Kristina Henschen och Julia Blomberg, Musikhjälpen – ”Vi gillar inte heller välgörenhet”
Kristina Henschen
Kristina Henschen, Radiohjälpen och Julia Blomberg, SR, värjer sig mot kritik från delar av funktionshinderrörelsen. De menar tvärtom att Musikhjälpen handlar om mänskliga rättigheter.
– Vi vill stärka människors egenmakt utifrån ett globalt ansvarstagande, välgörenhet håller vi inte på med, säger Kristina Henschen.
Kritik från delar av funktionshinderrörelsen
När årets tema för Musikhjälpen, Alla har rätt att funka olika, presenterades mottogs det med skepsis inom delar av funktionshinderrörelsen. Kritiken handlar om att ett jippo av det slaget riskerar att stärka vi-och-dom-tänkandet, ge ett ovanifrån-perspektiv och skapa en stigmatisering då man blandar rättigheter med välgörenhet. Tobias Holmberg, tidigare Ordförande i Unga rörelsehindrade, säger i dagens Arena att han ser en risk för att det sprids en attityd att välgörenhet är lösningen även för funktionshindrade i Sverige.
”Man kan lika gärna kalla det solidaritet”
Kristina Henschen, chef för Radiohjälpen, tycker att diskussionen är bra men värjer sig mot begreppet välgörenhet.
– Det har inget med oss göra. Vi gillar inte heller välgörenhet. Så där kan vi enas. Vi bedriver rättighetsbaserat arbete.
Hur definierar du skillnaden?
– Det handlar om utgångspunkten. Vi baserar arbetet på människors rättigheter och försöker stärka möjligheten till ansvarsutkrävande av beslutsfattare. Sedan tror jag att folk i allmänhet tolkar det som välgörenhet för att vi samlar in pengar men jag ser det som solidaritet.
Julia Blomberg, projektledare för Musikhjälpen, anser att kritiken är naturlig och säger att de fått det även för tidigare ämnesval.
Kommer välgörenhet att diskuteras i programmet?
– Jag tror att vi kommer att bli ännu bättre på att visa att vi inte sysslar med välgörenhet. Det är självklarhet för oss själva men utåt har inte det gått fram.
”Vi lever inte i en perfekt värld”
Julia Blomberg
Kristina Henschen tycker att kritiken utgår för mycket från den svenska verkligheten. Nöden för målgruppen i mottagarländerna är på sina håll mycket stor och vi lever inte i en perfekt värld, säger hon.
– Om vi gjorde det och om ingen var förtryckt eller diskriminerad då skulle inte vi behövas... och vi skulle tycka att det var jättebra! Men det finns en anledning till att vi finns, världen är orättvis och ojämlik. Radiohjälpen är en del public services bidrag för att uppnå de 17 globala målen i agenda 2030, där funktionsnedsättning är en del.
Finns inte en risk att man tvärtom genom det ekonomiska stödet riskerar att upprätthålla strukturerna, att det blir en ursäkt för makthavarna att inte arbeta med frågorna politiskt?
– Det är en fråga för hela biståndet. Det är därför det är viktigt att jobba rättighetsbaserat och stödja påverkansarbete och förändringar av attityder i samhället.
144 timmars sändning
Musikhjälpen sänds från en glasbur på ett torg i en svensk stad, i år Lund, dygnet runt både i radio och TV mellan den 10 och 16 december. De tre programledarna, Daniel Adams-Ray, Farah Abadi och William Spetz, lämnar inte buren under veckan det sänds. Konceptet kommer från Holland och det är elfte året i följd som det sänds i Sverige. Samtidigt pågår en insamling där alla pengar går till projekt utanför Sverige. Julia Blomberg förklarar:
– Det kommer att vara ungefär femhundra gäster som kommer att gå in och ut ur glasburen. Det är en blandning av artister, svenska och internationella experter och personer från olika organisationer. Och så har vi case, personer, oftast unga eftersom de är vår målgrupp, med egna erfarenheter. Vi har 144 timmar i både radio och TV att kunna förändra attityder, höja kunskaper och motverka fördomar inför en väldigt stor publik.
Kunskapsresa för programledarna
I projektgruppen på Sveriges radio har man, enligt Julia Blomberg, senaste månaderna arbetat intensivt med research på ämnet och då tagit hjälp av experter och forskare på området. Programledarna har inte varit med på det, vilket det finns en tanke bakom.
– De ska göra en kunskapsresa tillsammans med publiken. De kan ”säga fel” och får lov att göra det - genom att lyfta fördomar och attityder blir det en diskussion och en kunskapshöjning. Sedan får man tänka på att de inte är vana programledare, de sover och äter inte så mycket och det är en stressig situation och allt kan hända i en direktsändning.
Hur ska de undvika ett tycka synd om- och ovanifrånperspektiv eller att innehållet blir sentimentalt?
– Jag vet att vi, och mediasverige överlag, ibland misslyckas med ett tilltal som är inkluderande. Vi ska undvika stereotypa bilder av hjältar och offer - här är alla hjältar. Vår tagline, Alla har rätt att funka olika, ska genomsyra programmet.
En kritik är att ingen av programledarna har en funktionsnedsättning, hur ser du på det?
– Vi har aldrig haft som krav att programledarna ska ha förkunskaper eller egna erfarenheter av våra teman. Musikhjälpen är så mycket mer än tre programledare, det är våra ambassadörer, gäster, artister och hela landets engagemang. Genom att lyfta mängder av exempel på människor som funkar olika hoppas vi kunna bidra till en bättre representation i Mediesverige på sikt.
Varför personer med funktionsnedsättning?
Tidigare teman för Musikhjälpen har varit tex barnsexhandel bekämpning av malaria, rätt till skola, rätt till rent vatten, rätt att överleva sin graviditet och att stoppa spridningen av hiv.
– Vi väljer gärna teman som är lite undangömda, där det pågår en diskriminering i form av stigmatisering och osynliggörande, säger Julia Blomberg.
Orsaken till att det blev funktionshinderfrågor i år har flera orsaker och har varit på tal en längre tid:
– Vi tittar på FN.s globala hållbarhetsmål när vi väljer våra teman och där har den här frågan varit ganska nedprioriterad.
Hon säger att detta knyter samman många av de teman Musikhjälpen haft tidigare.
– Då det handlar om sanitet, hiv och aids, att överleva sin graviditet, malaria och så vidare, är alltid personer med funktionsnedsättningar extra utsatta. De får hjälp sist.
Ska inte diskutera svensk funktionshinderpolitik
Det är inte tänkt att svensk funktionshinderpolitik ska diskuteras i programmet, säger Julia Blomberg.
– Jag förstår att det finns ett uppdämt behov av att få tala om de frågorna men det finns andra forum som följer och bevakar det.
Kommer programledarna att svara om de får en fråga om tex besparingar på personlig assistans?
– Vi kommer aldrig att föra en debatt om en svensk inrikespolitisk fråga och vi samlar heller inte in pengar till projekt i Sverige. Det är två helt olika diskussioner. Andra insamlingar jobbar med Sverige men Musikhjälpen gör det inte.
Funktionsnedsättning nedprioriterat
Radiohjälpen har 39 partnerorganisationer, däribland My Right som Radiohjälpen samarbetar med i årets Musikhjälpen. My Right är funktionshinderrörelsens egen organisation för bistånd och fungerar som ett paraply för internationellt samarbete. Kristina Henschen ser Musikhjälpens val av ämne som något av ett statement från public service i en tid då funktionsnedsättning blivit nedprioriterad inom det svenska biståndet. Hon pekar till exempel på att My Right för några år sedan blev av med sin ramstatus, som en organisation som biståndsmyndigheten Sida har ett närmare samarbete med.
– Det gjorde mig väldigt upprörd. Det var den enda ramorganisation som har funktionsnedsättning som sitt enda mandat. Vid tidpunkten för beslutet lyfte jag problematiken för dåvarande biståndsminister.
Kriterierna för att söka pengar
Radiohjälpen har i dialog med sina 39 partnerorganisationer diskuterat ihop kriterier för vilka projekt som kan beviljas pengar. Kriterierna finns på radiohjälpens hemsida. Där sägs det att projekten ska rikta in sig på att bryta människors isolering, att förändra attityder och stigma samt undanröja hinder i omgivningen. Temat baserar sig på FN:s agenda för hållbarhet, Agenda 2030 mål 4 kring utbildning, mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt; 10: minskad ojämlikhet och 11: hållbara städer och samhällen.
– Organisationer söker pengar för sina projekt och vi väljer utifrån kriterierna och de behov som finns. Sett till kriterierna är det uppenbart att mycket av pengarna kommer att gå till påverkansarbete.
Vilka organisationer kan söka?
– Våra partnerorganisationer. För att bli partnerorganisation krävs att organisationen lever upp till en rad krav som vi ställer, exempelvis att de har ett s.k. 90-konto.
Rigorös kontroll
Kristina Henschen säger också att kontrollapparaten för att pengarna ska gå till det de är avsedda för är rigorös.
– Vi skriver ett avtal med organisationen som sedan redovisar exakt vad pengarna gått till och gör en revision både i mottagarland och i Sverige.
Kristina Henschen är säker på att pengarna gör nytta och tar förra årets insamling, med temat Barn är inte till salu, som exempel. Där gick pengarna till mer än 130 000 barn och unga som fick direkt stöd till förebyggande eller rehabilitering relaterat till barnsexhandel.
– Fortfarande under hösten fanns pengar kvar som tex Röda Korset använder till sitt arbete med barn i flyktingkaravanen genom Latinamerika under hösten. Barnen där är oerhört utsatta, organiserad brottslighet drar nytta av de här människorna på alla sätt.
”Funktionshinderrörelsen kan dra nytta av programmet”
Samtidigt tror både Kristina Henschen, trots internationellt fokus, att den svenska funktionshinderrörelsen kommer att dra nytta av programmet. Kristina Henschen ser möjligheten att genom Musikhjälpen lyfta frågan om funktionsnedsättning generellt.
– Det är historiskt en diskriminerad grupp och de här frågorna diskuteras inte tillräckligt i samhället. Vi ser att det här blir en möjlighet att få göra det.
Hur tycker du funktionshinderrörelsen kan använda sig av Musikhjälpen?
– Många representanter är inbjudna att delta i programmet. Det är en viktig diskussion som kommer att belysa problem som finns oavsett var du bor i världen.