Funktionsnedsatta efterfrågar personligt stöd på arbetsplatsen

Nästan 20 000 icke sysselsatta personer med funktionsnedsättning uppger, enligt SCB:s beräkningar, att de behöver ett personligt biträde för att kunna arbeta.
Enligt Kerstin Fredriksson, handläggare på Statistiska Centralbyrån, SCB är det i undersökningen upp till de intervjuade att tolka vad "personligt biträde" innebär, vilket gör att det oklart om de i verkligheten menar insatsen personligt biträde från arbetsförmedlingen eller LSS- insatsen personlig assistans.

Sysselsatta personer med funktionsnedsättning

I SCB:s undersökning funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 2008 (tabell B57 sid 144) tillfrågas gruppen sysselsatta funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga, om de anser sig ha behov av personligt biträde på sin nuvarande arbetsplats. Resultatet har enligt Kerstin Fredriksson varit konstant sedan 2002.
- 2008 ansåg sig drygt 2 procent behöva personligt biträde och vi beräknar utifrån detta att omkring 6000 ansåg att de behöver ett personligt biträde för att kunna utföra sitt arbete, av dessa uppgav 58 procent att de fått detta behov tillgodosett.

Icke sysselsatta personer med funktionsnedsättning

Icke sysselsatta funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga (beräknat till 262 000 personer i befolkningen) får ta ställning till (tabell B58 sid 146) om de skulle behöva ett personligt biträde på en tänkt arbetsplats för att kunna utföra ett förvärvsarbete. Även här är svaren enligt Kerstin Fredriksson relativt konstanta sedan 2002 då 7,5 procent ansåg detta, 2004 och 2006 var siffran 8,4 procent, 2008 var siffran 7,5 procent.
- Utifrån vår undersökning beräknar vi att år 2008 bedömer 20 000 icke sysselsatta funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga att de skulle kunna arbeta om de hade tillgång till ett personligt biträde på arbetsplatsen.

Personligt biträde och personlig assistent

Personlig assistans ges till drygt 19 000 personer. Insatsen ges dels för grundläggande behov som måltider och personlig hygien men även för andra personliga behov som fritidsaktiviteter, stöd på en arbetsplats och stöd i att utöva föräldraansvar. Den assistansberättigade har rätt att välja den person som ska ge stödet, och fördelar själv assistanstimmarna till de tidpunkter han/hon anser sig behöva dem.
Arbetsförmedlingen ger stödinsatsen personligt biträde (se information) där arbetsgivaren ger ett bidrag på högst 60 000 per år. Det finns dock ingen rätt att välja en speciell person som ger stödet utan arbetsgivaren utser någon i personalen som hjälper den anställde enbart med stöd som rör arbetsuppgifterna. 2008 fanns det ca 10 000 beslut på personligt biträde från Arbetsförmedlingen.
I undersökningen om funktionsnedsatta situation på arbetsmarknaden tillfrågas de intervjuade om de behöver ett "personligt biträde" på en arbetsplats, det är upp till den intervjuade att avgöra vad begreppet innebär säger Kerstin Fredriksson.
- Den svarande gör sin egen tolkning av frågan och vad begreppet "personligt biträde" innebär. Även om Arbetsförmedlingen i dagsläget kallar sin stödinsats för personligt biträde finns det inget som säger att det är den som intervjupersonerna åsyftade. Vi kan helt enkelt inte veta eftersom vi inte ställde extrafrågor för att utröna vilken form av insats personerna åsyftade.

Om undersökningen

SCB, funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 2008 är beställd av Arbetsförmedlingen och är en tilläggsundersökning till SCB:s ordinarie Arbetskraftsundersökningar (AKU). Undersökningen bygger på intervjuer med 32 229 personer mellan 16 och 64 år. Kerstin Fredriksson, handläggare på SCB är tillsammans med Marie-Louise Jädert Rafstedt, ansvarig för undersökningens genomförande och har utfört analys och rapportbeskrivning.
- Utifrån undersökningens resultat beräknar vi att 921 000 personer i Sverige, mellan 16-64, år 2008 hade en funktionsnedsättning. Av dessa har 57 procent eller 525 000 svarat att de har nedsatt arbetsförmåga, varav hälften, 263 000, var sysselsatta.
Undersökningen visar att för alla personer med funktionsnedsättning har sysselsättningsgraden ökat från 55 procent 1996 till 62 procent 2008. För de funktionsnedsatta som har nedsatt arbetsförmåga har sysselsättningsgraden däremot minskat från 56 (1998) till 50 procent 2008.
Att vara sysselsatt definieras i Arbetskraftsundersökningen som att personen vid tillfället för intervjun är avlönad arbetstagare eller arbetar som egen företagare minst en timme per vecka.
- Personen kan även vara sysselsatt men tillfälligt frånvarande från arbetet eller ha en anställning med lönebidrag/anställningsstöd.

Slutsatser av undersökningen

Anpassade arbetsuppgifter och anpassat arbetstempo på arbetsplatsen efterfrågas i betydligt högre utsträckning i undersökningen än ett personligt biträde, men det faktum att ca 20 000 personer anser sig behöva ett personligt biträde indikerar att många skulle kunna arbeta med ett personligt stöd. Kerstin Fredriksson efterlyser fler undersökningar för att närmare ta reda på vad personliga biträden innebär för funktionsnedsattas möjligheter att förvärvsarbeta och om det kan vara så att de intervjuade även avser personlig assistans i undersökningen.
- Varken personliga biträden eller personliga assistenter är utnyttjade i någon större utsträckning om man jämför med exempelvis hjälpmedelsanpassning, säger Kerstin Fredriksson.

Kerstin Fredriksson intervjuades av Kenneth Westberg 2010-02-06

Vidare läsning

SCB, funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 2008

Information till arbetssökande om personligt biträde från Arbetsförmedlingen

Information till arbetsgivare om personligt biträde från Arbetsförmedlingen