Anders Persson, åklagare - ”Nyheten att två assistenter slipper åtal är taget ur sitt sammanhang”
I Örebro tingsrätt pågår just nu ett stort mål om fusk med assistansersättning. Sammanlagt står nio personer åtalade, en huvudman i 40-årsåldern plus sju assistenter och en anordnare. Åtta är misstänkta för grovt bidragsbrott, och en för bidragsbrott.
Mest har dock fallet uppmärksammats för att åklagaren Anders Persson lät två assistenter slippa åtal på grund av ”processekonomiska skäl”.
Den huvudmisstänkte, en man i 40-årsåldern med en neurologisk sjukdom, har enligt åklagaren Anders Persson överdrivit sin funktionsnedsättning så långt att det finns skäl att uppfatta det som rent skådespeleri för att förmå Försäkringskassan att betala ut assistansersättning. Pengarna har gått till löner till assistenter som inte jobbat och som i sin tur skickat tillbaka större delen av lönen till den 48-årige mannen.
– Han har lyckats lura läkare att skriva intyg som har legat till grund för att han har fått assistansen beviljad. Och sedan har den kunnat rulla på i år efter år till det så småningom uppdagats att alltihop var fejk.
Anonyma tips
Försäkringskassan beslutar februari 2011 att bevilja mannen assistansersättning. Efter några år började det dock komma in anonyma tips till Försäkringskassan om att mannen inte alls var i behov av assistans. Men anonyma tips räcker inte för att göra en polisanmälan. Så inte förrän 2017, då Försäkringskassan tar kontakt med personal på skolan där ett barn till mannen går och får fram uppgifter som bekräftar de anonyma tipsen, polisanmäler Försäkringskassan honom.
– Sedan ligger det hos polisen till slutet av 2018 innan de börjar spana på honom och filma honom och det är då jag som åklagare kommer in i fallet. I april 2019 grips han och sedan dess har utredningen pågått.
Största delen av lönerna skickades tillbaka
Den viktigaste bevisningen är huvudmannens egna filmer och fotografier av vilka det enligt Anders Persson framgår att han inte är i behov av assistans. En annan sak som ses som ett bevis är att mannen 2016 förnyade sitt körkort och hyrde en bil vilket inte alls rimmat med hans påstående om hur han har mått. Ytterligare bevisning är kontoutdrag som visar att assistenterna, sammanlagt 11 personer, fört över sina löner till mannen.
– De får lön för ett jobb de inte utfört varav huvuddelen går tillbaka till mannen. Men resten behåller de, så på det sättet tjänar alla på det.
Totalt står nio personer åtalade: förutom den huvudmisstänkte och sju assistenter också företrädaren för ett av de två assistansbolagen som mannen haft medan bedrägerierna pågått. Anders Persson tror inte att det första assistansbolaget varit inblandat. Däremot det andra.
– I maj 2015 byter han till ett mindre assistansbolag och företrädaren för det bolaget är också åtalad för att ha varit involverad eller känt till hur det förhåller sig.
Så du tror att alla de åtalade har varit med på upplägget och medvetna om vad de sysslat med?
– Ja, det påstår jag i vart fall. Varför ska någon uträtta assistans åt en person som inte har några behov? Dessutom har vi en hel del bevis på att assistenterna befunnit sig på helt andra platser när de påstår att de utfört assistans.
Men fyra personer är inte åtalade.
– Två av dem, huvudmannens fru och hennes bror, som har varit med länge, har lämnat landet så de har jag inte kunnat åtala av det skälet. Men misstankarna mot dem kvarstår.
Två misstänkta assistenter slipper åtal
Fallet har dock fått mest uppmärksamhet på grund av att två av de misstänkta assistenterna slipper åtal, något som blev en riksnyhet för några veckor sedan. Enligt Anders Persson var de två assistenterna anställda en kort tid, en respektive en dryg månad.
– Även om jag skulle kunna styrka brott mot någon av dem ansåg jag inte att det var värt att ta med dem i det här stora målet och dra på oss kostnader på ytterligare två - tre miljoner med tanke på det lilla straff de skulle få, en villkorlig dom, så är det inte motiverat av processekonomiska skäl att ta med dem.
Men har inte också de tjänat pengar på bedrägerierna?
– De har fått lön för en respektive två månader och åtminstone en av dem har skeppat huvuddelen av det vidare till huvudmannen. Så de har gjort en viss förtjänst men den är marginell i sammanhanget.
Och de kan inte få annat än villkorliga domar?
– Nej nej, aldrig i livet.
Så de är helt fria och prickas inte på något annat sätt?
– Ja, de hade tur, om man får uttrycka sig så, för hade det här målet inte var så stort hade det blivit ett annat utfall. Om de skulle ha varit med skulle deras försvarare fått betalt för tjugo förhandlingsdagar plus jättemånga timmar för att läsa in sig på målet på 4 - 5000 sidors material. Man kan använda statens pengar på ett bättre sätt.
”Inte så jättevanligt”
Anders Persson säger att det enligt rättegångsbalken finns möjlighet att låta personer slippa åtal på grund av ”processekonomiska skäl”, men att det är ovanligt att så sker.
Hur ofta?
– Nja, det är kanske inte jättevanligt. Att man lägger ner en förundersökning för att den misstänkte inte kommer att få ytterligare eller svårare straff görs dagligdags både av oss och poliser men inte så ofta på den här grunden... Jag vet inte om jag har gjort det förut.
Taget ur sitt sammanhang
När nyheten spreds om de två friade assistenterna var det många som reagerade och frågade sig om det verkligen kunde försvaras moraliskt. Bland annat Sophie Karlsson, Intressegruppen för Assistansberättigade, utryckte sig kritiskt i en intervju med assistanskoll till att assistenterna kom undan utan åtal. Anders Persson anser att nyheten om de två assistenterna var taget ur sitt sammanhang.
– När jag fått möjlighet att förklara förstår man hur det ligger till och tycker inte att det är konstigt. I det här sammanhanget ser jag inte det som ett problem. Problemet är hur det har rapporterats om det och att folk har fått en felaktig bild av vad som hänt.
Skickar det inte ”fel signaler” till allmänheten?
– Problemet är att när det rapporteras på det sättet missuppfattar folk i allmänhet vad det handlar om och då är det klart de tycker det är konstigt.
Hur kan det komma sig att nyheten spreds på det viset?
– I en intervju med lokalradion om det här målet nämnde jag de två assistenterna, liksom i förbifarten, och den reportern tyckte det var väldigt intressant. Det radioinslaget han gjorde var korrekt men jag tror att andra medier som skrivit om saken med anledning av det inslaget rapporterat felaktigt samt att folk missförstått eller inte tagit del av hela radioinslaget.
De flesta riskerar fängelse
Huvudförhandlingarna började den 3 februari och beräknas pågå fram till slutet av mars. Assistanskoll kommer att följa upp domarna när de tillkännages, troligtvis kring påsk.
Hur tror du utgången kommer att bli?
– Jag utgår ifrån att alla kommer att dömas, annars hade jag inte åtalat dem, men vilken påföljd de kommer att få får blir en senare fråga. De flesta av de åtalade riskerar fängelsestraff, säger Anders Persson.