läs skrivbordsversionen istället

Anna Barsk Holmbom – ”Försäkringskassan fortsätter driva att andra personliga behov ska vara kvalificerade”


Anna Barsk Holmbom, Foto: Linnea Bengtsson

Den senaste vägledningen för assistansersättning är uppdaterad med lagändringarna om avskaffade tvåårsprövningar och att väntetid, beredskap och tid mellan aktiviteter utanför hemmet ska kunna beviljas. Anna Barsk Holmbom, rådgivare på ABH-utbildning, oroas dock av att andra personliga behov ska vara kvalificerade för att beviljas.

Omprövningar nu bara vid väsentligt förändrade förhållanden

Den 23/3 kom en ny version av vägledningen för assistansersättning. På sid 32-36 i vägledningen talas det om när en omprövning kan göras och vad som sker när den assistansberättigade söker fler timmar. Omprövningar ska nu göras enbart vid väsentligt ändrade förhållanden. Anna Barsk Holmbom säger sig förstå att Försäkringskassan vill ha den möjligheten.
– Annars skulle de inte kunna ändra ett beslut ens om en person helt mister behovet av assistans. Det är väl relativt sällan att en persons funktionsnedsättning försvinner, även om jag faktiskt varit med om det. Det kan oftare vara tex att en person flyttar till ett boende där behoven tillgodoses.

Den som söker fler timmar kan inte få färre

Om en person nu söker fler assistanstimmar blir situationen ganska komplicerad. Försäkringskassan bedömer nyansökta timmar och de tidigare timmarna utifrån nya tolkningar av domar, lagar, rättspraxis osv som skett sedan senaste omprövningen. Det nya beslutet kan nu ge fler eller lika många timmar men inte färre.
– Om Kalle söker fler timmar och redan beviljade timmar inte prövats sedan ny praxis började tillämpas av kassan KAN Kalle mista gamla timmar men det nya beslutet kan inte bli lägre än det gamla. Det innebär att även om kassan beviljar fler timmar för ett utökat behov kan resultatet bli samma antal timmar som tidigare.

Ett plus- och minusspel

Om det tillkommit nya regler sedan senaste prövningen tittar kassan först på hur många timmar av det nuvarande beslutet som berörs av ändringarna och eventuellt ska tas bort.
– Sen tittar de på nyansökan och ser om det finns utrymme att bevilja fler timmar. Det blir ett slags plus- och minusspel. Det är nog lättast att visa med ett exempel:

Kalle är beviljad 126 timmar i veckan, 16 vakna timmar och 8 timmar för väntetid och söker ytterligare 42 timmar per vecka för att kunna ha vaken natt. Det är tre år sedan han gjorde sin senaste omprövning. Försäkringskassan konstaterar att han berörs av flera regeländringar. De kommer fram till att vid en omprövning av det nuvarande beslutet skulle Kalle bara ha fått 100 timmar per vecka. Den nya ansökan är på 42 timmar per vecka. Försäkringskassan beviljar dessa. Det nya beslutet blir därför 126 – 26 + 42 = 142 timmar per vecka.

Om Försäkringskassan istället skulle ha ansett att Kalle inte hade rätt till de timmar han sökte om och dessutom vid en omprövning skulle ha beviljats färre timmar av de han redan hade innebär det inte att han får färre timmar än tidigare säger Anna Barsk Holmbom.
– Då blir beslutet SAMMA som han har idag. Det nya beslutet hade då blivit 126 – 26 = 126.

Om Kalle vid en omprövning skulle ha förlorat rätten till assistans på grund av att de grundläggande behoven inte skulle uppgå till 20 timmar per vecka blir resultatet av den nya ansökan att Kalle INTE förlorar assistansen men inte heller beviljas fler timmar, oavsett om han behöver dem eller inte.
– Det nya beslutet blir därför: 126 – 26 = 126

Om det finns väsentligt förändrade förhållanden kan assistansen tas bort

Situationen blir dock en helt annan om det skulle vara så att Kalle under utredningen bedöms ha väsentligt förändrade förhållanden i sitt liv.
– Om Försäkringskassan finner att det finns väsentligt ändrade förhållanden så finns en risk att Kalle förlorar assistansen på grund av det.
Så vad är ditt råd till den som överväger att söka fler timmar idag?
– Jag törs inte ge ett enkelt svar på den frågan. Å ena sidan kan man inte få färre timmar – om det inte finns ett väsentligt ändrat förhållande. Å andra sidan kan jag tycka att det finns en otydlighet i vad Försäkringskassan anser vara ett sådant förhållande hos den enskilde som skulle kunna leda till att man förlorar rätten till assistans. Det gäller också att sia om framtiden och avgöra om det blir bättre eller sämre efter att LSS-utredningens förslag har lagts.

Värt att överklaga

Om man söker fler timmar, får det beviljat men, i enlighet med nya vägledningen ändå får lika många timmar i det nya beslutet som man hade tidigare för att Försäkringskassan drar in tidigare beviljade timmar så kan det vara värt att överklaga, säger Anna Barsk Holmbom
– Detta eftersom Försäkringskassans tolkning endast bygger på en dom från Kammarrätten samt ett eget Rättsnytt.

Väntetid, beredskap och tid mellan aktiviteter utanför hemmet beviljas

Ett annat område som är nytt i vägledningen är på sid 105-109 där det beskrivs hur andra personliga behov ska beräknas. Anna Barsk Holmbom är glad att Försäkringskassan nu, efter lagändringen 1 april, beviljar assistans för väntetid, beredskap och för tid mellan aktiviteter utanför hemmet, inklusive resan till och från aktiviteten, men hon ser fortfarande risker i vägledningens text.
– I tillägg till det sistnämnda skriver man ”om det kan förväntas uppstå ett assistansbehov under resan”. Jag håller tummarna för att det inte kommer att innebära problematiska avslag.

Andra personliga behov ska vara kvalificerade för att kunna beviljas

Betydligt värre enligt Anna Barsk Holmbom är att Försäkringskassan skriver att delar av domen 1206-16 från Högsta förvaltningsdomstolen 2017 fortfarande gäller för hur andra personliga behov ska bedömas. Försäkringskassan skriver att andra personliga behov måste vara krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär…där den funktionshindrade behöver kvalificerad hjälp. För att hjälpen ska vara kvalificerad krävs ska den vara är en följd av funktionsnedsättningen, ges direkt och ha en konkret koppling till den försäkrades behov. Det sägs även att uppgifter som inte utförs tillsammans med personen, som ett led i det personliga stödet till honom eller henne, inte ger rätt till personlig assistans.
– Jag ser en stor risk för att handläggarna nu kommer att göra egna tolkningar av vad som är tillräckligt kvalificerat för att ge rätt till assistans. Detta kan ställa till det mycket problem både vid nyansökningar och särskilt för personer med mycket omfattande behov, dvs den grupp som assistansersättningen huvudsakligen skapades för. Vem kan minut för minut, dygnet om, beskriva vilka kvalificerade insatser de personliga assistenterna gör?

Att ha assistenten till förfogande ifrågasätts

Tidigare fanns det enligt Anna Barsk Holmbom en insikt att en av de viktigaste uppgifterna var att finnas till hands för att t ex plocka upp en penna, klia på huvudet eller för andra saker som kan uppstå. Så här stod det i Vägledningen:

”Tid beviljas alltså inte för tid mellan hjälpbehov i hemmet (eller på annan plats där den försäkrade regelbundet vistas) om det inte av utredningen framgår att den försäkrades funktionsnedsättning medför ett behov av ständig och omfattande assistans.”

Detta stycke, som enligt Anna Barsk Holmbom är en nödvändighet för att få assistansen att fungera för dem med de mest omfattande behoven, är borttagen och hon är inte säker på att dessa behov kommer att anses vara tillräckligt kvalificerade.
– Det handlar om den viktiga möjligheten att kunna ha sin assistent till förfogande. Det finns en risk för att det nu inte anses vara tillräckligt kvalificerat. Detta vore ohållbart! Jag anser det nödvändigt att politikerna inser att deras försök att återställa läget till hur det var innan domen inte är tillräckligt och att de måste göra mer väldigt snart. Försäkringskassans galet restriktiva tolkningar förstör assistansen. Jag är säker på att det inte är det politiken vill, säger Anna Barsk Holmbom.

Anna Barsk Holmbom intervjuades av Kenneth Westberg 2018-04-11

Skicka sidan till: