Sofia Fölster, Moderaterna – ”Regeringens politik innebär i totalen en sänkning av schablonbeloppet”

Sofia Fölster är mycket kritisk till att regeringen tänker höja arbetsgivaravgiften för unga som hon menar kommer att slå hårt mot assistansbranschen.
– Man kan inte lägga en skattesmäll och dessutom låta bli att räkna upp schablonen, säger Sofia Fölster som även tycker att Socialdemokraterna bryter ett vallöfte när de tar med assistansbranschen i vinstutredningen.

Risk att privata tvingas sänka löner

Sofia Fölster säger att hon är oroad över den ekonomiska utvecklingen i assistansbranschen. Regeringen planerar att ta bort den så kallade ungdomsrabatten på arbetsgivaravgifterna som den tidigare alliansregeringen införde. Detta samtidigt som de, liksom förra regeringen, låter assistansersättningen endast justeras upp enligt PLO, Pris och löneomräkningen, vilket innebär att den inte höjs enligt de avtalade lönenivåerna.
– Man kan inte lägga en skattesmäll och dessutom låta bli att räkna upp schablonen. I totalen genererar det en sänkning i procent av schablonbeloppet.
Sofia Fölster påtalar även orättvisan att regeringen har för avsikt att kompensera kommunerna för att de tar bort ungdomsrabatten men inte de privata anordnarna.
– Det blir väldigt konstigt med tanke på att ca 60 procent är privata. Flera privata anordnare berättar att de nu kan behöva säga upp alla assistenter för att sedan återanställa dem till en lägre lön och den situationen är ju förödande. Dels för assistenterna men framför allt för brukarna som riskerar att få mindre kvalificerade assistenter på grund av lägre löner eller rent av tappa sina assistenter som man haft länge.

Socialdemokraterna bryter vallöfte

Sofia Fölster är också generellt kritisk mot utredningen om vinster i välfärden och i synnerhet att assistansbranschen togs in i utredningen. Hon menar att socialdemokraterna hade lovat att lämna assistansen utanför och att de därmed bryter ett vallöfte. Hon säger att det är ”en av de absolut viktiga frågorna just nu” och hon hyser stor oro för vad utredningen ska komma fram till.
– Går man vidare med förslaget kommer man slå undan benen framför allt för de små aktörerna som kanske investerat privata pengar och belånat hus och hem för att företag ska gå runt. Det finns många privata anordnare som gör enorma insatser och som är oerhört uppskattade av sina brukare. Med ett vinststopp riskerar assistansbolag att gå under och därmed blir många brukare av med sina assistenter. Det är just mångfalden som genererar kvalitet, att det finns anordnare som specialiserar sig på olika brukargrupper eller har möjlighet att individanpassa sin verksamhet. ”De stora” är inte lika oroade, de har sparkapital så de klarar sig.

Tilläggsdirektiv med fokus på kvalitet

Sofia Fölster menar regeringen har fel fokus i utredningens direktiv och Moderaterna har därför lagt in en rad tilläggsdirektiv till finansutskottet.
– I stället för att fokusera på vinsterna för de privata anordnarna måste utredningen i första hand titta på kvalitet. Vad är kvalitet? Vad innebär kvalitetsbegreppet? Hur kan man tillgodose att alla håller god kvalitet? Det viktigaste måste vara om en anordnare bedriver sin verksamhet med bra eller dålig kvalitet och det ska gälla oavsett om man är fristående eller kommunal.
Hur ska kvalitet mätas? Går det att ta fram kvalitetsindikatorer?
– Det finns en diskussion om vad som är god kvalitet i assistans och den får inte blandas ihop med andra välfärdsinsatser som har helt andra förutsättningar. Men det är svårt att säga vilka indikatorer det blir, det är just därför vi behöver en utredning som tittar på kvalitetsbegreppet.

ISF-rapporten gick inte på djupet

Under hösten 2014 kom rapporten ”Assistansersättning och kommunala stöd till personer med funktionsnedsättning” från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen. I den framgick att ca 70 procent av de som förlorat sin assistansersättning hade assistans från kommunen året efter. Det framgick dock inte hur mycket assistans de fick och rapporten sade också att ca 40 procent av de som får avslag på nyansökan och ca 20 procent av de som förlorat sin assistansersättning inte har någon insats alls från kommunen året efter. Sofia Fölster tycker att rapporten är intressant men att den saknar ”skarpa förslag”.
– Den har inte gått på djupet utan beskriver bara hur läget ser ut, till exempel att det finns skillnader mellan kommunerna och att det är fler personer som får ta del av assistansersättning idag än tidigare. Det är väl intressant information men det behövs en utredning som når mer på djupet, hur man kommer åt problemen.

Inget tak för hur mycket assistansen får kosta

Sedan 2008 förlorar allt fler sin assistansersättning och en majoritet får idag avslag vid nyansökning av assistansersättning. Mycket tyder på att orsaken är att Försäkringskassan ändrat sin praxis i samband med en regeringsrättsdom 2008 om att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov ska ge rätt till assistansersättning. Men Sofia Fölster passar helst på frågan om vad det beror på.
– Jag vill helst inte spekulera i det, om det är domen eller försäkringskassans rutiner eller hur kommuner jobbar. Jag konstaterar bara att de signaler vi har fått är djupt oroande.
I ISF:s rapport sägs det att de vill se en utredning av hur ”ambitionen om delaktighet och de ökande kostnaderna ska balanseras i förhållande till varandra”.
Hur mycket får assistansersättningen kosta, finns det en gräns?
– Jag vill klart och tydligt säga att grundinställningen är att värna intentionerna i LSS och det betyder att vi aldrig kan sätta ett tak i kronor och ören på hur mycket assistansersättningen ska få kosta. Om man sätter ett sådant tak så riskerar ”den sista personen” över gränsen att inte få sin assistans. Däremot behöver vi titta på hur vi bäst använder varje krona och vad de här sakerna ska täcka för att få en god kvalitet.

Positiv till nya utredningen

Regeringen har sagt att de ska tillsätta en ny utredning om LSS som bland annat ska ta ställning till om det behövs en lagändring i § 9a. Utredningen är tänkt att starta 2016. Sofia Fölster är försiktigt positiv.
– Jag tycker det är fruktansvärt med bedömningar som är kränkande och som inskränker människors integritet. Det ligger ett stort ansvar på regeringen att ta fram direktiv som gör att det blir en utredning som inte bara skummar på ytan utan går på djupet och kommer med skarpa förslag.
Vad menar du med skarpa förslag i det här fallet?
– Till exempel att gå in på beräkningarna av ersättningarna, att ta med de faktiska kostnaderna där vi vet att en kraftig höjning av arbetsgivaravgifterna blir en tung börda. Och sen inte bara göra en beskrivning på skillnader kommuner emellan och mellan kommuner och försäkringskassan utan svara på frågan om vi fortfarande ska ha en modell där försäkringskassan och kommunerna delar på ansvaret? Ska vi fortfarande ha ett schablonbelopp som nu? Det är också ett ”skarpt förslag” att ta med konkurrenssituationen mellan fristående och kommunala aktörer och konsekvenserna av vinstutredningen.
Anser du att § 9a i LSS bör ändras med en ny definiering av de grundläggande behov som berättigar till assistansersättning?
– Det är jätteviktigt att den nya utredningen tittar på bedömningarna ordentligt. Om det sen ska ske genom en lagändring eller andra åtgärder det får utredningen fördjupa sig i.

Tror på överenskommelse över blockgränsen

Regeringen har sagt att det ska vara en bred utredning som ska titta på hela assistansen och att de strävar efter en bred enighet.
Skulle ni vilja se en parlamentarisk utredning?
– Det viktigaste är inte vilka partier som är med utan att det blir en vass utredare som kommunicerar med assistansanordnarna, kommunerna, Försäkringskassan, olika myndigheter och SKL. Och brukarorganisationerna inte minst, att få in brukarperspektivet är viktigare än vilka partier som står bakom utredningen. Sen får vi ta ställning till de förslagen som utredningen kommer med och där tror jag att vi kan komma överens om vissa saker över blockgränserna.

Skillnader mellan kommuner oroar

Att det är stora skillnader mellan kommunerna och att vissa sänker ersättningen för den assistans de beviljar så att den är betydligt lägre än assistansersättningen är något som bekymrar Sofia Fölster.
– Vi får signaler om att personer flyttar för att få en bättre bedömning och bättre assistans. Det tyder på att vissa kommuner inte tar sitt ansvar. Det här behöver man titta på: hur kommer det sig att vissa kommuner inte tar det ansvar som krävs av dem? Vad kan man göra för att de ska ta det ansvaret? Finns det någonting i lagstiftningen? Behöver man ha en överenskommelse inom SKL? Eller behöver man titta på ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och kommunerna?
Anser du att det ska vara en huvudman för assistansen?
– Det hade varit intressant att titta på i en utredning. Ska man göra en så stor reform ska man ha mycket kött på benen. Det är viktigt att det finns en trygghet och långsiktighet i branschen. Det finns fördelar med att ha en huvudman samtidigt som det finns problem även med statliga myndigheter som blir för stora, Arbetsförmedlingen är ett exempel på det. Det finns både för och nackdelar.

Risk att förlora ersättning för extra kostnader

Socialdemokraterna och Folkpartiet anser att schablonbeloppet, som det är konstruerat idag, slår orättvist, att man inte gör skillnad på vilket typ av behov den assistansberättigade har, exempelvis om man har assistans dag eller nattid. De vill gärna se en differentiering, att de anpassas till personernas behov. Också det anser Sofia Fölster ska tas upp i utredningen, men hon ser vissa risker med en differentiering.
– Man måste också titta på ”extra kostnader”. När man konstruerar ett differentierat schablonbelopp finns risken att man inte längre får en förhöjd ersättning för resor eller särskilt erfarna assistenter som man kan får idag. Den möjligheten måste vara kvar, så att det inte bara blir fråga om man har assistans dag eller natt, alltså tillägg för obekväm arbetstid, eller inte.

Efterskottsbetalningar

Försäkringskassan är mitt uppe i ett arbete att införa efterskottsbetalning i stället för som nu, förskottsutbetalning av assistansersättning. Sofia Fölster tycker inte det ”är en bra idé.”
– Om man ska bedriva verksamhet så har man investerat i början och man ska betala löner hela perioden. Särskilt små anordnare kan inte räkna med har det kapitalet.
På försäkringskassan säger man att man arbetar med att skapa undantag och övergångsregler så att de små företagen inte ska bli lidande. Litar du inte på dem?
– Det är svårt att ta ställning till övergångsregler som ännu inte presenterats. Även om man med undantag klarar övergången till efterskottsbetalning skapar det en osäkerhet att löner ska betalas ut innan ersättningen kommit från försäkringskassan. Detta drabbar särskilt de små anordnarna och riskerar att hindra nya från att starta.
Vissa hävdar att det här är Försäkringskassans ”ensak”, att politikerna inte kan göra något…
– Man kan ju ändå ha en åsikt om det. Blir det för stora konsekvenser så det finns det mycket en riksdag och en regering kan göra och vi ska inte ducka från det ansvaret, säger Sofia Fölster.

Sofia Fölster intervjuades av Erik Tillander 2015-06-24