Hanna Kauppi, Arbetsgivarföreningen KFO – ”För de anordnare som ligger på gränsen finns inte mycket uthållighet kvar”

Hanna KauppiInförandet av efterskottsbetalning verkar ha genomförts utan större nedläggningar av assistansanordnare. Några har tömt reserverna, marginalerna minskar och de fortsätter att kämpa med ett schablonbelopp som höjs mindre än löneökningarna, säger Hanna Kauppi. Hon vill också varna för konsekvenserna av förslagen i välfärdsutredningen.
– Utredningens modell för resultatbegränsning gör det svårt att bygga upp en ekonomisk buffert.

Inte så många som befarades har lagt ner

Införandet av efterskottsbetalning i oktober förra året har varit en tuff omställning för många assistansanordnare, säger Hanna Kauppi.
– Man har fått lösa likviditetsfrågan med egna privata medel eller banklån. En del har använt sina reserver, och har nu svårt att klara oförutsedda kostnader.
Har många lagt ner sin verksamhet eller köpts upp?
– Av KFO:s medlemmar är det några mindre verksamheter som har lagts ner och ett par bolag som har avyttrats, oftast av flera skäl än just övergången till efterskottsbetalning.
Innan varnades det för massnedläggningar, men det har inte hänt?
– Nej, inte hittills. Konsekvenserna av allt sammantaget – förändrade arbetsgivaravgifter, år av låg ersättningsjustering, ökade krav med påföljande kostnader och sämre kassa kan fortfarande komma framöver. Jag tror inte att vi har sett slutet.

En del krångel efter införandet

Hanna Kauppi säger att hon har uppgifter från anordnare om att 10–15% av inskickat underlag inte utbetalas i tid av Försäkringskassan, trots att anordnaren oftast uppfattat underlaget som korrekt.
– Det finns något exempel där Försäkringskassan bekräftat underlagen som lämnades in den 5 december och utbetalning ännu inte gjorts i månadsskiftet januari/februari. Förhoppningsvis hör det till undantagen. Det har också förekommit att ersättning för redovisade timmar inte betalas ut med mer än motsvarande ett genomsnitt av beviljandeperioden, trots att efterskottsbetalningen inte har inneburit någon förändring beträffande principerna för avräkningen av timmar.

Låg schablonhöjning svälter branschen

Den nuvarande låga höjningen av schablonbeloppet täcker inte assistenternas lönehöjningar enligt kollektivavtalen. Hanna Kauppi anser även att schablonen inte är korrekt framräknad.
– Schablonbeloppet tar inte hänsyn till lönekostnader för utbildning, handledning och introduktion. Det kan röra sig om så mycket som 20 kronor extra per timme i lönekostnader. (KFO:s kostnadsundersökning)
Med den fortsatt låga justeringen av schablonen har ersättningen snart krympt motsvarande antagandet i exempelvis Agneta Rönns utredning som hävdade att det fanns en överkompensation på drygt 20 kr/timme i assistansersättningen.
– Det motsvarar just de pengar som behövs för att säkra de personliga assistenternas kompetens och därmed en viktig del av kvaliteten i assistansen. Anordnarna har till slut inget val, det drabbar de assistansberättigade.
Hur länge kan man hålla ut?
– För de som ligger på gränsen finns inte mycket uthållighet kvar. Den senaste UC–rapporten visar att det fortfarande finns marginaler hos många anordnare. Det är säkert delvis en konsekvens av anpassning till omständigheterna, man har sänkt sina kostnader på olika sätt. Det är ganska stora skillnader mellan verksamheter. Några drar upp genomsnittet, medan många seriösa anordnare med hög kvalitet i verksamheten gör ett sämre resultat och några ligger på gränsen.
Nyligen kom en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen om att kommunerna nu är fria att sätta lägre timbelopp än Försäkringskassans schablon. Detta gör inte situationen bättre enligt Hanna Kauppi.
– Om kommunerna håller nere ersättningen kan det medföra att anordnarna inte kan åta sig uppdragen och att assistansberättigade därmed blir hänvisade till kommunen som enda alternativ.

Tillåten vinst kan bli mycket liten

I den statliga Välfärdsutredningen föreslog Ilmar Reepalu en vinstbegränsning för privata aktörer inom vård och omsorg på 7 % plus statslåneränta på operativt kapital. – Det här är inte vad vi vanligtvis förknippar med resultatet i en verksamhet, det är både svårt att förstå och lite klurigt att beräkna, säger Hanna Kauppi.
Hur kan man jämföra den siffran med vanlig vinst på omsättning?
– Vi har tittat på några verksamheter och det kan tex innebära att 70 miljoner kronor i omsättning ger mindre än 10 000 kronor i tillåtet rörelseresultat för ett företag som annars skulle ha ett rörelseresultat på närmare 1 miljon kronor före skatt. Vinstmarginalen skulle i det här fallet vara lika med noll med den nya beräkningsmodellen.
Merparten av alla assistansverksamheter är personalintensiva och äger sällan exempelvis fastigheter att ta upp på tillgångssidan, vilket påverkar det operativa kapitalet förklarar Hanna Kauppi.
– I våra exempelberäkningar medför det ett maximalt tillåtet rörelseresultat som är en bråkdel av hur ett resultat vanligtvis kan se ut eller att det till och med blir negativt.

Tillåts man bygga upp en buffert?

Välfärdsutredningen vill enligt Hanna Kauppi att alla intäkter ska gå åt och användas i den löpande verksamheten under året. Skulle anordnaren inte följa det kan tillståndet dras in.
– I verkligheten är det ytterst få verksamheter som kan fungera i ett plus–minus noll läge. Det är en riskabel situation ur ett ansvarsperspektiv och därmed ett problem för alla, oavsett om verksamheten bedrivs i form av brukarkooperativ eller i bolag
Att ha en ekonomisk buffert är nödvändigt, säger Hanna Kauppi.
– Annars blir det svårt att fullfölja ett arbetsgivaransvar och sörja fullt ut för sina åtaganden gentemot assistansberättigade. Överskott i en verksamhet är givetvis också en förutsättning för att det ska vara möjligt att utveckla verksamheten. Syftet med förslaget är att begränsa värdeöverföringar och kanske framförallt utdelningar. Det gör det svårt att förstå logiken i att förslaget även omfattar verksamheter som inte har vinstsyfte.
Hur sannolikt är det egentligen att förslagen i välfärdsutredningen genomförs? Det finns ingen majoritet i riksdagen.
– Nej vinstregleringen genomförs troligen inte, men andra delar, som exempelvis ägarprövning kan komma att genomföras.

Ägarprövning föreslås

Välfärdsutredningen förslår även ägarprövning i 23§ LSS för ägare som har ett väsentligt inflytande över verksamheten, vilket de anses ha om de äger mer än 10% eller en rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna.
– Idag prövas operativ ledning och styrelse hos assistansanordnare. I författningskommentaren till ändringen går det att utläsa att delägare i ideella föreningar och ekonomiska föreningar normalt inte kan anses ha ett väsentligt inflytande. Därmed kan exempelvis ett brukarkooperativ med färre än 10 medlemmar undantas ägarprövning. Samtidigt går det i och med uttrycket ”normalt” att uppfatta en liten öppning för tillståndsprövande myndighet här. Om en ändring i ägarkretsen inte blir godkänd i prövningen kan tillståndet dras in utan föreläggande, säger Hanna Kauppi.

Hanna Kauppi intervjuades av Kenneth Westberg 2017–02–17


Skicka sidan till: