läs skrivbordsversionen istället

Anders Westgerd, GIL – “Prata med politiker är som att slå sig trött på en kudde”

Anders Westgerd

Personlig assistans ses ofta som en vårdinsats, trots att det handlar om att leva som andra i samhället. Grundproblemet i assistansen idag är behovsbedömningarna, säger Anders Westgerd.
– Jag möter ofta personer som inte vågar söka eftersom de är rädda att de ska bli av med sin assistans

Arbetar socialpolitiskt

CP-öl, CP-fria zoner, Gnällspeakern och partiet Normaldemokraterna, GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living, sticker ut något bland funktionsrättsorganisationerna genom sina ibland spektakulära aktioner. Anders Westgerd, VD i GIL, säger att de jobbar socialpolitiskt för att förändra situationen för personer med funktionsnedsättning på flera olika plan.
– Vi har löpande kontakter med politiker och driver socialpolitiska kampanjer. Vi tycker det är viktigt att nå ut till såna som inte känner till våra frågor eller vet hur situationen ser ut för personer med funktionsnedsättning. Vi tycker det är viktigt att lyfta att vi är människor och vill sudda bort det där tycka-synd-om-perspektivet som ofta präglar våra frågor.

Ses som särintresse

Funktionshinderfrågor står i regel inte högt upp på dagordningen, menar Anders Westgerd, det ses snarare som ett särintresse långt ner bland prioriteringarna.
– Folk tror personlig assistans är en vårdinsats fast det handlar om att kunna leva som andra, kunna plugga, vara fullvärdig samhällsmedborgare och vara med och bidra. Ingen annan insats är mer effektiv, billigare eller ger en sådan livskvalité som personlig assistans.
Anders Westgerd ser GIL:s kampanjarbete som folkbildning.
– Vi försöker bryta ny mark och hacka oss in runt köksborden, in på skolor och arbetsplatsernas fikarum och medvetandegöra våra frågor. I grund och botten handlar det om folkbildning, att få folk att fatta grejen och få ett bättre samhälle. Generellt har rörelsen varit dålig på att visa upp sig och synas och vi har valt vår väg att försöka nå ut till civilsamhället

Brist på helhetssyn största problemet

Politiskt anser Anders Westgerd att behovsbedömningarna är det största problemet i personlig assistans idag.
– Man ser inte behoven i sin helhet utan bryter ner momenten i molekyler när bara de integritetsnära behoven räknas. Ibland är besluten så snäva att det blir omöjligt att verkställa dem. Vi har varit i kontakt med politiker i socialutskottet och alla håller med om att det är ett problem men sedan händer ändå ingenting. Problemet är väl att det finns en intern splittring inom partierna, en hierarki där finanserna styr.

Vågar inte söka fler timmar

Anders Westgerd säger att det på sätt och vis är bra med omprövningsstoppet i personlig assistans. Men samtidigt har rättspraxis blivit mycket restriktivt och Försäkringskassans omprövningar vid väsentligt förändrade förhållanden har gett allvarliga inlåsningseffekter för många individer.
– Jag möter ofta personer som skulle behöva fler timmar men inte vågar söka eftersom de är rädda att de ska bli av med timmar eller rent av hela sin assistans. I grund och botten skulle det egentligen inte behövas några omprövningar alls när det handlar om varaktiga funktionsnedsättningar.

”Som att slå sig trött på en kudde”

Anders Westgerd uttrycker tvivel på snabba politiska förändringar. Diskussionerna om grundläggande behov har pågått under så många års tid nu, säger han.
– När man pratar med respektive representant från partierna tycker de att just de är bäst och säger att de vill gå tillbaka till intentionerna med lagstiftningen, men konkret händer det mycket lite. Det är som att slå sig trött på en kudde. De kanske tillsätter en utredning som tar evinnerligt lång tid men sedan händer ändå inte särskilt mycket utan utredningen har mest fungerat som ett sätt för politikerna att tjäna tid och flytta problemet framåt. Vi får se vad som sker inför kommande val men tyvärr har jag inga stora förhoppningar.

Orsak: regleringsbrevet

Anders Westgerd är övertygad om att orsakerna till den hårdare rättspraxisen och att grundläggande behov inte förändras kan spåras tillbaka till Åsa Regnér-tiden. Han pekar framför allt på regleringsbrevet till Försäkringskassan 2016 om att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.
– Det var ju regeringen som tryckte på om att minska kostnader i sitt regleringsbrev. Trots att lagstiftningen är densamma har det lett till en rättspraxis som är långt ifrån lagstiftningens intentioner. Det vore naivt att tro något annat. De som sitter i domstolarna vet generellt inte vad personlig assistans handlar om.

Matematisk modell för medicinsk

Anders Westgerd är positiv till en differentierad schablon, det vill säga flera olika timbelopp beroende på vilka behov man har, men är mycket tveksam till den matematiska modell Isf rekommenderar och som Assistanskoll rapporterat om.
– Jag tror risken är att det blir väldigt medicinskt och att man kommer ifrån det här med goda levnadsvillkor och att kunna leva som andra.
Även om assistansrörelsen går in och styr vad som ska räknas?
– Jag säger inte att modellen är skit rätt upp och ner men det är så många parametrar som spelar in. En differentierad schablon kan ju vara bra om man hittar rätt modell men en matematisk formel tror jag inte på.
Ett minsta villkor för att en sådan modell skulle fungera är en mycket stor referensgrupp för att få med alla sorters behov, fortsätter Anders Westgerd.
– Alltifrån assistansberättigade som är egna företagare till de som är med i brukarkooperativ eller valt privata företag ska vara med. Man måste få med hela paletten med både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Om man tex bara har med personer med fysisk funktionsnedsättning blir det väldigt begränsat.

Ingen annan verksamhet går runt på den ersättningen

Schablonen är underfinansierad som det ser ut idag. Det handlar inte bara om att ge löner utan att kunna ge assistans med kvalité, tex kunna erbjuda utbildning för assistenter och arbetsledare, säger Anders Westgerd
– Det har varit en uppräkning med 1,5 % sedan 2018, med undantag för 2020 som var en kompensation för Corona, och nu är vi tillbaka på 1,5 % vilket sägs vara en standarduppräkning. Det finns inga andra verksamheter som går runt på en så pass liten ersättning. När man pratar med andra människor så förstår de inte hur det kan gå runt. Jag menar vad tar en jurist eller en hantverkare?

Fler kampanjer på gång

I september har GIL något mycket spektakulärt på gång lovar Anders Westgerd men är i övrigt hemlighetsfull om detaljerna. Nu närmast ska de delta på Öl- och whiskymässan 8-9 april på Svenska mässan i Göteborg.
– Vi vill dyka upp i forum där folk inte förväntar sig att möta oss. Humor och provokation är en nyckel för att låsa upp det där dystra som ofta vilar över våra frågor. De som går till öl- och whiskeymässan har nog aldrig haft en tanke på att de ska stå där och prata om tillgänglighet och assistans innan de kommer dit. Så det är rätt forum för oss, säger Anders Westgerd.

Anders Westgerd intervjuades av Erik Tillander 2022-02-15

Skicka sidan till: