läs skrivbordsversionen istället
Folkpartiet vill att arbete, föräldraskap och delaktighet i samhället ska ses som grundläggande behov vid en assistansbedömning.
Samtidigt medger partiets talesperson i funktionshinderfrågor, Maria Lundqvist Brömster, att man kompromissat om assistansfrågor inom alliansregeringen.
Sedan 2008 förlorar allt fler sin assistansersättning och en majoritet får idag avslag vid nyansökning av assistansersättning. Maria Lundqvist Brömster säger att de allt snålare bedömningarna, där enbart integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för assistansersättning, måste ändras.
– Vi har motionerat om att förtydliga § 9a i LSS om grundläggande behov. Vi vill förtydliga vad i det grundläggande behovet som omfattas och föra in rätten till assistans för arbete, föräldraansvar och delaktighet.
Borde assistans för arbete, föräldraansvar och delaktighet ses som grundläggande behov?
– Ja det anser jag, det borde kunna ändras när § 9a ändras.
FN har kritiserat de hårdare bedömningarna och fd människorättskommissionären i Europarådet, Thomas Hammarberg anser att de förändrade bedömningarna av assistansersättning bryter mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning eftersom man backar från redan uppnådda rättigheter.
Maria Lundqvist Brömster anser det ligger mycket i vad Thomas Hammarberg säger.
– Vi har ratificerat konventionen och den ska genomsyra lagstiftningen, därför vill vi förtydliga bedömningarna i § 9a i LSS.
Även systemet med tvåårsomprövningar bör ändras enligt Maria Lundqvist Brömster, eftersom det skapar stress och otrygghet. Dessutom skulle det avlasta och effektivisera Försäkringskassans arbete.
– Människors behov av stöd kan förändras, både till det bättre och till det sämre. Men det nuvarande systemet där alla beslut ska omprövas i grunden vartannat år skapar onödig oro – och onödig byråkrati! Hur ofta omprövningar ska ske bör vara avpassat efter den enskildes behov och förutsättningar.
Både Socialstyrelsen och Susanne Billum fd Justitieråd i Högsta Förvaltningsdomstolen har sagt att ett första beslut om tex assistansersättning borde stå sig oavsett om det kommer ny rättspraxis och att den nya rättspraxisen bara borde gälla nya beslut. Maria Lundqvist Brömster vill i dagsläget inte uttala någon uppfattning i detta.
– Till att börja med vill vi att man ska kunna få inhibition, dvs behålla sin insats, tills ett beslut överklagats i alla instanser.
Folkpartiet vill även att assistansersättning ska beviljas i upp till sex månader vid sjukhusvistelse.
– Det handlar om trygghet och att inte bli av med assistans med hög kompetens.
Bör assistans beviljas för uppsägningslön när en assistansberättigad avlider?
– Ja det kan jag tycka.
Maria Lundqvist Brömster är också starkt kritisk till att bedömningarna blivit alltmer integritetskränkande, med en långtgående minuträkning av grundläggande behov.
– I förarbetena till LSS talar man om en helhetssyn på människan, att då räkna minuter vid toalettbesök och duschning är rent omänskligt. När vi diskuterade bedömningsinstrumentet i Socialutskottet såg vi det som ett stöd för den enskilde att beskriva sina egna behov. Det jag ser nu är något helt annat, det upplevs mer som kontroll.
Hur ska man göra istället för att räkna minuter?
– Minuträkningen behöver ersättas med någon sorts schablonräkning, där man beviljar perioder av tid utan att gå in detalj alltför mycket.
Samtidigt som Folkpartiet vill se många reformer inför valet, har de suttit i alliansregeringen i snart åtta år. Trots detta har utvecklingen gått mot mer minuträkning och hårdare bedömningar.
Har Folkpartiet tvingats kompromissa för mycket i alliansregeringen?
– Det får vi alltid göra oavsett vilka partier som ingår. Men vi har fått genomslag för flera synpunkter, tex vilka kontrollåtgärder som skulle genomföras efter Susanne Billums utredning.
Vilka kontrollåtgärder stoppade ni?
– Det var flera skrivningar där vi ansåg att man gick för långt. Bland annat hur långtgående hembesöken skulle vara när anhöriga var assistenter och om en assistent skulle kunna vara god man eller inte. Vi anser att en nära anhörig ska kunna vara god man och assistent.
Hur ser du på anordnarnas skyldighet att anmäla ändrade förhållanden hos den assistansberättigade och eventuell felanvändning av assistansersättning?
–Vi har accepterat detta efter en del justeringar utifrån ursprungsförslaget.
Behövs det fler kontrollåtgärder?
– Nej, det som införts måste utvärderas, det finns tillräckligt med kontroll.
Maria Lundqvist Brömster tror att en orsak till att kontrollen i assistansen ökat är fusket. Hon var nyligen på slutpläderingarna i Södertäljemålet kring ELMA assistans.
– Det var fruktansvärt att lyssna på, det handlade om uppenbar vanvård, sådana brott måste straffas. Men man hittar inte de kriminella nätverken genom att följa människor med funktionsnedsättningar in i duschen och räkna minuter. Det är också viktigare att granska utformningen av ersättningssystemen, än att jaga timmar hos enskilda assistansberättigade.
Har fusket utnyttjats, som ett argument för att skära på assistans?
– I riksdagen har det handlat om att skapa kontrollsystem för att säkra assistansen. I den allmänna debatten har däremot fusket använts, tex av vissa krönikörer som talar om att personer med stora funktionsnedsättningar kanske inte ska bo i egen lägenhet, vilket gör mig livrädd. Jag och Folkpartiet vill inte tillbaka till en institutionalisering.
Johanna Skinnari på Brå menar att expertmetoden som FUT-Delegationen och Susanne Billum använt för att mäta fusk inte varit tillförlitlig och att fusket kan ha överdrivits…
– Det ligger nog mycket i det hon säger. Susanne Billums utredning har också fått kritik, jag kan tycka att brukarrörelsen borde fått vara mer delaktig i den.
Efter riksdagsvalet i september kommer det i oktober en slutrapport från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen. Där ska det framgå vad som hänt med de som sedan 2008 förlorat sin assistansersättning. Frågan är då vad som kan händaom en majoritet i riksdagen vill göra förändringar av assistansbedömningarna.
Kan en ny utredning om förändringar i assistansen tillsättas?
– Jag tror inte att det blir en ny stor utredning. Vi har motionerat om ett förtydligande av § 9a och jag hoppas vi landar där.
Men säg att det blir tydligt att det behövs åtgärder för att återställa bedömningarna av grundläggande behov, behöver inte det utredas?
– Det finns alltid ett beredningstvång om man ändrar i ett regelverk, men då borde inte frågan vara om det ska göras utan hur det ska göras.
Hur ser du på möjligheten att nå en uppgörelse med andra partier om förändringar av assistansbedömningarna?
– Nu är det ett val först, vi får se hur det går, och vilken regering som kommer. Det är alltid en fråga om förhandlingar och kompromisser.
Kan det bli en blocköverskridande överenskommelse?
– Jag kan tycka att det vore bra för att få en stablitet och lugn för den enskilde. Men vi måste först avvakta valet.
I februari blev utredningen av assistansersättningens schablonbelopp klar. Utredaren Agneta Rönn ansåg att dagens schablonbelopp ska ersättas av en grundschablon och en tilläggschablon för personer med mycket assistans på obekväm arbetstid. Hon ansåg även att assistansersättningen låg 22 kr för högt 2013. Maria Lundqvist Brömster som för övrigt vill förstatliga all finansiering av hela LSS är försiktigt positiv till att införa en grundschablon, tilläggsschablon och att assistenters sjuklöner ska bekostas via assistansersättningen. Det finns däremot andra förslag hon tar bestämt avstånd ifrån.
– Jag lyssnade på Agneta Rönn på ett frukostmöte på JAG och tycker det finns mycket att fundera på i utredningen. Att tilläggsschablonen inte beviljas till personer över 65 år är ren åldersdiskriminering, det är oacceptabelt. Vi har antagit en antidiskrimineringslagstiftning som vi skafölja.
Utredningen har fått kritik för att inte ta hänsyn till alla kostnader i assistansen, tex arbetstimmar för handledning, personalmöten…
– Ja, jag vill se på remissvaren som kommer i slutet på juni, men det verkar finnas kunskapsluckor i utredningen om hur det ser ut i verkligheten.
Efter att remissvaren kommit in ska utredningen beredas på Socialdepartementet. Maria Lundqvist Brömster tror dock inte att något sker innan valet i september.
– Jag kan inte tänka mig att det kommer något förslag från regeringen innan valet.
Vad anser du om att regeringen sedan 2014 drar tillbaka pengar vid uppräkningen av schablonersättningen därför man, liksom Agneta Rönn, anser att den ökat för mycket tidigare?
– Vi har accepterat det.
Har ni kompromissat om det?
– Det kan man nog säga.
Maria Lundqvist Brömster anser att privata företag är en viktig del av personlig assistans och det ska vara ok att ta ut vinst förutsatt att det finns kvalitet i verksamheten.
– Det är oerhört viktigt att kunna välja anordnare, då behöver det kunna bli en vinst i ett företag för att de ska våga satsa. Vi anser däremot att ägandet ska vara långsiktigt.
Det finns tre riskkapitalägda koncerner i assistans, Humana, Olivia och Frösunda, hur ser du på det?
– Regeringen kommer snart med förslag på hur detta ska hanteras, vårt parti är tydligt med att det måste finnas en långsiktighet i vård, skola och omsorg.
Din partiledare Jan Björklund har sagt att riskkapitalföretag inte passar in här…
– Precis, vinst som hanteras på ett seriöst sätt är ok, men vi vill se långsiktiga ägare.
Kan det bli tufft för de riskkapitalägda företagen i branschen?
– Utredningen som är tillsatt ska till att börja med konstatera om det är rättsligt möjligt och lämpligt att införa krav för företag inom välfärdssektorn och sedan ge förslag på övergångsregler för den typen av verksamhet. Utgångspunkten ska vara att dessa övergångsregler ska vara så lite ingripande för verksamheten som möjligt. Det viktiga är att vi har tuffa kvalitetskrav, och en tuff granskning att man lever upp till kraven.
Försäkringskassan vill under 2015 börja betala ut assistansersättningen i efterskott, istället för som idag i förskott. Detta var en nyhet för Maria Lundqvist Brömster.
– Jag visste inte om det förrän nu, men det blir säkert tufft för de mindre företagen, jag kan förstå oron.
Vårdföretagarna och KFO vill att politikerna ska ta beslutet…
– Det har inte varit uppe till diskussion hos oss i Socialutskottet.
Folkpartiet vill inte förändra något kring 65-årsgränsen, utan den som fått assistans beviljat ska få behålla den efter 65 år. Personligen skulle hon dock vilja se reformer i framtiden.
– Personligen kan jag tycka att 65-årsgränsen både när det gäller LSS och bilstöd strider mot åldersdiskrimineringslagstiftningen. 65- årsgränsen har sitt ursprung i synen att man arbetar till 65, men när vi nu arbetar allt högre upp i åldern, blir 65-årsgränsen alltmer ologisk.
När skulle reformer kunna ske här?
– Det har vi inte diskuterat, vi måste till att börja med se till att intentionerna i den lagstiftning som vi har idag uppfylls utifrån de personkretsar vi har. Så är inte fallet idag när det tex gäller personer med grava synnedsättningar och kognitiva funktionsnedsättningar. Trots att de tillhör personkrets 3 och skakunna beviljas personlig assistans, så har de stängts ute på grund avolika regeringsrättsdomar, säger Maria Lundqvist Brömster.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.