Elisabeth Sandlund, ledarskribent Tidningen Dagen – ”Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt”
Anna Dahlberg använder assistansreformen som ett slagträ i debatter om organiserad brottslighet och svensk migrationspolitik, säger Elisabeth Sandlund. Hon anser att ord som ”brukarimport” leder tanken till att assistans är förbehållen personer med svenskt ursprung.
I krönikan ”Varför låter regeringen brukarimporten fortgå?” krävde Expressens ledarskribent Anna Dahlberg åtgärder mot organiserad brottslighet i assistansbranschen och så kallad ”brukarimport”. Hon ville även se stora förändringar av assistansreformen, tex stoppad anhörigassistans och stopp för nyanlända att kunna få personlig assistans. Hon kritiserade även att ”viktiga” förslag strukits i den remitterade LSS-utredningen. Förslag som strukits är tex borttagen assistans för barn och personer med behov av ingående kunskaper.
”för viktig för att bli ett slagträ i debatten”
Elisabeth Sandlund, ledarskribent på tidningen Dagen och ledamot i förbundsstyrelsen för FUB svarar Anna Dahlberg att personlig assistans är alldeles för viktig för att bli ett slagträ i debatter om organiserad brottslighet och svensk migrationspolitik.
– Personlig assistans är livsavgörande för personer med funktionsnedsättning. Det betyder inte att det inte behövs krafttag mot att insatsen missbrukas. Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Ord som ”brukarimport” leder fel
Elisabeth Sandlund, säger att det visserligen inte är en enkel balansgång när man diskuterar brottslighet i assistans men när ord som ”brukarimport” används leder det tankarna till att personlig assistans borde vara förbehållen människor med svenskt ursprung, inte de som kommit till vårt land som flyktingar.
– För mig är det otänkbart. Jag anser att Sverige ska föra en generös och humanitär migrationspolitik och faktum är att också de som vill ha strama riktlinjer brukar ömma för att de som trots allt ska tas emot ska vara personer med störst behov. Och dit hör förstås personer med funktionsnedsättning. Också nyanlända måste ha full rätt att söka de stöd som de är berättigade till, även personlig assistans.
Kriminella ska klämmas åt, inte de hederliga
Det behövs kraftfulla åtgärder från myndigheternas sida. Men det är de kriminella som ska klämmas åt, inte hederliga människor, säger Elisabeth Sandlund.
– Ett totalförbud mot att anhöriga arbetar som personliga assistenter skulle till exempel innebära en katastrof för många familjer, samtidigt som det är lätt att inse att det inte är någon lyckad situation om familjeekonomin görs helt beroende av den som är i behov av personlig assistans.
LSS-utredningen innehöll inte ”viktiga” förslag
Det är inte första gången Anna Dahlberg skriver i Expressen om missbruket av assistansersättningen. Och det är inte fel att hon slår larm, men kritiken ska riktas åt rätt håll, säger Elisabeth Sandlund.
– Och jag håller absolut inte med henne när hon hävdar att LSS–utredningen innehöll ”viktiga förslag”. Tvärtom var den i stora delar en katastrof, där det allra mesta handlade om besparingar och i princip ingenting alls om vikten av att återställa LSS till det lagen var tänkt som – att ge personer med funktionsnedsättning rätt till ett liv som andra
”Det stora problemet idag är alla avslag”
Idag får över 80 % avslag vid nyansökan av assistansersättning och antalet assistansberättigade minskar efter hand som de som är inne i systemet avlider. Det stora problemet med personlig assistans idag är att personer som behöver den får avslag eller reducerat antal timmar på felaktiga grunder, säger Elisabeth Sandlund.
– Jag tänker att det borde vara självklart att varje gång man belyser de missförhållanden som bevisligen finns, också betonar att den absoluta majoriteten av personer med assistans är hederliga, att deras assistenter utför ett viktigt och kvalificerat arbete och att de företag de arbetar för följer regler och förordningar. Annars är det lätt att allmänheten får för sig att fusket är det normala, inte det avvikande.
I det perspektivet är det allvarligt när Expressen följer upp med en debattartikel av åklagare Björn Rosenlöf där han påstår att han assistansfusket motsvarar minst 50 procent av allt utbetald ersättning, säger Elisabeth Sandlund.
– Det är en orimligt hög andel. Jag har svårt att tro att det stämmer och om det vore så illa vittnar det först och främst om en monumental inkompetens hos myndigheterna att avslöja fuskare. Men det bedrövliga är förstås att det får misstänksamheten mot personer med legitima behov av assistans att växa.
”vi måste gå först i ledet mot missbruket”
Alla som är engagerade i funktionsrättsfrågor måste gå först i ledet för att komma tillrätta med missbruket, säger Elisabeth Sandlund.
– Det är inte ok att människor bluffar sig hit och använder kryphål i regelverken i syfte att mjölka systemet på pengar. Det är inte bara samhällsekonomin som drabbas utan det finns många exempel på hur personer med personlig assistans försummats och hur de personliga assistenterna utnyttjats som arbetskraft. Det handlar inte bara om att en hel verksamhet smutskastas och att personer med funktionsnedsättningar misstänkliggörs utan också om att det försvinner stora belopp som skulle kunna användas till att bygga ut den personliga assistansen, säger Elisabeth Sandlund.