Lyssna

Sofia Tedsjö, CJ Advokatbyrå - "Försäkringskassan har börjat räkna enbart aktiv tid vid grundläggande behov"

Försäkringskassan håller på att gå över till att räkna enbart aktiv tid vid grundläggande behov när rätten till assistansersättning utreds.
Detta hävdar Sofia Tedsjö, advokat specialiserad på LSS, som ser detta som en medveten hållning för att minska antalet assistansberättigade. Hon menar att detta är en fortsättning på den utveckling som påbörjades 2007 då enbart integritetskänsliga delar av grundläggande behov skulle räknas vid bedömning av rätten till assistansersättning.

Har sett den nya hållningen i ett omfattande antal ärenden

Sofia TedsjöSofia Tedsjö säger sig ha mött den nya hållningen i ett omfattande antal assistansersättningsärenden som hon handlägger gentemot Försäkringskassan.
- Både i samtal med Försäkringskassans handläggare och i beslut har det framkommit att Försäkringskassan håller på att ändra sin inställning vad gäller tidsberäkningen av de grundläggande behoven och nu återgår till att endast beräkna tiden för aktiva insatser.
När skedde den här förändringen?
- Jag har svårt att säga exakt när, men det är uppenbart att flertalet av Försäkringskassans utredare runt om i landet börjat tillämpa det nya beräkningssättet. De uppgifter som jag erhållit hittills är att huvudkontoret muntligen gått ut med de nya riktlinjerna men att inget Intermeddelande (IM) gått ut ännu.
På vilket sätt förändrar detta bedömningarna?
- Bedömningarna kommer att förändras på så sätt att man återgår till den äldre beräkningsmodellen, som förelåg innan mars 2006. Den modellen innebär att man endast beaktar de aktiva hjälpinsatserna och bortser från tiden däremellan, med andra ord man inte beaktar den tid det tar att tillgodose ett behov i sin helhet.
Gäller detta både grundläggande och andra personliga behov?
- Än så länge har det endast varit diskussioner kring grundläggande behov.

Enbart aktiv tid och inget däremellan räknas

I Försäkringskassans nuvarande vägledning sid 78 sägs det att beräkningen av tid för att tillgodose de grundläggande behoven skall utgå från den tid det tar att tillgodose ett grundläggande behov i sin helhet, dvs. från aktivitetens början till aktivitetens slut. Denna hållning håller nu på att överges enligt Sofia Tedsjö som anser att en återgång till den gamla beräkningsmodellen kommer att innebära fullständigt orimliga konsekvenser för den enskilde.
- Den enskilde kommer att bli tvingad till att tidsberäkna sina grundläggande behov på ett så specifikt sätt att resultatet blir en kränkande sifferexercis. Exempelvis vid beräkning av hjälpbehovet vid toalettbesök måste den enskilde ange exakt hur många minuter eller sekunder det tar för honom att sätta sig på toaletten, att torka sig etc. Tiden det tar för den enskilde att utföra sina behov räknas inte in. Inte heller kommer de moment då den enskilde behöver tillsyn eller motivering att beaktas.

Svårare att komma över 20-timmarsgränden

Försäkringskassans hållning sedan 2007 att enbart räkna integritetskänsliga delar i de grundläggande behoven som grund för assistansersättning har redan minskat antalet assistansberättigade enligt Sofia Tedsjö.
- Det mest kända exemplet här är att den som kan föra maten till munnen och tugga sedan 2007 inte längre har ett grundläggande behov vid måltider.
Sofia Tedsjö ser nu Försäkringskassans återgång till den tidigare beräkningsmodellen kring aktiv tid som ytterligare en åtgärd för att strama åt assistansersättningen. Beräkningsmodellen gör det än svårare att komma upp till 20 timmar i grundläggande behov/vecka och därigenom få rätt till assistansersättning.
- Det kommer nu sannolikt att krävas att den enskilde har ett sådant hjälpbehov som motiverar rätt till assistans vid vart och ett av de grundläggande behoven för att kunna nå upp till 20 timmarsnivån.

Ett sätt att minska antalet assistansberättigade

Sofia Tedsjö tror inte att förändringarna har samband med Försäkringskassans utredning av enhetlighet för grundläggande och andra personliga behov.
- Enligt min uppfattning har detta ingenting att göra med vare sig med syftet att åstadkomma enhetlighet inom Försäkringskassan eller för att komma åt det så kallade assistansfusket. Återgången till den tidigare bedömningsmodellen hör samman med de besparingsåtgärder som sedan en tid tillbaka har genomförts inom assistansen. Detta syftar till att minska antalet assistansersättningsberättigade och därmed slussa ut en stor grupp av svårt funktionshindrade från möjligheten att få sina dagliga behov tillgodosedda genom assistansersättning.
Kan det ha ett samband med införandet av det bedömningsinstrument för assistans som ska vara klart 31 augusti 2011?
- Svårt att säga, om så är fallet är det mycket olyckligt.
Försäkringskassans agerande rimmar enligt Sofia Tedsjö illa med syftet med LSS-lagstiftningen, som enligt hennes uppfattning nu håller på att urvattnas helt.
- Det är dags att Försäkringskassan och de politiker som ligger bakom Försäkringskassans åtstramningsstrategier att sluta bolla runt med de funktionshindrades liv och behandla lagstiftningen med den respekt som den förtjänar, säger Sofia Tedsjö.

Sofia Tedsjö intervjuades av Kenneth Westberg 2011-06-27

Skicka sidan till: