Kommunal - "Behovsbedömningsinstrumentet riskerar förvandla assistansen till hemtjänst"
Om endast den aktiva tid behovsbedömningsinstrumentet levererar räknas som grund för assistans innebär det en återgång till hemtjänst vilket vore förödande enligt Lena Retzius och Anna Spånt Enbuske på Kommunal.
De kräver även att konsekvenserna för assistenternas arbetsmiljö utreds vid eventuella nedskärningar i assistansen.
Kritiska till att Kommunal inte är informerat och delaktigt
Lena Retzius och Anna Spånt Enbuske, ombudsman respektive utredare på Kommunal är kritiska till att Kommunal inte är med i referensgruppen till den utredning som arbetar med utvecklingen av behovsbedömningsinstrumentet.
- Detta är av stor vikt för våra medlemmar, idag vet vi bara det som är skrivet på Assistanskoll, vi har inte blivit informerade om detta överhuvudtaget. Vi har just bjudit in Lennart Jansson som leder arbetsgruppen för att framföra våra åsikter, säger Lena Retzius.
Risk att stödet kommer att anpassas efter den aktiva tid instrumentet ger
Lennart Jansson har sagt i en intervju att instrumentet kommer att leverera en summa aktiv tid, dvs tid för aktiviteter som behövs för att åtgärda behov hos personen med funktionsnedsättning . Därefter är det upp till politikerna att besluta hur mycket mer tid som ska ges för perioder mellan aktiviteterna, detta ska definieras i lagstiftningen och tolkning av denna. Lena Retzius säger att instrumentet här blir ett potentiellt kraftfullt redskap för att genomföra besparingar, vilket skulle kunna ge drastiska konsekvenser för Kommunals medlemmar.
- Vår största kritik mot LSS-kommitténs slutbetänkande är just besparingen på 2,1 miljarder som antas vara en följd av behovsbedömningsinstrumentet, den skulle innebära att uppåt 14 000 arbetstillfällen försvinner (se tidigare intervju). Idag vet vi inte alls hur propositionen kommer att se ut, politikerna behöver ge tydliga besked hur de förhåller sig till behovsbedömningsinstrumentet.
Räknas inte passiv tid är vi tillbaka i hemtjänsten
Problemet gäller enligt Anna Spånt Enbuske främst den passiva tiden. Passiv tid mellan perioder av aktiv tid är det som gör personlig assistans till vad det är, att ha en person till förfogande under olika tidsperioder är förutsättning för att kunna leva som andra i samhället.
- Idag trivs de flesta av Kommunals medlemmar bra med att arbeta som personliga assistenter. Om bara den aktiva tiden blir assistansgrundande kommer det att bli stora försämringar av arbetsmiljö och anställningsvillkor, det blir fler små deltidsanställningar där assistenten får gå mellan olika brukare.
Om detta blir verklighet kan det inte kallas personlig assistans längre menar Anna Spånt Enbuske och hela LSS-reformen är hotad. Assistenterna kommer att få rusa runt mellan brukarna och göra det mest basala istället för att vara hos en brukare och vara dennes stöd och hjälp i livet. Det skulle även få konsekvenser för anordnarna anser Anna Spånt Enbuske.
- Det skulle slå extra hårt mot små assistansanordnare där det finns mindre möjligheter att låta assistenterna gå mellan olika brukare.
Följ upp hur arbetsmiljön påverkas
Anna Spånt Enbuske anser att man bör följa upp hur arbetsmiljön påverkas av det nya behovsbedömningsinstrumentet. Konsekvenserna av bedömningarna behöver dokumenteras genom en undersökning av assistenternas arbetsmiljö före och efter att förändringarna genomförs.
- Om det blir nerdragningar av tiden bör man mäta om och hur arbetsmiljön försämrats för de assistenter som är kvar. Det skulle kunna vara ett uppdrag för både Kommunal och arbetsgivarna, som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet eller som ett statligt uppdrag.
Positivt om assistenternas arbetsuppgifter blir tydligare
En positiv följd som Anna Spånt Enbuske ser med ett behovsbedömningsinstrument kan dock vara att det blir ett tydligare uppdrag, där assistenten vet vad som förväntas av honom/henne.
- Instrumentet kan göra tydligt vad som förväntas av assistenten, i form av funktion och arbetsuppgifter. Det vore positivt eftersom arbetsuppgifterna kan vara oklara hos många brukare idag.
Förståelse för protest från brukarorganisationerna
Lena Retzius tycker det är bra att brukarorganisationerna protesterar mot utvecklingen av behovsbedömningsinstrumentet och reagerar på att Lennart Jansson säger att utkastet till instrumentet inte lämnades ut till brukarorganisationerna, eftersom en ofärdig upplaga skulle kunna börja cirkulera.
- Hur ska exempelvis personer i referensgruppen som är synskadade kunna sätta sig in materialet? Vad ska man då med en referensgrupp till, här har man inte anpassat sig till referensgruppens behov och förutsättningar.
De protesterar även mot att det är medicinskt inriktat...
- Ja, förstår att de protesterar mot att instrumentet utgår från ICF, som har en medicinsk terminologi.
Lennart Jansson säger i en intervju att en människas alla behov ska kunna fångas in av instrumentet...
- Det går inte att få in en människa i en fyrkant på det sättet, jag förstår att brukarorganisationerna känner sig så provocerade. De befarar att instrumentet ska trycka in de i den här fyrkanten när de hittills kunnat få leva som andra. Jag har full förståelse för deras reaktion, det är helt fel väg att gå.
Kritisk till att personer flyttas över till kommunerna
Lena Retzius är även kritisk till oklarheten kring vad som ska hända med de personer som hamnar under 20-timmarsgränsen vid en behovsbedömning och som då förlorar den assistans de har idag.
- Det blir samma sak som för de som ska ha den nya LSS-insatsen personlig service med boendestöd. Man öser över personer till kommunerna samtidigt som det är oklart vilket stöd de får där. I vissa kommuner införs LOV, i andra inte och i de som inför LOV upphandlas kanske tjänsterna åt vissa utvalda vårdföretag. Vad blir det då för valfrihet?
Lena Retzius anser att hade räckt med vad Assistanskommittén kom fram till i sitt delbetänkande, "På den assistansberättigades uppdrag" med bättre tillsyn och kvalitetssäkring av anordnarna samt förslaget att minst 85 procent av assistansersättningen skulle gå till assistenternas lönekostnader.
- Med förslagen i slutbetänkandet rör man bara runt med pengarna, man sparar åt staten men lägger kostnader på kommunerna istället, jag är tveksam till att man sparar något i slutänden överhuvudtaget.
Lars U Granberg, socialdemokraterna, har sagt i en intervju att han fortfarande vill ha 85-procentförslaget...
- Ja, och om propositionen inte kommer före valet och det blir maktskifte, då blir det en ny proposition där detta kanske kommer tillbaka, då har allt arbete kring slutbetänkandet varit i onödan, säger Lena Retzius.
Lena Retzius och Anna Spånt Enbuske intervjuades av Kenneth Westberg 2009-09-05
Vidare läsning
Klassifikation av funktionshindertillstånd, funktionshinder och hälsa - ICF