Henrik Petrén, Arbetsgivarföreningen KFO – ”Avgörande skifte om integritetskänslighet skrivs in i LSS lagtext”
Det vore en vändpunkt att skriva in i lagtexten att grundläggande behov ska vara av "mycket privat eller integritetskänslig karaktär", säger Henrik Petrén. Han anser att begreppet varit avgörande för de hårdare bedömningarna samtidigt som det saknar stöd i lagens förarbeten.
– Det finns inget stöd för detta i den ursprungliga LSS-propositionen.
Började med ett internmeddelande i nov 2007
Uppfattningen att bara så kallade integritetsnära delar (av mycket personlig karaktär) av grundläggande behov ska vara grund för att få assistansersättning kommer ursprungligen från Försäkringskassan, säger Henrik Petrén. Den ursprungliga modellen introducerades till kassans handläggare i november 2007 i ett internmeddelande (IM 2007:161). Det innebar tex att bara hjälp att föra maten till munnen är integritetsnära i det grundläggande behovet Måltider.
– Dokumentet fastslog den, utifrån min mening felaktiga tolkningen av lagens förarbeten, att inte alla grundläggande behov var assistansgrundande. Endast om ett grundläggande behov innehöll någon del som var av mycket personlig karaktär skulle det räknas. Till skillnad från nu ansåg dock Försäkringskassan då att om någon del var av integritetskänslig karaktär så kunde även andra delar av hjälpbehovet räknas som grundläggande behov.
Katastrofala konsekvenser för bedömningarna
Försäkringskassans hållning fick stöd i Regeringsrättsdomen 2009:57 från juni 2009 och är sedan dess gällande rättspraxis. Att grundläggande behov delas upp i integritetsnära delar har fått katastrofala konsekvenser för den personliga assistansen, säger Henrik Petrén.
– Tusentals människor har blivit fråntagna rätten eller fått avslag på ansökan om personlig assistans. Behovsbedömningarna har helt tappat kontakt med hur de verkliga assistansbehoven ser ut.
Vad anser du syftet varit med att införa begreppet?
– Syftet har sagts vara att sätta upp en ram för att lika fall ska bedömas lika. Det kan förstås vara så. Men man kan lätt konstatera att det har gjorts på ett sätt som har inneburit betydligt mer restriktiva bedömningar än tidigare.
Taget ur sitt sammanhang
I den ursprungliga LSS-propositionen 1992/93:159 sägs det (sid 64) att assistansen ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Detta har, enligt Henrik Petrén använts av Försäkringskassan för att legitimera att grundläggande behov delas upp i integritetsnära delar.
Hur ser du på att Försäkringskassan hänvisar till just dessa ord?
– Texten i propositionen syftar framför allt till att beskriva varför rätten till personlig assistans införs och vad lagstiftaren vill uppnå. Den som bemödar sig att läsa lite mer ser snabbt att denna mening är en del i ett längre resonemang. Det står också att personer som behöver mycket omfattande hjälp eller hjälp av mycket privat karaktär bör ges ett avgörande inflytande över vem som ska ge hjälpen. Redan där borde det vara uppenbart att det inte endast är det integritetskänsliga som motiverar en insats som personlig assistans.
Har stycket blivit taget ur sitt sammanhang?
– Ja, absolut. Att Försäkringskassan sökte stöd för att smalna av begreppet grundläggande behov genom att hänvisa till de ursprungliga förarbetena strider mot normal juridisk tolkningsmetod.
Regeringsrättsdomen bygger på samma bristande logik
Regeringsrättsdomen 2009:57 från juni 2009 som fastställde begreppet "mycket privat eller integritetskänslig karaktär" i rättspraxis bygger enligt Henrik Petrén på samma bristande logik som Försäkringskassans tidigare ställningstagande.
– Med stöd av ursprungspropositionens formuleringar om mycket privat och mycket personlig karaktär skapar man begreppet integritetskänslighet som ett rekvisit för vilka delar av ett grundläggande behov som kan grunda rätt till personlig assistans. Jag menar att domstolen här ägnar sig åt rättsbildning som saknar stöd i en logisk tolkning av förarbetena.
Grundläggande behov infördes 1996
Bengt Westerberg som skrev den ursprungliga propositionen har i en intervju på Assistanskoll tagit avstånd från begreppet integritetsnära delar. Han sade också att grundläggande behov inte nämns i den ursprungliga LSS-propositionen, de kom istället till i en lagändring 1 juli 1996. Henrik Petrén instämmer med Bengt Westerberg.
– Den ursprungliga LSS–propositionen utgör inte förarbete till begreppet grundläggande behov. Istället måste man gå till de förarbeten som ligger till grund för införandet av begreppet, nämligen propositionen 1995/96:146.
Kan uppdelningen av grundläggande behov i integritetsnära delar härröras från den lagändringen?
– Nej, det är en misstolkning av lagändringen. Om man läser såväl propositionen som den bakomliggande utredningen ser man att det snarare handlade om att förtydliga vilka behov som till sin natur är av mycket personlig karaktär. Avsikten var att bekräfta den då redan gällande principen för bedömning med ett ”nålsöga” på 20 timmars assistansbehov för rätt till assistansersättning. Jag tror inte någon som var inblandad i dessa förarbeten avsåg att endast delar av de grundläggande behoven skulle räknas som assistansgrundande.
Skriva in i lagtext vore ett avgörande skifte
Regeringen vill nu skriva in i LSS lagtext att grundläggande behov ska vara av "mycket privat eller integritetskänslig karaktär" för att vara assistansgrundande. Det görs i samband med att andning och sondmatning undantas från samma princip. Henrik Petrén menar att detta skulle markera ett avgörande skifte i assistansfrågan.
– Under de senaste tio åren har politiker, i såväl regeringsställning som opposition, envist upprepat att de hårdare bedömningarna av assistansbehov inte har något ursprung i politiska beslut utan att de kommer ur vägledande domar. Man har också sagt, trots att det med tiden kanske har kommit att framstå som tomma ord, att om det behövs lagändringar för att komma till rätta med en alltför snäv praxis så ska man göra sådana. Därför är det minst sagt uppseendeväckande att ansvariga politiker nu föreslår en lag som istället bekräftar rådande praxis.
Håller inte med Lena Hallengren
Lena Hallengren säger att regeringen måste skriva in begreppet "mycket privat eller integritetskänslig karaktär" i lagen för att kunna undanta andning och sondmatning. Henrik Petrén har en annan åsikt.
– Jag håller inte med om det. Det är möjligt att ändra lagen så att behov av hjälp med andning och sondmatning räknas i sin helhet utan att skriva in integritetskänslighet som huvudregel för övriga grundläggande behov.
Integritetskänslighet utökas tvärtom till fler grundläggande behov
Lena Hallengren hävdar också att regeringen inte ändrar praxis utan att lagändringen bara bekräftar det som redan gäller. Detta stämmer bara delvis menar Henrik Petrén.
– Enligt den praxis som finns är integritetskänslighet hittills ett kriterium endast för de tre första grundläggande behoven. Såsom lagförslaget är utformat skulle det öppna upp för att Försäkringskassan nu även ska ta ställning till i vilka delar som är integritetskänsliga i behoven kommunikation och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade.
Vad anser du att regeringen bör göra nu?
– De borde tydliggöra att alla grundläggande behov ska räknas i sin helhet och då göra sig fri från konsekvenserna av domen från 2009. Det är provocerande att politikerna nu låter påskina att en sådan lagändring skulle ta flera år att genomföra. Om viljan fanns skulle det kunna göras på ett halvår, säger Henrik Petrén.