läs skrivbordsversionen istället

Hanna Kauppi, Arbetsgivarföreningen KFO – ”Politiska beslut avgör om mångfalden av assistansanordnare ska finnas kvar”

I en medlemsundersökning med 189 assistansanordnare ser en dryg fjärdedel en risk för avveckling det närmaste året. Anordnarna pressas enligt Hanna Kauppi av låg uppräkning av schablonbeloppet och försenade utbetalningar av assistansersättning.
– Det leder tex till att 43 procent av anordnarna nu anställer assistenter med lägre ingångslön.

Arbetsgivarföreningen KFO har tillsammans med Vårdföretagarna gjort medlemsundersökningen "Efterskottsbetalning av assistansersättning och anordnares ekonomiska situation" där 189 bolag och kooperativ deltagit.
– Undersökningen visar att 85 procent upplever att verksamheten är under ekonomisk press och närmare en dryg fjärdedel ser en påtaglig risk för att de kommer att behöva avveckla verksamheten det närmaste året.
Har många har lagt ner sin verksamhet, köpts upp eller gått ihop med andra?
– I undersökningen är 8 assistansanordnare under försäljning och ytterligare 13 tänker sälja det kommande året. Fyra är under pågående avveckling. Det handlar om ungefär 5–10 procent. Hela 41 anordnare ser en påtaglig risk för avveckling det närmaste året. Även bokslutssiffror visar att det är ekonomiskt tuffare.
På vilket sätt visar bokslutssiffrorna att situationen ändrats?
– Både UC:s Affärsfakta och vårdrapporten från Grant Thornton, visar att lönsamheten sjunkit från ca 5 till 4,1 procent mellan 2014 och 2016. Sifforna för 2017 kommer i de här rapporterna först till hösten. Det är högst troligt att marginalerna då sjunkit ytterligare eftersom vi 2017 hade den historiskt lägsta schablonuppräkningen.

43 procent anställer assistenter med lägre ingångslön

Vinstmarginalen hos anordnarna var i enkätundersökningen i genomsnitt 1,9 procent, med en spridning där några inte har några marginaler alls eller gör negativt resultat.
Hur stor andel hade ett negativt resultat?
– Av de 64 (av 189) anordnare som svarade på frågan om vinstmarginal gjorde 6 ett negativt resultat och 7 gjorde ett nollresultat.
Assistansanordnarna har gjort flera anpassningar för att klara ekonomin berättar Hanna Kauppi.
– De äter av sin buffert, om de har någon. Hälften har dragit ned på utbildning och hela 43 procent anställer personliga assistenter med lägre ingångslön.

Anser att SCB:s lönestatistik är mycket osäker

KFOs lönestatistik har under ett par år, beroende av när förhandlingarna legat i tid, kommit att innehålla en mix av årsjusterade och fjolårsjusterade löner för personliga assistenter.
– När vi har tittat närmare på avgränsade grupper stämmer löneutvecklingen dock väl överens med övriga marknaden, i stort har utvecklingen i KFO följt det så kallade märket 2,2 procent.
Enligt SCB:s siffror låg assistentlönerna hos privata anordnare i stort sett still 2015 - 2016 och ökade med 1,5 procent 2016-2017, hur ser du på det?
– Min uppfattning är att den statistiken är högst osäker. Vid inrapporteringen 2016 var tre fjärdedelar av assistentlönerna hos KFO oreviderade. Det betyder inte att de inte fick löneförhöjning, utan bara att den kom senare och retroaktivt. När vi bröt ut 66 verksamheter där minst 75 procent av lönerna tycktes vara reviderade från föregående år hade lönen reviderats med 2,4 procent. För lönerevisionen 2017 har vi gjort samma sak på ett underlag om 124 verksamheter och där hade den genomsnittliga lönejusteringen varit 2,6 procent. För månadsanställda separat var den så stor som 3,2 procent. Risken är här att oreviderade siffror från KFO-medlemmar har påverkat SCB:s siffror.

Schablonbeloppet måste höjas i takt med löneökningarna

Schablonbeloppet höjdes senast med 1,5 procent. Det var en förbättring från 1,05 procent året innan men det räcker inte, menar Hanna Kauppi särskilt med tanke på att avtalade löneökningar för personliga assistenter ligger på 2,2 procent.
– Jag vill se detta som en första signal på ett ändrat förhållningssätt där man börjar förstå att det inte är en lösning att svälta ut assistansanordnare, att det också går ut över kvaliteten. De senaste utredningarna om assistansmarknaden tex från ISF har visat att den är välfungerande och att det inte är övervinster som driver kostnadsutvecklingen. Den årliga ersättningsjusteringen måste ligga i paritet med den kollektivavtalade löneutvecklingen på framöver, annars finns det till slut inga privata alternativ kvar på det här området.

Politiska beslut kommer att avgöra

Om ersättningen inte justeras motsvarande löneutvecklingen, blir det fler avvecklade företag tror Hanna Kauppi. Istället gynnas de som tillämpar lägre löner, har fler yngre anställda, struntar i kollektivavtal och har lägre ställda ambitioner kring kvalitet.
– Det här är verkligen ett politiskt beslut. Antingen stabiliseras situationen och mångfalden kvarstår. Eller så består osäkerheten kring ersättningsjusteringarna och de politiska ambitionerna. Kanske fortsätter den konsolidering med förvärv och samgåenden som nu tagit lite fart, men oavsett synergier så finns det så klart en yttre gräns. Det finns ingen som kan bedriva verksamhet i flera år utan en ersättning som rymmer lönekostnadsökningarna.

Bara 20 procent får assistansersättningen utbetald inom 15 dagar

Det finns en ständig fördröjning i efterskottsutbetalningarna av assistansersättning från Försäkringskassan, vilket ger stress och skapar stora problem, särskilt för de mindre verksamheterna, säger Hanna Kauppi.
– Undersökningen visar att endast 20 procent får pengarna inom 15 dagar och kan då beroende på utbetalningsdatum ha pengarna i tid för aktuell löneutbetalning eller skatteinbetalning.

Viss förbättring kan skönjas under 2018

Efterskottsbetalningen har studerats i två tidigare undersökningar under året berättar Hanna Kauppi. Problemen har fortsatt, idag betalas ca 43 procent av pengarna ut inom 30 dagar, ca 28 procent efter 31 dagar och 9 procent först efter 46 dagar.
– Möjligen kan man se att räkningarna i sin helhet nu passerar systemet något snabbare eftersom 78 procent av räkningarna för januari är godkända och utbetalda i april i den här undersökningen, jämfört med att 57 procent av räkningarna för augusti 2017 var utbetalda i november.
Mätningen rör arbetad tid januari 2018 och Försäkringskassan ska ha förbättrat sitt flöde i utbetalningarna ungefär vid samma tidpunkt.
– Vi kan se i undersökningen att fler räkningar är utbetalda vid tiden för mätningen, men tiden det tar att få betalningen tycks vara densamma.

Riksdagen röstade som väntat mot vinstbegränsning

Allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade den 7 juni som väntat ner regeringens och Vänsterpartiets förslag om vinstbegränsning för företag inom skola och omsorg inklusive personlig assistans.
– Om det hade blivit verklighet skulle assistansen ha centrerats till kommuner och möjligen till icke–vinstdrivande alternativ som brukarkooperativ där ägaren är en ideell förening, säger Hanna Kauppi.

Hanna Kauppi intervjuades av Kenneth Westberg 2018–06–13

Vidare läsning

Medlemsundersökning inom KFO och Vårdföretagarna - "Efterskottsbetalning av assistansersättning och anordnares ekonomiska situation"

Skicka sidan till: