läs skrivbordsversionen istället

Hanna Eriksson, STIL - "Det är inte rimligt att du tvingas välja bort din assistans om du börjar i skola eller daglig verksamhet "

En person med en omfattande funktionsnedsättning ska inte behöva välja bort sin assistans om han/hon tillfälligt vistas i daglig verksamhet eller skola en del av sin tid.
Just detta blir fallet med Försäkringskassans nya hållning menar Hanna Eriksson, jurist på STIL, stiftarna av independentliving i Sverige, samtidigt som hon välkomnar att beräkning av grundläggande behov görs för en längre period än en vecka.

Ny hållning från Försäkringskassan i februari 2009

I ett informationsmeddelande från Försäkringskassan daterat 2009-02-26 sägs det att när den genomsnittliga tiden för grundläggande behov beräknas för en längre tidsperiod ska tid när grundläggande behov tillgodoses genom andra verksamheter (daglig verksamhet, skola, barnomsorg eller gruppboende enligt 4 § första stycket LASS) inte räknas med.
Det leder till att även om en person skulle haft rätt till assistans om han/hon inte deltog i exempelvis daglig verksamhet får den personen ingen assistansersättning alls om de grundläggande behoven genomsnittligt hamnar under 20 timmar/vecka.

Leder till en inlåsningseffekt

Hanna Eriksson har just skrivit ett remissvar till Försäkringskassan där STIL protesterar mot att den nya hållningen föreslås skrivas in i Försäkringskassans nya vägledning som kommer i september/oktober 2009. Att från början räkna bort den tid en person vistas i verksamheter som exempelvis daglig verksamhet eller skola leder enligt Hanna Eriksson till att assistansberättigade riskerar att förlora sin assistans när de tar del av andra samhällsinsatser.
- Det är inte rimligt att en individ inte ska kunna börja studera eller delta i daglig verksamhet av rädsla för att mista rätten till assistansersättning. Ett syfte med personlig assistans är att främja jämlikhet i levnadsvillkoren och full delaktighet i samhällslivet. Det går inte ihop med den inlåsningseffekt detta innebär.
Hon anser att förarbetena till LASS i propositionen 1992/93:159 visar att det inte är lagstiftarens avsikt att personer som har stora och nära behov trots detta inte får rätt till assistansersättning. Konsekvenserna kommer enligt Hanna Eriksson att bli att dessa individer istället får sina behov tillgodosedda via kommunen.
- Förslaget går inte ihop med lagstiftarens tanke på sid 68 i propositionen 1992/93:159 att personer med behov av omfattande stöd inte ska vara beroende av kommunalekonomiska prioriteringar.

Tid för vistelse i annan verksamhet bör dras av efter att rätt till assistansersättning bedömts

Hanna Eriksson anser att beräkning av tid för grundläggande behov borde utgöra ett separat första steg när rätt till assistansersättning bedöms. När det avgjorts om personen är assistansberättigad bör den del av de grundläggande behoven och övriga behov som tillgodoses i skola, daglig verksamhet, barnomsorg eller gruppbostad, räknas av innan beslutet om det totala antalet assistanstimmar fattas.
- Bedömningen borde göras utifrån den enskildes faktiska hjälpbehov avseende grundläggande behov. Detta synsätt står i överensstämmelse med regleringen i 4 § LASS och skulle ge en ökad varaktighet och trygghet för de som är beroende av personlig assistans för att få sin tillvaro att fungera anser Hanna Eriksson.
- Rätten till assistansersättning påverkas då inte om yttre förhållanden i personens liv förändras, utan utgår helt från personens faktiska hjälpbehov med de grundläggande behoven till följd av funktionsnedsättningen. Detta anser jag stämmer med lagstiftarens intention, vilket är att den enskilde ska få möjlighet att leva ett liv så likt andra som möjligt.

Positivt att assistanstid beräknas genomsnittligt över en längre tid

I Försäkringskassans senaste Vägledning om Assistansersättning som kom den 5 februari i 2009 skrevs det in att beräkning av grundläggande behov ska göras på en längre period än en vecka. Det innebär att en person som har ett genomsnittligt behov på mer än 20 timmar per vecka beviljas assistans för hela perioden och inte enbart för vissa veckor. Hanna Eriksson välkomnar detta.
- Detta underlättar framförallt vid bedömningen av rätten till assistansersättning för personer som har funktionsnedsättningar som varierar över tid, men den här förbättringen undergrävs om du samtidigt riskerar förlorar assistansersättningen när du deltar i daglig verksamhet, skola eller barnomsorg, säger Hanna Eriksson.

Hanna Eriksson intervjuades av Kenneth Westberg 2009-09-01

Vidare läsning

Informationsmeddelande från Försäkringskassan 2009-02-26

Försäkringskassans Vägledning om Assistansersättning 2003:6 Version 4 (2009-02-05)

Skicka sidan till: