läs skrivbordsversionen istället
För drygt ett år sedan skrev Hillevi Larsson en motion mot den nya lagstiftningen som sedan kom att träda i kraft 1 juli 2013. Idag står hon fast vid sina synpunkter och menar att det finns många förlorare på den nya lagen. Värst anser hon är att den livsviktiga relationen mellan assistent och assistansberättigad blir förstörd.
– Risken är att de blir som motståndare till varandra, säger hon.
Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Hillevi Larsson har som politiker mest intresserat sig för diskrimineringsfrågor och det var det perspektivet hon hade när hon skrev sin motion förra hösten. En debattartikel av Vilhelm Ekensteen i Svenska Dagbladet fick henne att uppmärksamma baksidorna av den nya lagen och den diskriminering den skulle innebära för de assistansberättigade.
– Tack vare honom förstod jag konsekvenserna av det här förslaget och hur illa det var, säger hon.
Hillevi Larsson, som är vice ordförande för S-kvinnorna och sitter i civilutskottet, tror att lagändringen generellt kommer att få mycket negativa följder för den assistansberättigade och även för assistenten. Anordnarnas rapportskyldighet till Försäkringskassan och att de blir ersättningsskyldiga för eventuella felanvändning av assistans menar hon får integritetskränkande konsekvenser för den assistansberättigade.
– Informationen måste ju komma från assistenten eftersom det är hon eller han som träffar den assistansberättigade varje dag. Att den personen, som man har så nära in på livet samtidigt ska kunna vara angivare måste anses kränkande.
Men det värsta tycker hon är att den viktiga relationen mellan assistent och assistansanvändare förstörs.
– Det finns risk att det skadar förtroende mellan den assistansberättigade och assistenten och därigenom relationen mellan de båda parterna. Det blir som ett sorts spioneri där assistenten blir angivare. Risken är att de blir som motståndare till varandra och att relationen kommer att bygga på misstro.
Även assistenterna blir förlorare genom den nya lagstiftingen menar hon.
– Assistenten vill ju jobba för den assistansberättigades bästa. Det måste kännas konstigt att samtidigt tvingas ange den de arbetar för.
Nyligen ringde en assistent till Assistanskoll och undrade om det är rätt att anordnaren kräver att de nu ska redovisa exakt vad brukaren gör om dagarna. Hur ser du på det?
– Det är precis det som många befarat med det här. Även om det inte står i lagen att assistenten ska göra så får det sådana konsekvenser. Eftersom anordnaren är ansvarig så ligger det i sakens natur att de vill kartlägga assistansanvändarens liv, och det måste ske genom assistenten eftersom det är hon eller han som träffar den assistansberättigade. Anordnaren gör ju inget olagligt. Det måste ju vara hemskt för assistenten att utsättas för det här.
Hillevi Larsson är också mycket kritisk till att Försäkringskassan tar sig rätten till att ringa assistenterna för att få upplysningar om de assistansberättigade. Detta trots att man på Försäkringskassan säger att assistenten inte behöver svara på deras frågor.
– Jag tycker det är konstigt att de så lättvindigt kan säga så. För det första är det ju långt ifrån alla som vet om det, att de inte behöver svara. Många assistenter är förstås tjänstvilliga och vill inte själva hamna i klistret. Dessutom är ju risken att vägran att uttala sig väcker misstankar, att tjänstemannen på Försäkringskassan uppfattar det som att assistenten har något att dölja vilket i sin tur kanske leder till att de börjar gräva ännu mer. För det tredje är anordnaren ansvarig för det Försäkringskassan kallar ”felanvändning” och vill naturligtvis skydda sig och kommer kanske därför att kräva av assistenterna att de svarar på frågorna.
Hon anser också att Försäkringskassans hårdare bedömningar i vissa fall gör lagen svår att följa. Hon menar att det inte går att vänta på att ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen, ska komma med sin rapport i oktober 2014, vilket är regeringens avsikt. Hon hänvisar till ISF:s rapport från förra året som visar att antalet avslag på nyansökningar och antalet som förlorar sin assistans vid omprövning ökat kraftigt.
– Lagen måste förtydligas så inte är möjligt att tolka den som Försäkringskassan gör.
Den snäva bedömningen gör den nya lagen etter värre. Jag har själv sett exempel på att assistansanvändare blivit fråntagna timmar som de egentligen borde ha haft kvar om intentionen i LSS ska följas. Risken är att assistenten tvingas välja mellan att den assistansberättigade inte får den tid hon eller han behöver eller att de blir tvungna att arbeta på sin fritid. Eller ”fuska” för att assistansanvändaren ska få ett självständigt liv. Det blir dubbelt illa på det sättet. Försäkringskassans tolkning av begreppet ”felanvändning” är så snäv att det ofta i själva verket handlar om nödvändig omvårdnad.
Hillevi Larsson anser att Försäkringskassans hembesök är ett annat exempel på när de assistansberättigades integritet kränks. När det gäller Försäkringskassan handlar det ju inte, som när IVO gör hembesök, om att hindra missförhållanden.
– Det är skillnad på om en myndighet vill bevaka den enskildes rättigheter eller om de, som i det här fallet, kontrollera om den assistansberättigade får ”för mycket” assistans. Och när IVO gör hembesök måste de motivera varför, det krävs misstankar att någon far illa men det gör det inte för Försäkringskassan. Här kan det ske per rutin, ingen misstanke krävs.
Bakom den nya lagstiftningen ligger en rad avslöjanden om fusk vilket för många skapade starka misstankar om omfattande fusk i branschen. Detta utmynnade bland annat i Susanne Billums betänkande från förra året som senare skulle få benämningen ”fuskutredningen”. Men det fanns många som var kritiska till dess slutledningar, däribland Hillevi Larsson som själv vill se en ”seriös utredning” om fusket.
– Regeringen använde samma argument när det gällde sjukförsäkringarna och då visade det sig vara fel, fusket var mycket mindre än vad de trott, bara några få procent. Fuskutredningen kom fram till 9 – 15 procent men de har inga belägg för de siffrorna. Till och med Försäkringskassan tvivlade på att det stämde och det borde ju få var och en att bli misstänksam. Fusket behöver utredas mer. Det går inte att dra några slutsatser av så här godtyckliga siffror.
Men framför allt är hon mycket skeptiskt till åtgärderna. Hon kallar dem ”kollektiva bestraffningar”.
– Det som är så tragiskt är att det talas så mycket om fusk men de stora förlorarna, de som drabbas av åtgärderna mot fusket, de syns inte. De riktiga fuskarna kommer man inte åt så här utan man väljer att istället trakassera oskyldiga människor.
Vilka åtgärder skulle du vilja se för att komma åt fusket?
– Man måste inrikta sig på själva fusket. Mansäger att det inte går att komma åt de som fuskar men det stämmer ju inte. Under de senare åren har flera blivit avslöjade och lagförda, så det går ju, det visar ju att det finns sätt. Sedan, om man tillsätter en utredning om fusket kan det ingå i uppdraget att komma med förslag på hur fusket ska bekämpas. Bättre intygsgranskningar kan till exempel vara en metod. I grund och botten handlar det om att hålla kostnaderna nere generellt, till exempel genom att skärpa reglerna när det gäller vinster i välfärden, att hindra att riskkapitalbolagen överför pengar till skatteparadis. Där försvinner pengar. Det borde ställas krav på att de ska återinvesteras i branschen. Viktigaste är att de som behöver assistans inte drabbas.
Vänsterpartiet motionerade tidigare under hösten bland annat om att rapporteringsskyldigheten ska avskaffas, och Hillevi Larsson säger att hon stöder det och tycker motionen är ”mycket intressant”. Hon tror för övrigt att det finns en stor majoritet i riksdagen som vill värna assistansreformen, bland annat Folkpartiet.
– Folkpartiet borde stödja assistansreformen med tanke på att det var Bengt Westerberg som arbetade fram den. Men de ingår ju i regeringen så de vågar väl inte kräva mer…
Men hur är det egentligen med ditt eget parti, Socialdemokraterna? Känner du att du har partiets stöd?
– Absolut. Partilinjen är att kämpa för personlig assistans, säger Hillevi Larsson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.