VAL 2014, Sverigedemokraterna – ”Ställ högre krav på kommunerna”
Margareta Larsson, Sverigedemokraterna, anser att många av bristerna inom personlig assistans ligger hos kommunerna, där det enligt henne finns en typisk ”svensk mentalitet” och en dålig attityd.
Hon tror också att Ekobrottsmyndigheten skulle kunna få stopp på fusket inom assistans och att det därigenom skulle frisättas resurser till exempelvis bättre utbildning för assistenter.
Skattepengar till kärnverksamheter
Margareta Larsson riktar först och främst sin kritik mot kommunerna. Hon menar att pengarna inte går till rätt saker.
– Det verkar ju som att kommunerna nästan inte klarar någonting alls. Jag är övertygad om att om folk fick bestämma ute i kommunerna så skulle deras skattemedel gå till de som behöver hjälp och inte till en massa andra konstiga utgifter och skrytbyggen och såna saker. Vi Sverigedemokrater är måna om att skattepengar ska gå till kärnverksamheter, det vill säga skolan och människor som är utsatta på olika sätt. Vi måste sätta mer press på kommunerna och de måste lära sig tänka nytt och det behöver inte kosta mer. Det är bara en organisationsfråga, vi måste sätta ner foten och vara tydligare så vi får snurr på det här. Så vi kommer bort ifrån den här handlingsförlamningen som verkar sitta i väggarna överallt. Det är mycket snack och lite verkstad rent generellt.
En ny attityd behövs
Margareta Larsson pratar om en dålig attityd ute i kommunerna och att de har svårt att tänka nytt och att lära av framgångsrika entreprenörer i den privata sektorn.
– Det här är problem som jag ser i hela samhället. Om privata skolor till exempel har bättre skolresultat så inte frågar de sig på de kommunala skolorna vad de kan lära av dem utan man sitter som småpåvar på sina egna skolor och kommer ingenstans. Det där tror jag är en svensk mentalitet. Det skulle behövas en ny attityd i kommunerna.
Men hur kan man skapa en ny attityd?
– Det är en jätteintressant fråga. Generellt tror jag vi måste jobba med kommunerna och se till att komma bort från den här jantementaliteten. De är inte det lättaste för sitter man i kommunen tycker man att ”vi har ju gjort som vi alltid har gjort och då ska inte du komma och…” Den här attityden borde lyftas upp så att folk kan känna igen sig och få en seriös och respektfull debatt.
Tror ändå inte på ett förstatligande
Trots kritiken mot kommunerna är Margareta Larsson för den skull inte säker att ett förstatligande av personlig assistans skulle vara rätt väg att gå.
– Det har vi inte diskuterat. Vi kan ju inte förstatliga allting utan kommunerna måste ta sitt ansvar. De måste lära sig att prioritera kärnverksamheter i första hand och vi måste börja ställa krav på dem.
Och vilka är ”vi” i det här fallet?
– Vi politiker helt enkelt. De på kommunerna måste börja lyssna. Det är ju synd om staten ska behöva ta ansvar för precis varenda kommunal verksamhet.
Fusket en uppgift för ekobrottsmyndigheten
Något som Margareta Larsson ofta för på tal är fusket, bedrägerierna. Själv har hon ingen riktig koll på hur stora belopp som ”svindlas bort” men hon utgår ifrån att det är stora belopp som skulle kunna täcka många andra kostnader. Hon skulle vilja ge Ekobrottsmyndigheten större resurser och hon vill se bättre kontroller.
– Ett förslag vi lagt fram är att kommunerna borde skicka ut ett brev till anordnarna och skriva att ”om fyra dagar kommer vi och då ska alla papper finnas”, säger hon.
Margareta Larsson känner inte till de kontrollåtgärder som kom till efter Susanne Billums "Fuskutredning". Men när hon får höra om dem så blir hon bekymrad över att Försäkringskassan till exempel har rätt att ringa och fråga assistenterna om uppgifter på den assistansberättigade.
– Det är ju inte i första hand brukarna som ska granskas utan det är ju de som sköter assistansen. Frågan är hur man kan göra det bäst. Viktigast är att det finns papper på att de är godkända. Det är ju för brukarnas skull. Kontroller måste tyvärr finnas men det kan säkert skötas på ett snyggare sätt än idag, det är jag övertygad om.
Bättre utbildning för assistenter
Hon vill även ha bättre ”rekryteringsformer”, att de anställda har utbildning och att de verkligen passar ihop med de personer de arbetar för. Hon menar att det inte skulle kosta samhället något och om det skulle göra det så skulle det kunna finansieras med de pengar som man skulle tjäna på att få stopp på fusket.
– Det här är en organisationsfråga. Om den nyanställde går med en handledare i början, till exempel, visst det kostar lite men i längden kommer ju kommunerna att tjäna på det. Det kommer kanske ta några månader. Om grunden är bra då kommer de att stanna, då kan vi ge dem högre lön och yrket kommer att bli mer attraktivt.
Staten vill komma undan
Att alltfler förlorar sin assistansersättning och att alltfler får avslag vid en nyansökan nu jämfört med tidigare menar Margareta Larsson helt bottnar i att det saknas pengar i statens budget och att det i sin tur beror på fusket.
– Det här är ju ett symtom på att de miljardbelopp som har försvunnit på grund av bedrägerierna. Assistansen kostar pengar och staten vill komma undan. Men sen kan det ju vara så att många handläggare är osäkra och kanske mer stränga än vad de borde. Så kan det nog vara på många ställen.
Vad anser du om FN:s kritik mot att Sverige bryter mot FN-konventionen eftersom man backar från redan uppnådda rättigheter?
– Vi har ju förbundit oss till att vi ska agera för det här med funktionsnedsättning och då måst vi ju tänka efter hur vi gör.
Minuträknandet en amerikansk modell
På frågan om att det är bra eller dåligt att Försäkringskassan tillämpar minuträkning vid bedömningen av assistansersättning svarar Margareta Larsson att hon blir ”full i skratt”, att det är, som hon säger, en ”amerikansk modell som kan gå hem i vissa branscher men inte när det har med människor att göra”.
– Det är så typiskt Sverige, man tar en modell från USA sen så tillämpar man den precis överallt. Det kan man se i landstingen och överallt. Det här är ju ett sätt att spara pengar och jag är ju fruktansvärt emot det. Vi ska ta hand om våra egna och det seriöst. Det är ju fruktansvärt när man ser på minuträkningen, det är horribelt, ungefär som att man vill teleporterna folk på olika ställen. Två minuter för ett toalettbesök… tänk om du är hård i magen då? Det är ju en människosyn som är förskräcklig.
Vill inte slänga ut någon
Många av assistenterna har utländsk bakgrund och Sverigedemokraterna vill begränsa invandringen.
Ser du en risk för brist på assistenter om invandringen stryps som ni föreslår?
– Alla som är här nu finns ju fortfarande kvar. Vi tänker ju inte kasta ut folk, även om folk påstår det.
Och på längre sikt?
– Vi har ett stort överskott av arbetslösa människor, både utlandsfödda och svenskar och Stefan Löfven har ju ett förslag på 25 000 nya jobb så det är bara att plocka; de finns överallt. Det viktigaste är att man sätter brukaren i centrum och då spelar etnisk tillhörighet ingen roll. Och med vår modell ökar man yrkets status. Det blir bättre för både brukaren och assistenten. Det är därför det är så viktigt att det satsas pengar på Ekobrottsmyndigheten och att man satsar på de här metoderna som vi förspråkar, jobbar med rekryteringar och får bort de oseriösa.
Väntar på att bli större
På frågan om hur hon tror att ett samarbete med en eventuell rödgrön regering skulle gå svarar hon helt enkelt att de samarbetar med vilka som helst bara det är ”bra förslag”.
– Men det är svårt med tanke på att man ju inte vill ta i Sverigedemokraterna med tång, som det brukar heta, och då har vi i det här läget inte så stora chanser att göra något. Vi måste vänta tills vi har vuxit och blivit större.
Obefogad rädsla
Hos många personer med funktionsnedsättning finns en rädsla för Sverigedemokraterna eftersom de har rötter i en högerextrem tradition där personer med funktionsnedsättning setts som en belastning i samhället. Men Margareta Larsson tycker inte rädslan är befogad.
– Vi, jämfört med andra, är det parti som har varit mest noga med att rensa bort personer som vi inte anser att de ska tillhöra partiet. Och fått mycket kritik för det också, att vi rensar bort alldeles för mycket. Så jag tycker att det kan förmedlas till de som är rädda att de absolut inte behöver vara för det, för att vi står för kärnverksamheter i kommunerna och det är vi kända för.
Positiv till privata aktörer
På den stora frågan om privata aktörer, om vinster och om riskkapitalister i assistansbranschen svarar Margareta Larsson att hon vill ha en balans.
– Frågan ska ju ses över naturligtvis. Vi är emot den här plundringen så att säga. Men det finns ju faktiskt seriösa privata aktörer som investerar en del av vinsten i verksamheten och det förbättrar kvalitén. Så vi är varken emot det ena eller det andra utan man måste ha en balans där.
Försäkringskassan förstör med efterskottsbetalningar
När det gäller frågan om att Försäkringskassan under 2015 vill byta från förskottsbetalningar till efterskottsbetalningar svarar hon att det inte är något som hon har diskuterat med sina kollegor.
– Privat kan jag tycka att det finns en risk att man slår ut vissa aktörer och ska man ha den modellen blir det ju ett elände för brukaren. Så löser man inte de problemen så jag tycker det är en konstig modell, att man förstör helt enkelt.
Miljardsvindel bakom för högt schablonbelopp
Även på frågan om huruvida assistansersättningen ligger för högt blir Margareta Larsons svar att det saknas pengar och att orsaken är fusket. Agneta Rönns utredning om schablonbeloppet kom fram till att assistansersättningen låg 22 kr för högt 2013, något som oppositionen har motsatt sig.
– Det måste grunda sig i den här miljardsvindeln. Det kostar så mycket pengar att man drar åt på det här viset, men då gör man det svårt för de man ska hjälpa. Det är en bakvänd modell. Det går att göra på ett mycket enklare sätt så som jag förespråkar. Det handlar ju så mycket om att våga vara tydlig och vilka människor vill vi ha i branschen. Jag tycker det är synd. En typiskt svensk modell som vi ser överallt i myndigheter.
Du låter väldigt kritiskt mot ”det svenska” …
– Det är så mycket som behöver ändras. Vad jag är emot är den här jantelagen som är så tydlig i Sverige. Jag reagerar på att höra politiker säga att ”vi ska vara världsbäst på” och ”vi ska gå i bräschen i Europa” och vara världsbäst, världsbäst, världsbäst och så visar det sig att vi i verkligheten inte alls är det. Det är det här hyckleriet vi vill komma åt. Det finns väl inget land i världen som är så dåligt på ledarskap som Sverige. När det gäller myndigheter eller skolor så är man feg, man törs inte sätta ner foten och den här rädslan kostar mycket pengar. Vi behöver lära oss av andra länder att vara tydliga och våga sätta gränser och att ställa krav. Nu ställer vi inga krav alls, vi ska bara vara snäll och bäst, säger Margareta Larsson.