annonser
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Backup
annons Rehab Sation Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Nordica Assistans
annons JAG
annons Vivida Assistans
annons Maxia Care


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Jessica Smaaland - "Låt arbetsledning av assistenter vara en merit i ditt CV"

Nyligen utgavs boken Våga arbete - yrkesliv med stöd av personlig assistans där Jessica Smaaland, själv assistansanvändare, intervjuat sexton assistansanvändare om deras yrkesliv. Hon anser att lagstiftningen borde vara tydligare i att assistans ska göra det möjligt för assistansanvändare att arbeta. Hon är samtidigt kritisk till lönebidrag till personer med funktionsnedsättning.

Assistans för att arbeta borde förtydligas i lagstiftningen

Jessica Smaaland
Foto: Helena Petersson
Artiklar med samma tema: (17)

TEMA - Arbeta och utöva föräldraansvar som assistansanvändare

Ger assistansersättningen tillräckliga möjligheter att arbeta och vara förälder? Assistansanvändare beskriver vilka möjligheter de har och politiker vad de vill i frågan.

Boken Våga arbete - yrkesliv med stöd av personlig assistans är resultatet av ett ettårigt projekt som Jessica Smaaland ledde på uppdrag av IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.
- Bakgrunden var att så få personer med assistans är ute i arbetslivet. I rapporten Handikappomsorg lägesrapport 2005 från Socialstyrelsen sägs det att enbart 7 % av de assistansberättigade år 2002 arbetade utan stödåtgärder på arbetsmarknaden.
Varför har så få kommit ut arbetslivet?
- Många med intellektuella/kognitiva funktionsnedsättningar har inte möjlighet komma ut i arbetslivet. Samtidigt kan det vara så att en de som skulle kunna komma ut på arbetsmarknaden fastnar i stödåtgärder som daglig verksamhet.
Folkpartiet har motionerat om att det ska skrivas in tydligare i lagstiftningen att assistans ska ges för att kunna arbeta, detta håller Jessica Smaaland med om.
- Det är en del av det vardagliga livet att arbeta. Idag står det bara två meningar om arbete i förarbetena i LSS-propositionen "stöd och service till vissa funktionshindrade" som ligger till grund för lagstiftningen. Om arbete ska definieras som ett grundläggande eller annat behov kan diskuteras, bara tiden ges.

Valde bort personer som arbetade i brukar- och assistansbranschen

De sexton assistansanvändarna som intervjuas i boken fick Jessica Smaaland kontakt med via diskussionsforum på internet och bland IfA-medlemmar. Intervjupersonerna arbetar som civilingenjör, lärare, jurist, tolk, bröllopskoordinator, präst, journalist och sjuksköterska.
- Det gemensamma var att de var högutbildade eller hade någon form av spetskompetens, det verkar vara viktigt för att komma ut på arbetsmarknaden.
Jessica Smaaland fick ca sextio svar, men valde medvetet bort de som arbetade i brukarrörelsen eller i assistansföretag.
- Det kan vara enklare att komma in i den branschen, eftersom funktionsnedsättning kan ses som en tillgång. Samtidigt förekommer det att personer anställs som billig arbetskraft, där arbetsgivaren kanske får lönebidrag från staten. Då kan kompetensen komma i skymundan och personen riskerar att hamna i fällan att i mångt och mycket bli sin funktionsnedsättning.

Assistans en förutsättning för att kunna arbeta

Gemensamt för intervjupersonerna var att de såg assistansen som en förutsättning för att kunna arbeta. En del hade assistans i början och slutet av arbetsdagen, andra hade assistenten med sig hela arbetsdagen.
- En del hade överhuvudtaget inte kunnat ta sig till arbetet eller orkat vara där utan assistans. Assistans behövs för allt från grundläggande behov till handräckning av pärmar och papper och att göra sin del i diskningen i fikarummet.
Det handlar om praktiska saker som att assistenten finns tillhands och assisterar vid måltider, toabesök, förflyttningar, gör anteckningar och så vidare. Assistansen gör också att man inte behöver trötta ut sig med exempelvis hushållssysslor och istället får kraft att lägga ner på ett arbete enligt Jessica Smaaland.
- En del kanske inte behöver så mycket assistans på arbetsplatsen utan främst utanför arbetet för att orka arbeta.
Det verkar ofta finns en okunskap om vad assistenten gör på en arbetsplats, enligt Jessica Smaaland, ibland kan arbetskamraterna tycka synd om assistenten om han/hon sitter inaktiv i perioder. Därför är det mycket viktigt att inför arbetsgivaren vara tydlig med vad assistenten är till för menar hon.
- Det är viktigt att förklara att assistenten ska finnas till hands när assistansanvändarens funktionsnedsättning behöver kompenseras, och att han/hon kanske är i beredskap däremellan.

Samma krav på en assistansanvändare som på andra anställda

Många arbetsgivare saknar kunskaper om vad det innebär att anställa en assistansanvändare enligt Jessica Smaaland. Detta menar hon gör att arbetsgivare i onödan lägger assistansanvändare åt sidan.
- Det kan liknas vid situationen för personer med invandrarbakgrund, som kanske också får höra att tjänsten är tillsatt så fort arbetsgivaren får se dem.
Jessica Smaaland anser att myndigheternas information om möjligheter till anpassning är en del av problemet.
- En tjej som behövde få en dörröppnare på sin arbetsplats, fick ringa 25 gånger till Arbetsförmedlingen innan hon hittade en handläggare som visste hur man gjorde. Det borde finnas ett förhandsbesked att ge arbetsgivaren vid anställningsintervjun, ett papper på att de inte behöver stå för anpassningar av arbetsplatsen.
Vilka krav ska en arbetsgivare ställa på assistansanvändare?
- Samma krav, det ska inte vara acceptabelt att komma försent till arbetet även om assistenten försovit sig. Sedan kan det å andra sidan finnas behov att få veta ändrade arbetstider i god tid för att hinna ändra schemat för sina assistenter.
Om ett arbete innehåller mycket arbetsresor kan det innebära omkostnader för assistenterna. Då är det viktigt att det är uppgjort hur mycket som kan betalas via assistansersättningen och vad arbetsgivaren betalar.
- Det blir en förhandlingsfråga mellan dig och arbetsgivaren, här kan det spela roll vilket assistansföretag man har och hur stora medel de ger till assistansomkostnader.
Tycker du att man ska skriva i sitt CV att man har en funktionsnedsättning?
- Det finns både för- och nackdelar. Det kanske är lättare att komma på intervju om det inte framkommer, å andra sidan kan en arbetsgivare bli negativt inställd om denne tycker sig ha blivit lurad. En kompromiss kan vara att påtala det indirekt, till exempel att ange arbetsledning av personliga assistenter som en erfarenhet.

Assistansen behöver vara under kontroll

En annan gemensam sak bland intervjupersonerna var enligt Jessica Smaaland att de fått mycket stöd från vänner och sin familj.
- Hos de som haft sin funktionsnedsättning sedan de var barn hade omgivningen uppmuntrat att testa och prova och såg det som något naturligt att de arbetade.
Bidrar det till att man kommer ut i arbetslivet?
- Jag tror det, det handlar mycket om självkänsla och vilket bemötande man får.
Vilka råd vill du ge assistansanvändare?
- Var envis, sök massor av jobb och ring upp företag som du tror kan passa.
För att arbete ska fungera måste också assistansen vara under kontroll och fungera säger Jessica Smaaland. Om assistenten exempelvis kommer försent till arbetet gör assistansanvändaren det också.
- Det blir ohållbart att sköta ett arbete om man ständigt har vikarier och måste ringa in assistenter.
Vilka råd vill du ge till arbetsgivare?
- Våga prova någon som är assistansberättigad, våga fråga hur assistansen fungerar och kolla upp vad det finns för stöd och anpassningar.

Lönebidrag kan leda till bidragsberoende

Jessica Smaaland har en kluven inställning till lönebidrag, där Arbetsförmedlingen betalar upp till 80 % av lönen om arbetsgivaren anställer en person med funktionsnedsättning.
- Det kan vara ett sätt att förmå en arbetsgivare att våga pröva att anställa en person under en tid, men i verkligheten kan det bli ett bidragsberoende där personer används som billig arbetskraft och bara får stanna så länge det ges lönebidrag,
En annan insats som ges är personligt biträde som beviljas av Arbetsförmedlingen där arbetsgivaren får ett bidrag på 60 000 kr/år och låter någon i personalgruppen ge stöd till en kollega. Det kan dock aldrig ersätta personlig assistans enligt Jessica Smaaland.
- Personligt biträde är bra för dem som klarar sig ganska bra, det kan inte ersätta assistans. Ett personligt biträde kan inte hjälpa till med exempelvis toalettbesök, utan är mer till för dem som kanske behöver hjälp med ytterkläderna eller kopiera papper.
Vad anser du om kvotering?
- Jag tycker egentligen kompetens ska styra men det skulle kunna användas tills folk fattat, framför allt kunna ske i stat, landsting och kommuner, som borde föregå med gott exempel, säger Jessica Smaaland.

Jessica Smalaand intervjuades av Kenneth Westberg 2011-05-29

Skicka sidan till: