läs skrivbordsversionen istället
– Ett konstigt komma, en nolla, en kaffefläck, gör att de inte betalar ut. Och om de själva gör fel (vilket inte är ovanligt) så betalar de heller inte ut.
Björn Jidéus säger att situationen för anordnarna just nu är mycket pressad. Höstens avtal med Kommunal gav 2,2 procents löneökningar och förlängd uppsägningstid för assistenterna. Samtidigt höjdes assistansersättningens schablonbelopp som ska täcka alla kostnader i assistansen med 1,5 %. Utöver detta tyngs anordnarna av övergången till efterskottsbetalning.
Men framför allt riktar han udden mot Försäkringskassan. Man tar till byråkratins alla möjligheter att försena utbetalningar, säger han.
– Det finns handläggare på Försäkringskassan som är extremt noggranna på att blanketterna är korrekt ifyllda. Ett komma, en nolla, en kaffefläck gör att de inte betalar ut. Utan då startar man en utredning. Om de själva gör fel så betalar de inte heller ut.
Försäkringskassan varskor heller inte anordnarna om att det inte kommer några pengar.
– Anordnarna blir varse detta genom att utbetalningen uteblir. Först när de själva ringer och frågar får de veta vilket handläggaren anser att de gjort. Eller så blir meddelandet att man inte hunnit.
Ett annat exempel är när assistansanvändaren byter anordnare och inte tar kontakt med den gamla anordnaren.
– Plötsligt står den tidigare anordnaren där med personalen men får inga pengar. Och Försäkringskassan säger att ”vi bryr oss inte om det här, vi har fått ett nytt påskrivet avtal ifrån brukaren så pengarna är omstyrda”. Sådana samtal har jag fått ett flertal från förtvivlade anordnare. Det vore enkelt avstyrt genom ett meddelande från FK till avlämnande anordnare i samband med att nytt avtal inkommer.
Björn Jidéus anar en agenda bakom.
– Det finns väldigt mycket av överbyråkrati som man har infört och lagt på för att till synes komplicera och ställa till det så att det ska bli så svårt som möjligt för anordnarna så att de lägger av med ”larvet att utföra assistans”. Jag antar att FK, liksom Åsa Regnér, anser att det är bättre med några få stora assistansanordnare än flera små. ”Det finns 1200 assistansbolag” säger de, men de flesta av dem är i själva verket utan någon verksamhet. Verksamma antalet bolag är kring 500 plus egna utförare.
Björn Jidéus säger också att man måste vara extremt noggrann när man skriver sina rapporter och han är av det skälet mycket nöjd med att de i kollektivavtalet fick in att de anställda måste skriva på sina tidrapporter innan arbetet ses som avslutat.
– Det händer att anställda inte skriver på tidrapporten och sedan tex reser bort, då blir inte timräkningen komplett. Skickar man in räkningen ändå får man inte betalt för de timmarna. Sen kommer den anställde tillbaka och vill ha sin lön men Försäkrings-kassan betalar inte ut i efterskott. Det gick förut men det går inte nu. Man kan inte ändra räkningen i efterhand.
Björn Jidéus säger att väldigt många anordnare just nu är mycket hårt pressade ”upp under taket”. Det har under en rad år varit mycket lägre höjningar av schablonbeloppet än av lönerna. Det blir ytterst kännbart då lönerna bland KFO:s medlemmar utgör 92 – 93 procent av verksamheten. Många, framför allt de små med 3 - 5 kunder, lägger ner sin verksamhet.
Vad händer med dom?
– Olika. En del är duktiga och lotsar sina brukare vidare till andra med en ”liknande ideologi” medan andra bara tröttnar och går i konkurs, andra försöker sälja.
Den kärva ekonomin innebär också att man drar ner på kvaliteten på assistansservicen. Björn hjälper till med uppsägning av assistansanordnarnas kontorspersonal.
– Vi har fått hjälpa till med att reducera kontorspersonal, lägga ner regionkontor, dra hem och dra ner på ambitionerna, säger han.
I nya avtalet med Kommunal blir uppsägningstiden vid arbetsbrist en månad istället för två veckor för assistenter som arbetat minst ett år.
– Kommunal tryckte på och vi var tvungna att gå med på det för att avtalen skulle bli mer lika. Men, okej, om man har en lojal medarbetare som jobbat i typ sju år och assistansanvändaren exempelvis avlider så har hen tidigare fått 14 dagars lön och sen bara; hej hej och så är det bara att söka nytt jobb. Att kunna göra så står i stor kontrast till LAS och andra kollektivavtal. Nu är det en aning tryggare för de anställda. Men det är inte roligt att gå med på kostnadshöjningar det i de här tiderna.
Hur mycket kostar det för er?
– Extremt svårt att ta reda på. Vissa har inte haft någon kund som har avlidit medan andra har drabbats hårt. Men i förhandlingssituationen har vi gemensamt varit tvungna att sätta en prislapp.
KFO och Kommunal har en gemensam arbetsgrupp som utforskar möjligheterna att gå över från timlön till månadslön. De som förespråkar månadslön hävdar att det skulle ge en större trygghet genom att den anställde vet vilken lön hen får varje månad. Motståndarna menar att de i vilket fall som helst har ett anställningsavtal som visar hur många timmar assistenten ska jobba och som hen inte kan bli ”lurad på” även om man inte får exakt samma lön varje månad. De menar också att månadslön skulle bli administrativt ”ogörligt”.
– Det finns väldigt starka röster som talar för bägge modellerna. Om man övergår till månadslön kommer det att kosta mer och då måste vi i så fall kompensera det med att dra av det från vissa löneanspråk. Så då får vi diskutera detta. Vi har inte råd att betala mer än vad märket ger.
Vilka konsekvenser skulle förändringen i så fall bli för brukarna?
– Ingen.
När blir det arbetsgruppen klar med arbetet?
– Inför nästa avtal våren/sommaren 2020. Det ska användas i de nya förhandlingarna, säger Björn Jidéus.
Vidare läsning
Kollektivavtal Kommunal - Arbetsgivarföreningen KFO 2017-09-01 - 2020-08-31
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.