annonser
annons Rehab Sation Assistans
annons Assistansförmedling
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Vivida Assistans
annons Nordica Assistans
annons Maxia Care
annons Humana Personlig assistans
annons Backup
annons JAG
annons STIL


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Lag om personlig assistans på Island 2014

Ciara BrennanPå Island finns ett lagförslag om att införa personlig assistans. Det liknar i stora delar det svenska systemet med en avgörande skillnad - kommunerna är ansvariga för bedömning, beviljande och riktlinjer i assistansen.
Ciara Brennan, forskare baserad på Island, hoppas på det bästa men befarar att villkoren i olika kommuner kan bli som ett postkodlotteri.

Artiklar med samma tema: (30)

TEMA - Assistans eller frånvaro av assistans i andra länder

Intervjuer med personer med större funktionsnedsättningar i ett antal europeiska länder. De intervjuade berättar om sin egen situation och vilket stöd som finns i deras hemland.

Om Ciara Brennan

Ciara Brennan kommer ursprungligen från Irland och arbetar som Doctoral Candidate på "Centre for Disability Studies" vid “University of Iceland" I Reykjavik. Hon arbetar också tillsammans med 14 andra forskare i projektet DREAM, Disability Rights Expanding Accessible Markets, där hon är specialiserad på Artikel 19 i FN-konventionen som rör delaktighet i samhället med hjälp av bland annat personlig assistans.

Lagförslag beräknas bli antaget under 2014

2010 tillsattes en kommitté av Ministry of Welfare på Island som bestod av företrädare för regeringen, kommuner och handikapporganisationer. De hade i uppdrag att ta fram riktlinjer för användarstyrd personlig assistans med direktbetalning. Arbetet resulterade i handboken för UPA 2012 och lagstiftningen beräknas enligt Ciara Brennan bli antagen i parlamentet någon gång under 2014.

Vilka som omfattas

Enligt riktlinjerna i UPA ska alla mellan 18-66 kunna ansöka om personlig assistans, och de som fått assistansen före 66 ska kunna behålla den. Föräldrar kan söka assistans för sina minderåriga barn. Enligt riktlinjerna inkluderas även personer som inte själva kan styra sin assistans. Ciara Brennan berättar att det i mars 2012 hölls en stor konferens i Reykjavik som fokuserade på inkludering av människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Bland annat presenterade Cecilia Blanck från Föreningen JAG i Sverige en modell för att inkludera den här gruppen.
- Enligt handboken för UPA är lagen tillämplig på personer som har psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar och på grund av detta behöver särskilda tjänster och stöd. Funktionsnedsättningar som direkt nämns är intellektuell funktionsnedsättning, psykiska sjukdomar, rörelsehinder, syn-och hörselskadade. Funktionsnedsättningen kan ha orsakats av långvariga sjukdomar eller olyckor.

Hur bedömningen ska göras

Bedömningen kommer att skilja sig från den svenska genom att beskrivningen av "behov" är mindre formell, det finns inga bestämda gränser i riktlinjerna som personkretsar eller grundläggande behov som i Sverige. Riktlinjerna säger att ett "team av professionella" från kommunen ska "diskutera med sökanden vilka förväntningar han/hon har av UPA och hur det är möjligt att möta dessa behov." Det sägs att teamet ska ha kunskaper om ideologin bakom "independent living" och att assistansen ska vara tillräcklig så att användaren inte tvingas söka mer stöd från annat håll berättar Ciara Brennan.
- Det sägs även att antalet timmar ska bestämmas av behovet och inte av kommunens ekonomi.
Talas det om en nedre gräns nedåt för att få UPA?
- Nej, det finns ingen gräns, men du kan inte bo i ett gruppboende samtidigt.

Hur mycket pengar och hur de ska användas

I handboken för UPA sägs det att 2800 ISK (157 SKR) ska betalas ut per assistanstimme. Här utgår man från en lön på 1351 ISK (75 SKR) vilket motsvara en 30-åring med tre års arbetserfarenhet. Till detta läggs bland annat OB-kostnader och de totala lönekostnaderna antas bli 2394 ISK (134 SKR). Det ska också kunna beviljas extra pengar om det behövs en specialistutbildad assistent i tex teckenspråk. Enligt Ciara Brennan kommer detta inte att täcka alla typer av kostnader.
- Från min egen erfarenhet är Island en mycket dyr plats att leva. Oväntade, ytterligare kostnader kan vara mycket dyrt för användaren. Till exempel är kostnaden för resor på Island hög, det finns inget tågsystem och eftersom Island är en ö människor behöver ta flyg. Dessa saker det inte tagits hänsyn till.
Användaren kan välja mellan att få pengarna kontant och anställa sina assistenter själv eller ingå ett avtal med en tredje part (kooperativ eller privat företag) som då blir arbetsgivare.
- Alla tredje parter måste ha ett avtal med kommunen innan de kan erbjuda hjälp, vilket innebär att kommunen kan utöva kontroll, säger Ciara Brennan.
De timmar som beviljas kommer att kunna användas flexibelt av användaren under ett kalenderår. Det finns också riktlinjer för vad pengarna ska gå till berättar Ciara Brennan.
- Ersättningen på 2800kr per timme delas i handboken för UPA upp i 85% till lönekostnader för assistenten, 5% till assistansomkostnader och 10% till administration av assistansen.
Är de här procentalen bindande?
- Jag vet inte om det blir bindande, det återstår att se hur detta tolkas. Det vore olyckligt om det blev helt bindande, det behöver finnas viss flexibilitet beroende på användarens liv.

Oklart hur kommunerna kommer att hantera assistans

Det finns 74 kommuner på Island, med allt från ett hundratal invånare till Reykjavik med över 100 000 invånare. Idag väntar många idag på att få personlig assistans eftersom kommunerna inte är skyldiga att bevilja det. Assistanskoll har i flera artiklar följt situationen på Island, 2008 intervjuades deltagare på en konferens om Independent Living och 2010 intervjuades tre personer med funktionsnedsättning om situationen. Enligt handboken för UPA måste kommunerna nu erbjuda assistans. Hur skillnaden blir när lagen träder i kraft återstår att se säger Ciara Brennan.
- Det finns ingen uttalad nivå på antalet timmar i riktlinjerna som säger att "avtalen ska vara realistiska och spegla de verkliga behoven hos användaren". Samtidigt är lagstiftning en sak och verkligheten en annan. Hur assistansen kommer att se ut beror på kontrakten och hur mycket pengar som öronmärks för personlig assistans.
Hur många som kommer att beviljas assistans, hur många timmar de får och hur självständig en person med assistans kan bli kommer att visa sig när lagen varit i kraft ett tag menar Ciara Brennan.
- Om kontrakten är otillräckliga kanske många inte kommer att kunna lämna sina gruppbostäder, många kommer att vänta och se vad som händer.

Kommunerna ska skapa egna riktlinjer

Utöver de riktlinjer som finns i handboken för UPA, kommer kommunerna att göra sina egna regler om hur man ska genomföra personlig assistans. Detta kan leda till betydande skillnader enligt Ciara Brennan, som menar att det kan bli mycket problematiskt om en person tex vill flytta från en kommun till en annan.
- Det återstår också att se om det kommer att finnas stora skillnader mellan kommunerna när lagen antagits, erfarenheter från andra länder visar att det kan bli som ett "postkodlotteri" beroende på var du bor.

Kommunala riktlinjer problem i Sverige

I Sverige har kommunala riktlinjer ibland begränsat assistansen i vissa kommuner, tex har Gotland fått kritik när de sagt att en assistenter inte får sköta en trädgård eller får städa högst 2 rum och kök till den assistansberättigade.
Kan detta bli ett problem på Island?
- Enligt lagen borde det inte kunna ske, i riktlinjerna i handboken för UPA står det att användaren själv ska avgöra vad han vill göra under dagen och hur assistenterna ska användas.
Finns det någon begränsning i att anställa anhöriga?
- Nej, men det sägs att kommunen kommer att kontrollera att användaren verkligen är med på att en familjemedlem anställs. Samtidigt finns det riktlinjerna i olika kommuner, staden Reykjavik säger här är att en nära familjemedlem inte bör vara en assistent, utom när det gäller barn. Detta är en av de frågor som kan variera mellan olika kommuner.

Kommer att följa upp vad som händer

Ciara Brennan kommer att följa upp i sin forskning vad som sker efter att lagstiftningen träder i kraft.
- Då kommer jag att se vad som sker i verkligheten utifrån lagen och handboken för UPA. Därför har det varit mycket intressant att besöka Sverige och se hur det blivit här efter så många år.
I Sverige har ca 19 000 personer beviljats personlig assistans antingen via kommun eller via Försäkringskassan. Om lika många på Island skulle få assistans skulle ca 680 personer få det. Ciara Brennan säger att det är oklart idag hur många som kommer att omfattas.
- När jag frågat beslutsfattare om detta verkar finnas en hel del osäkerhet, och i vissa fall rädsla, om antalet personer som kommer att ansöka om personlig assistans. Till exempel medgav en beslutsfattare att det kan finnas ett stort antal människor som inte får några tjänster alls idag, eftersom tjänsterna som finns är helt otillräckliga.
Det finns fortfarande gruppboenden på Island men Ciara Brennan tror inte att de försvinner på ett tag.
- Många kommer att avvakta vad som händer med personlig assistans, och se hur många timmar som beviljas.

Sverige som inspiration

Sveriges lagstiftning är en stor inspiration berättar Ciara Brennan. Många känner Adolf Ratzka som grundade kooperativet STIL och andra människor från rörelsen. I Sverige har privata företag tagit över mer och mer av branschen och idag väljer nästan varannan en privat anordnare. Ciara Brennan tror dock inte på den utvecklingen på Island.
- Idag dominerar kooperativen marknaden. Vissa privata företag har visat intresse för att tillhandahålla personlig assistans. Några av dem har erfarenhet av mer traditionella tjänster och många har därför väckt farhågor om det kommer att finnas independentliving filosofi i de företagen. Å andra sidan, främjar användarledda kooperativ Independent Living filosofin på Island.
Har den svenska debatten om höga kostnader och brottslighet i personlig assistans påverkat debatten på Island?
- Människor här har försökt att fokusera på de positiva aspekterna av den svenska lagstiftningen, som den enskildes rätt och att den svenska lagstiftningen inkluderar barn och personer som inte själva kan styra sin assistans.

Debatt om fusk och kontroll i Sverige

I Sverige har det förekommit att bolag använt olagliga metoder för att komma åt pengarna, Assistanskoll frågar Ciara Brennan hur det kan förebyggas på Island.
- Kommunerna måste godkänna alla företag som kan anlitas som arbetsgivare. Samtidigt är Island ett litet land och detta handlar inte om jättestora summor. Idag dominerar assistanskooperativ som NPA.
I Sverige har det diskuterats mer och mer om hur personer som inte kan styra sin assistans behöver skyddas från assistenter, anordnare eller anhöriga,exempelvis genom inspektioner av assistansen i hemmet. Ciara Brennan tycker att den debatten är märklig.
- Om jag ser på Irland där jag kommer ifrån, har allt tidigare handlat om hur de här människorna ska skyddas från samhället. Människor har utsatts för fysiska, psykiska och sexuella övergrepp som ett resultat av en kultur av skyddar dessa människor från samhället. Vi kämpar ständigt mot de tankarna och försöker tvärtom få folk ut från institutioner och regelverk. Sverige har utmärkta exempel på hur personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan få skräddarsydd personlig assistans. Min erfarenhet på Föreningen JAG är att alla kan nå självbestämmande och i många fall är assistans en förutsättning för att förverkliga andra grundläggande fri-och rättigheter, säger Ciara Brennan.

Ciara Brennan intervjuadesav Kenneth Westberg 2013-05-07

Vidare läsning

2010 Hård kamp för personlig assistans på Island

2008 Island - Få har beviljats assistans på Island

Skicka sidan till: