Anna Barsk Holmbom – ”Problemet är att regler för egenvård inte följs”
Anna Barsk Holmbom, Foto: Linnea Bengtsson
Lagrådet kritiserade nyligen lagförslaget att andning blir grundläggande behov. Gränsen mellan egenvård och sjukvård och vad som kan utföras som egenvård är oklart enligt Lagrådet. För Anna Barsk Holmbom, specialist på assistansfrågor på ABH-utbildning, är problemet däremot att dagens regelverk inte följs och otidsenliga föreställningar i kommunerna.
Egenvård är enligt Socialstyrelsens föreskrifter en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en person själv kan utföra och som då också tex dennes personlig assistent kan utföra. Det kan vara allt från såromläggning och påtagning av stödstrumpor till mer avancerade åtgärder som hemdialys eller respiratorvård i hemmet.
Lagrådet ser problem
Lagrådet sade nyligen att lagförslaget att andning ska bli ett grundläggande behov vilar på osäker grund i gränsdragningen mellan egenvård och hälsosjukvård. Lagrådet anser att det utifrån Socialstyrelsens föreskrifter är tveksamt om följande kan räknas som egenvård när en person är beroende av att en annan person utför egenvården:
avancerad andningsgymnastik, hantering av trakealkanyl vid trakeostomi, slemsugning i andningsvägarna och övervakning på grund av risk för kvävning eller lungblödningar.
Anna Barsk Holmbom anser dock att det finns ett tydligt regelverk när vården bedömer om detta är egenvård.
– I vissa fall är det enkelt och solklart att avancerad sjukvård kan utföras i hemmet av personliga assistenter som egenvård, medan det i andra fall är olämpligt ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
Problemet är att reglerna inte följs
Huvudproblemet är att Socialstyrelsens föreskrifter inte följs säger Anna Barsk Holmbom. Socialstyrelsens kartläggning Hur arbetar hälso- och sjukvården med egenvårdsinsatser? från 2017 visar att det ofta inte görs en bedömning av läkare/sjuksköterska och när det görs en bedömning följs den inte alltid upp.
– En läkare/sjuksköterska ska bedöma om enskilde eller med stöd av sina assistenter kan utföra egenvården, en bedömning ska sedan göras varje gång ny personal anställs. Istället får den assistansberättigade eller anhöriga ofta rollen att utbilda nya assistenter. Vid ändrade förutsättningar görs inte heller alltid en ny bedömning av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen arbetar med att ta fram nya regler men vi vet i nuläget inte hur mycket tydligare de kommer att bli.
Gammeldags föreställningar i kommunerna
Lagrådet säger också att enligt vissa kommuner finns det andningshjälp som kommunens hälso– och sjukvårdspersonal inte har tillräcklig kompetens att utföra samtidigt som personliga assistenter utan formell utbildning kan tillåtas utföra samma insats. Anna Barsk Holmbom medger att det låter märkligt.
– Men jag anser att felet inte ligger i att assistenter får utföra egenvården utan i märkliga, ofta lite gammeldags föreställningar i kommunerna om vad egenvård kan vara. Egentligen är det inte kommunens sak att ifrågasätta ett egenvårdsbeslut av en behandlande läkare. Men just på grund av att föreskrifterna inte alltid följs, kan jag förstå att det finns frågetecken.
Ansvarsfrågan
Lagrådet ifrågasätter också att beslut om egenvård inte omfattas av Patientsäkerhetslagen eller Patientförsäkringen. Anna Barsk Holmbom svarar att om en hälso– och sjukvårdsåtgärd har bedömts som egenvård på ett korrekt sätt skulle en felbehandling från en anställd vara felaktig tjänsteutövning och ansvaret hamnar då antingen på den anställde eller arbetsgivaren.
– Om det däremot är en felaktig bedömning eller där egenvårdsföreskriften inte följts med t ex uppföljningar, ligger ansvaret hos den som gjort den felaktiga bedömningen. Då skulle patientförsäkringen gälla.
Egna Arbetsgivare utsatta
Lagrådet skriver även att möjligheten för en assistansberättigad som själv anställer sina assistenter att få ut skadestånd om den skadas vid egenvård är särskilt begränsad. Här sätter Lagrådet sätter fingret på en viktig fråga säger Anna Barsk Holmbom.
– Egna arbetsgivare kan hamna i situationer där det krävs en stark ekonomi för att klara sig. Egna arbetsgivare kan inte spara pengar mellan begränsningsperioder för att kunna klara sådana situationer. Den felaktigheten borde åtgärdas snarast så att egna arbetsgivare tillåts spara till en ekonomisk buffert.
Anar rädsla för kostnader
Anna Barsk Holmbom anar i Lagrådets kritik en rädsla för att hälso– och sjukvårdsåtgärder som inte är egenvård kan komma att bli kostnader för staten.
– Jag skulle önska att man kunde finna en bättre lösning för det här, t ex att behovet bedöms utifrån den enskildes behov och att kostnaderna sedan fördelas mellan landsting, kommun och stat utifrån behovets karaktär. Den enskilde hamnar i kläm när myndigheterna försöker lägga kostnader och ansvar på varandra, säger Anna Barsk Holmbom.
Anna Barsk Holmbom intervjuades av Kenneth Westberg 2019-06-12
Vidare läsning
Lagrådets kritik mot regeringens förslag att andning blir grundläggande behov
Hur arbetar hälso- och sjukvården med egenvårdsinsatser?