer är inte bindande. Det finns alltså inga sanktionsmöjligheter.
Anmälan om systematisk kränkning kan göras – men eventuellt krav från FN-kommittén behöver inte heller följas
Det andra är en möjlighet att lämna in en anmälan om grova eller systematiska kränkningar av en eller flera rättigheter under CRPD.
– Här behöver det lämnas in underlag till Kommittén som genom flera exempel visar på att det förekommer antingen systematiska eller grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Kommittén kan sedan välja att utreda den anmälda situationen.
För att Kommittén ska göra det krävs ett tillförlitligt underlag säger Andrea Bondesson, det vill säga tillräcklig bevisning.
– Om Kommittén finner att det föreligger antingen systematiska eller grova kränkningar kommer den att lämna rekommendationer till staten. Inte heller dessa rekommendationer är bindande. Det finns alltså inga sanktionsmöjligheter här heller.
Vill att svensk lag anpassas efter CRPD
Det bästa vore att helt enkelt anpassa svensk lag efter vad CRPD säger Andrea Bondesson.
– Det krävs lagändringar på flera områden för att säkerställa rättigheterna i CRPD.
Kan du ge exempel på hur LSS skulle behöva förändras?
– Tex uppdelningen mellan grundläggande och andra personliga behov för personlig assistans. Nuvarande tolkning och tillämpning av grundläggande behov har enligt min mening getts en alldeles för medicinsk bedömning. Exempelvis hjälp med på- och avklädning där endast kläder nära kroppen räknas som ett grundläggande behov och inte ytterkläder eller skor. Detta står i skarp kontrast till CRPDs fokus på rätt till det stöd som behövs för att kunna leva ett oberoende, inkluderat och delaktigt liv i samhället.
Om CRPD gjordes till svensk lag kan den antingen tillämpas direkt…
Om CRPD görs till lag, antingen valda delar eller i sin helhet, innebär det att konventionen kan och ska tillämpas direkt av myndigheter och domstolar, säger Andrea Bondesson.
– Detta kallas för inkorporering och har gjorts med Europakonventionen. Ofta blir det den svenska översättningen som tillämpas och inte originaltexterna.
Vid skillnader mellan översättningen och originalen är det emellertid originalen som gäller säger Andrea Bondesson.
– Ett tydligt exempel är den svenska översättningen av CRPDs ”personal assistance” till ”personligt stöd”.
Vad anser du om den översättningen?
– Jag anser att den är direkt felaktig. Det är tydligt att vad som avses är personlig assistans, både sett till resterande del av artikel 19 (b) likväl som särskilt den femte allmänna kommentaren om artikel 19.
…eller skrivas in i befintlig lagstiftning
Rättigheterna i CRPD kan också, i de delar motsvarande lagstiftning inte finns, skrivas in i befintlig svensk lagstiftning eller antas i ny lagstiftning. Detta innebär att rättigheterna läggs in i olika lagar och kallas för transformering.
– Metoden medför inte att konventionen i sig kan tillämpas direkt av myndigheter och domstolar. Istället är det den svenska lagstiftningen som genomför rättigheterna som tillämpas. Vid skillnader mellan originaltexterna och den svenska lagstiftningen har den svenska lagstiftningen företräde, säger Andrea Bondesson.
Andrea Bondesson intervjuades av Kenneth Westberg 2017-12-07
Vidare läsning
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)