läs skrivbordsversionen istället

Maria Persdotter, RBU – ”En lagändring när det gäller integritetsnära behov är helt nödvändig”

Över 80 % av de som söker assistans första gången får fortfarande avslag. Den kommande lagändringen om sondmatning/andning är en droppe i havet säger Maria Persdotter som vill se kraftigare åtgärder. Men hon ser trots allt ljusare på framtiden idag.
– Det politiska klimatet är annorlunda, det finns en annan medvetenhet.

83 % av alla förstagångssökande nekas assistans

Det är fortfarande mycket svårt att beviljas assistansersättning. De senaste siffrorna från Försäkringskassan visar att 83 % av alla förstagångsansökningar fick avslag under 2018. Maria Persdotter, förbundsordförande i RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar talar om en pågående katastrof.
– Det är barn och även vuxna med mycket omfattande funktionsnedsättningar som berövas en möjlighet att leva som andra. I många fall vänder sig den som fått avslag till sin kommun och då börjar det verkliga lotteriet. Vissa kommuner har kompetens och resurser att bevilja assistans, medan andra kommuner saknar detta.

Minskning av assistansberättigade följer domar och politiska beslut

Assistanskolls har sammanställt nybeviljanden och upphörd assistans och differensen dem emellan 2003 – 2018. Mellan 2003 till 2009 ökade antalet varje år, men sedan började antalet minska och hamnade på minus 2012.
Hur kan man förklara det?
– Jag tror att domen från 2009 om integritetsnära behov hade en stor betydelse för detta trendbrott, säger Maria Persdotter.
Efter en liten ökning igen 2013 till 2015 kom en mycket kraftig minskning 2016–2018. Hur kan man förklara det?
– Detta är en direkt effekt av regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2016, där myndigheten fick i uppdrag att bryta utvecklingen av antalet timmar i assistansersättningen. Det kassan gjorde då (eftersom lagen inte ändrats) var att gå tillbaka och tolka om gamla domar som dittills inte använts och på så sätt avslå ansökningar eller dra in redan beviljad assistans.

Var allt planerat eller tappade regeringen kontrollen?

Var det stora fallet i antal assistansberättigade 2016–2018 planerat eller tappade regeringen kontrollen över situationen? Maria Persdotter säger att svaren på den frågan blir spekulationer.
– Det blir en spekulation, men jag tror absolut att man ville begränsa antalet timmar, annars hade man inte skrivit som man gjorde i regleringsbrevet. Men att det skulle bli ett så dramatiskt ras var man nog inte förberedd på.
LSS–utredningens direktiv om att spara på assistansersättningen ska ses i ljuset av regeringens agenda 2015–16 säger Maria Persdotter.
– Men det har gått en tid sedan dess och klimatet är ett annat. Besparingsdirektiven borde ha tagits bort mycket tidigare än i april 2018. Ändringen ledde inte till att utredningen bytte spår, vilket i sin tur betyder att många av förslagen blivit obsoleta.

Slutkörda föräldrar

Utvecklingen har fått mycket allvarliga konsekvenser säger Maria Persdotter. Barn med omfattande behov, tex hjälp med andning och att få sin mat via en knapp på magen, har hamnat utanför och många gånger inte heller fått någon assistans från sin hemkommun.
– Stora tragedier utspelar sig i hemmen. Föräldrar som vakat över sitt barn i flera år och inte fått sova, ska ändå försöka sköta ett jobb och försörja familjen, syskon som far illa och så barnet själv. Jag vet föräldrar som orosanmält sig själva till socialen, de var helt slutkörda och ansåg sig inte kunna garantera barnens säkerhet.

Frysta tvåårsomprövningar bromsade fallet

I april förra året fryste regeringen under den nya ansvarige ministern Lena Hallengren tvåårsomprövningarna på obestämd tid. Maria Persdotter anser att det bidrog till att minskningen av antalet assistansberättigade bromsades upp.
– Men fortfarande förlorar många sin assistans, det sker fortfarande omprövningar, till exempel om personen fått ändrade levnadsförhållanden. Och nybeviljanden har som sagt blivit ovanligt.

Lagändring om andning/sondmatning en droppe i havet

Nyligen presenterade regeringen en lagändring om att andning och sondmatning ska bli grundläggande behov från 1 juli i år. Maria Persdotter tror inte att detta kommer att ändra så mycket på situationen.
– De skriver ju själva i sin skrivelse att färre än 50 personer kommer att beröras och kunna få statlig assistans. Lagändringen är en droppe i havet.

Viktigast – lagändring för integritetsnära behov

För att få en verklig förändring av situationen krävs det fler lagändringar, framför allt mot domen om integritetsnära delar av grundläggande behov.
– Domen från 2009 måste man komma åt på något sätt. Jag tror att en lagändring när det gäller integritetsnära behov är helt nödvändig. Grundläggande behov ÄR till sin natur integritetsnära. Att delar av det grundläggande behovet betraktas som integritetsnära och andra delar inte, står i strid med lagens intentioner. Detta bör kunna rättas till genom ett förtydligande i lagen.
Vilka fler åtgärder vill du se från regeringen och samarbetet mellan S+MP+C+L?
– I första hand åtgärder mot integritetsnära behov. Sedan bör personlig assistans förstatligas och det behövs en tydligare styrning av Försäkringskassan. Behoven ska styra, myndigheten måste komma tillbaka till en helhetsbedömning och lämna minuträknandet bakom sig.
Spelar oppositionen, tex KD och V någon roll här?
– De ska absolut fortsätta att vara blåslampor på regeringen och samarbetspartierna.

Vill inte ha en ny utredning

Maria Persdotter anser inte att det bör tillsättas en ny LSS–utredning just nu. De ändringar som behövs måste ske mycket snabbare.
– De delar som behöver rättas till bör gå att lösa genom att använda delar av den nyligen färdiga LSS–utredningen, t ex ett förstatligande av assistansen tillsammans med departementets egna promemorior.

Ser trots allt ljust på framtiden

Maria Persdotter är trots situationen positiv, det politiska klimatet är annorlunda idag och medvetenheten om krisen i LSS är mycket större bland partierna, vilket hon tror beror på RBUs och andras idoga arbete.
– Vi lever fortfarande med assistanskrisen, men rent politiskt ser det ljusare ut än på länge. Nu gäller det bara att människor som inte berörs av LSS förstår att vi bara har kommit en pytteliten bit på väg och att mycket återstår. Regeringen ska inte komma undan med de ändringar de hittills presenteras, det är som sagt en droppe i havet, säger Maria Persdotter.

Maria Persdotter intervjuades av Kenneth Westberg 2019–03–12

Statistik över upphörd och nybeviljad assistansersättning 2003 - 2018

År Upphört pga
Hamnat
under
20-timmars-
gränsen
Upphört
pga dödsfall
Upphört pga
flytt till
institution/
gruppbostad
Totalt nybeviljade
under året
Differens
Upphörda
och nybeviljade
2003 33 430 125 1438 + 850
2004 48 500 123 1509 + 838
2005 53 536 115 1518 + 814
2006 76 573 127 1614 + 838
2007 56 630 150 1521 + 685
2008 95 625 117 1223 + 386
2009 137 597 119 1395 + 542
2010 263 599 122 1152 + 168
2011 281 594 105 1021 + 41
2012 284 599 101 975 - 9
2013 270 596 96 1063 + 101
2014 189 540 90 1010 + 191
2015 146 571 103 828 + 8
2016 225 603
91
479 - 440
2017 473 568 85 302 - 824
2018 144 521 122 362 - 425

Skicka sidan till: