läs skrivbordsversionen istället

Lars Pettersson, Famna: " För oss är vinsten medlet för att utveckla verksamheten"

Att vinst behövs i privata verksamheter är självklart säger Lars Pettersson, generalsekreterare för Famna, riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte. Frågan är bara hur vinsten uppstår och hur den används. Han berättar om värdet av idéburet förtagande inom vård och omsorg och den tuffa konkurrensen för små aktörer.

Famna är en medlemsorganisation för föreningar, stiftelser och företag som driver vård och omsorg, där den gemensamma nämnaren är att verksamheterna drivs utan vinstsyfte. Drivkraften är istället att möta ett socialt behov och ofta vilar organisationen på en uttalad värdegrund, berättar Lars Pettersson, Famnas generalsekreterare för Assistanskoll. Ännu är inget assistansföretag med, men i medlemsförteckningen på hemsidan finns bland annat BOSSE och några LSS-boenden.

Behövs vinst överhuvudtaget i privat verksamhet?
- Ja, du kan inte köra någon ekonomisk verksamhet med underskott mer än tillfälligt. Det behövs en sund bas för att betala hyror och löner, i det ingår att det finns medel till att utveckla sin verksamhet oavsett om det gäller personalens kompetens, teknik eller annat. Därför menar vi att det både är rätt och viktigt att det uppstår överskott, men det finns två frågor som man ska koppla till det: Hur uppstår överskottet, det vill säga vad är priset för vinsten, och hur används den?
I en affärsverksamhet där människor investerar pengar med löfte om viss procents avkastning på insatt kapital blir vinsten en del av målet och verksamheten snarare medlet, enligt Lars Pettersson.
- Vi vänder på det där och anser att verksamheten är målet och vinsten är medlet för att utveckla verksamheten. Tex när Röda korset startar rehabiliteringscenter för torterade flyktingar är inte det en affärsverksamhet, det är en social verksamhet med det sociala målet att kunna möta människor med de behoven.

Överskott snarare än vinst

Bland Famnas medlemmar är det många som föredrar att använda ordet överskott istället för vinst, berättar Lars Pettersson. Det finns en viss nyansskillnad mellan orden.
- Vinst är mer förknippad med affärsverksamheter där vinsten är målet och ska så vara. Medan överskott däremot är mer förknippat med det som är kvar när man gjort allt det där som man bör göra i verksamheten.
Det har blivit allt mer utbrett att använda ekonomiska termer även i vård och omsorg…
- Tack och lov skulle jag vilja säga därför att vi omsätter mycket pengar. Bara Famnas medlemmar omsätter 3,5 miljarder per år och har 5000 anställda, ett stort ansvar. Det är klart att man då måste ha ekonomiska begrepp och rutiner som lever upp till alla krav.
Idéburna företag har varit svaga på att beskriva värdet av det vi gör både i ekonomiska och ickeekonomiska termer, tycker Lars Pettersson.
- Vi blygs, duckar nästan för att vi omsätter stor belopp och att vi skapar rätt stora värden. Det finns nog en rädsla för att tappa vår själ och det är inte så konstigt, men det får inte hindra oss från att skapa kunskap om hur vi styr och redovisar vår verksamhet.

Mer forskning och politisk vilja behövs

Lars Pettersson berättar att de företagsekonomiska institutionerna inte varit så intresserade av att forska om just idéburet företagande, som Famnas medlemmar ägnar sig åt. Istället har det forskats och skapats modeller kring de kommersiella företagen.
- Det är något som vi försöker lyfta. Det behövs företagsekonomisk forskning och kunskapsutveckling som utgår från vår typ av ekonomi. Därför pratar vi med högskolor att lyfta in vårt perspektiv i forskningen.
Famna verkar också för att synliggöra det idéburna företagandet inom företags- och näringslivspolitiken och ser med tillförsikt på utvecklingen.
- Nu börjar politiker få förståelse för att de idéburna företag och organisationer är en resurs och kraft och att det är fullt möjligt att producera god vård och omsorg utan att det sker för vinstens skull. Det sker varje dag året runt av den här typen av organisationer. Så ingen kan säga att man av nödvändighet måste ha riskkapitalbolag eller kommersiella företag. Vi behövs för att komplettera och lösa det sociala uppdraget, säger Lars Pettersson.

Skeptisk till fåtalsväldet

I assistansbranschen har tre riskkapitalägda ägargrupper vuxit sedan 2008 genom att köpa upp företag och vinna kommunala upphandlingar på assistans. De har idag ca 40 % av den privata marknaden. Lars Pettersson konstaterar att det är samma trend inom de flesta områden i vård och omsorgsbranschen.
-Vi är skeptiska till den oligopol-liknande situation (fåtalsvälde) som är på väg att växa fram inom vård och omsorg där just de stora kapitalstarka koncernerna får en väldigt dominerande ställning. Det tycker vi är en olycklig utveckling, men där är vi i gott sällskap. Man kan både i Dagens industri och på Svd:s näringslivssidor se ganska hårt granskande journalistik om den utvecklingen och det finns även pågående politisk diskussion om bland annat hur man ska se över regelverket.
Lars Pettersson nämner att man redan i direktiven till LOV, Lagen om valfrihet, skriver om risken för att det blir en oligopol-liknande utveckling och att det inte är önskvärt. (LOV är ett alternativ till LOU, Lagen om offentlig upphandling. Vid LOV är priset bestämt på förhand och leverantörerna konkurrerar med kvalitet, till skillnad mot LOU då priset ofta blir avgörande för vem som får leverera).
- Nyckelorden i direktiven till LOV är mångfald till storlek och inriktning. Att låta tusen blommor blomma… Så gick diskussionen då och nu är vi många som inte är nöjda med utvecklingen. Nu behövs lagförändringar, säger Lars Pettersson.

Icke vinstdrivande företag ett alternativ

Många idag menar att riskkapitalbolagens närvaro på marknaden är helt nödvändig för att få in kapital… Är det så att det inte finns någon återvändo här?
- Nej, så är det naturligtvis inte. Tittar man på hur vård och omsorg produceras runtom i världen är aktörerna i många fall non-profit organisationer. Men för att möjliggöra detta måste politikerna ta sig an frågor om lagstiftningens utformning och tillgång till kapital.
- Storskalighet kan vara smart men har också ett pris. Det viktigaste måste väl ändå vara att vården eller omsorgen bedrivs av god kvalitet och rättssäkert och då är det fullt möjligt att bedriva i vår regi och låta de sociala målen vara motorn i verksamheten.
Lars Pettersson berättar att Famna tre gånger låtit Novus göra opinionsundersökningar om medborgarnas syn på kommunala, privata och idéburna aktörer inom vården. Bland annat har deltagarna tillfrågats om det är okej att ta ut vinst eller ej. Resultatet visar att det finns en ganska stabil majoritet, oavsett kön, bostadsort eller partitillhörighet, som kan tänka sig privata aktörer men som är emot att vinst tas ut. Istället anser majoriteten att vinsten ska återinvesteras i verksamheterna.
Vilka åtgärder vill ni se mot riskkapitalbolagens sätt att göra avdrag och undvika beskattning?
- Vi har inte arbetat med att ta fram några sådana förslag, det får andra göra.
Beskriv det värsta scenariot du kan se vad gäller ägarstrukturer i vård och omsorg?
- Ytterligare ägarkoncentration, att ett fåtal aktörer blir ytterligare dominanta.

Tuff konkurrens för små aktörer

De stora vårdkoncernernas närvaro på marknaden påverkar de små aktörerna enligt Lars Pettersson.
- Vi märker tex av det när vi ska konkurrera vid upphandling. Stora företag kan pressa priser på ett helt annat sätt, de kan också höja priser när de väl tagit hem kontrakt. Då kan det bli väldigt tillspetsat för mindre företag att klara den konkurrensen. Vi har även varit med om ganska aggressiva dumpningar av priser. Det har funnits exempel på nollbud.
Hur kan företag lämna ett nollbud?
- För att man inte anser sig behöva någon vinst de första åren. Vi kom att kalla det nollbud eftersom det var väldigt, väldigt lågt, även om det inte var 0 kronor. Så lågt kan man inte lägga sig med bibehållen kvalité, om man inte är beredd att gå med förlust ett tag för att man kan kompensera det på annat håll inom koncernen.

Stelbent lag försvårar för små aktörer

Lars Pettersson säger att priskonkurrensen som LOU, Lagen om offentlig upphandling, lockar kommunerna att inleda gör det svårt för mindre organisationer och företag. För oftast är det själva priset det hänger på i slutändan, även om det finns en tendens att kvalitet börjar värderas högre i upphandlingarna. Han tycker också att det är tydligt att kommuner och landsting tillämpar LOU väldigt olika.
Famna håller som bäst på med ett projekt där de ska gå igenom en rad upphandlingar där deras medlemmar varit med för att ta fram goda exempel. Hur olika moment i upphandlingarna utformas kan få en avgörande betydelse för om små aktörer kan ta sig in på marknaden.
- Jag tror att det runt hörnet kan ligga en omprövning av LOU. Jag tycker att jag hör en stor trötthet bland kommuner och landsting, att de känner sig utlämnade till den här lagstiftningen som begränsar det politiska handlingsutrymmet, säger Lars Pettersson.

Lärdomar att dra från Europa

En utmaning för idéburna företag och organisationer är att hitta utvecklings- och investeringskapital. För de allra flesta är den viktigaste inkomstkällan pengarna som kommer in via avtalet med kommun och landsting. För att kunna utöka verksamheten ytterligare behövs oftast kapital även från annat håll.
- Då finns det några pucklar man ska över, och det delar vi med många små företag. Bank och finansieringsinstitut har av tradition någon slags skepsis till ideella föreningar, det tycker bättre om aktiebolag eftersom de förstår sig på den organisationsformen, förklarar Lars Pettersson.
Här tror Lars Pettersson att Sverige har mycket att lära av andra europeiska länder där det är vanligare att nonprofit-organisationer bedriver vård och omsorg. Nyligen publicerade EU-kommissionen en rapport som handlar om hur man kan gynna tillväxt och utveckling för idéburet företagande där det finns ett kaptitel som på engelska heter "social investment". I länder som England, Holland och Tyskland har man hittat mekanismer för att både offentligt kapital och privat kapital har blivit nåbara för dessa organisationer.

Kvaliteten måste följas upp

Hur påverkar vinstintresset kvalitet och resultat?
- Det är väl alldeles uppenbart att möjligheten att göra privat förtjänst gör att det finns en risk för att man gör det på bekostnad av kvalitet, det har vi sett många exempel på.
Per Strömberg, professor vid handelshögskolan sa nyligen i en intervju på Assistanskoll att rätt väg att gå är bättre kvalitetssäkring och statliga inspektioner...
- När det gäller uppföljning av de avtal som kommuner och landsting har skrivit så är det alldeles uppenbart att den varit bristfällig. Det gäller även uppföljning och tillsyn i kommunal verksamhet. Det viktiga där är att det inte bara blir en stel kontrollmekanism utan att man faktiskt kan lära sig något av den, säger Lars Pettersson.

Kunskap om drivkrafter behövs

Han menar att det finns alldeles för lite kunskap om vilka drivkrafter som är viktiga inom vård och omsorgsbranschen och hur tex personal påverkas genom olika incitament.
- Vi har gjort de här reformerna i Sverige utan att riktigt veta vad vi gör. Det var väl därför det blev så upprörd stämning när SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) rapport Konkurrensens konsekvenser kom ut i höstas där man sade sig ha för lite kunskap för att kunna uttala sig om hur kvalitén och effektiviteten har utvecklats pga privatiseringen, säger Lars Pettersson.
- Poängen här är att man behöver mer kunskap och veta mer vilka drivkrafter man släpper loss i de verksamheter som handlar om att möta unga på dagis eller äldre som ska vårdas. De allra flesta verkar inte vilja gå tillbaka till att det ska vara något slags offentligt monopol som bedriver allt, men frågan är hur vi skapar bra incitament för andra former och andra aktörer.

Värdegrund viktigt i framtida val

Vad är Famnas förhoppning inför framtiden?
- Jag kommer inte säga att vi ska ha en viss procent av marknaden, för vi tänker inte så ännu. Däremot kan jag säga att betydligt mycket mer av svensk vård och omsorg skulle må bra av att drivas av idéburna organisationer. Det våra medlemmar har att erbjuda är så värdefullt och av sådan god kvalitet och att alla som berörs borde kunna ta del av det om de vill.
- Dessutom tror jag att människor framöver kommer att välja vård och omsorg mer efter värdegrund. Vilket sammanhang man vill vara i kommer att spela roll när man väljer för sig själv eller sina anhöriga, säger Lars Pettersson.

Lars Pettersson intervjuades 2012-04-13 av Minna Nyman Sabbadini

Skicka sidan till: