läs skrivbordsversionen istället

Anna Viberg, Försäkringskassan – ”Beslutsfattaren kan göra en annan bedömning än handläggaren”

Bedömning av tidsåtgång i timmar och minuter görs av handläggaren utifrån vad som ses som rimligt i förhållande till den sökandes funktionsnedsättning. Handläggaren lämnar över utredningen till en beslutsfattare som tar det definitiva beslutet. Den sökande träffar inte beslutsfattaren.

Försäkringskassan har sedan tio år tillbaka använt en mall som stöd för att ställa frågor vid utredningssamtalet vid ansökningar av assistansersättning. Det första var ett bedömningsinstrument utvecklat av Socialstyrelsen. Mallen har förändrats vid tex lagändringar om nya grundläggande behov, säger Anna Viberg.
– Vi har även ändrat strukturen på mallen några gånger. Men i stort är det ungefär samma saker vi frågar om, vilka behov av assistans man har och om man har något annat samhällsstöd.
Alla får inte exakt samma frågor, dels beroende på vilket behov av assistans som den sökande har, säger Anna Viberg.
– Och om vi redan har informationen behöver frågorna inte ställas igen.

Kan ta med ett ombud

Tillsammans med ansökan ska medicinskt underlag skickas in, direkt med ansökan eller senare, säger Anna Viberg.
– Om det behövs annat medicinskt underlag, informerar vi om det. Den sökande är fri att skicka in det som man anser relevant. Först gör vi ett utredningssamtal, och efter det gör handläggaren bedömningen utifrån information från samtalet men även andra underlag.
Hur kan man förbereda sig?
– Genom att tänka igenom i vilka situationer man behöver hjälp, på vilket sätt och hur lång tid det tar att tillgodose dem
Kan den sökande ta med ett ombud vid utredningssamtalet?
– Ja vid utredningssamtalet, de väljer själva vem, tex en anhörig, vän eller jurist.

Plats för utredningssamtalet

Utredningssamtalet kan göras via hembesök, telefon, eller på ett av Försäkringskassans servicekontor. Anna Viberg säger att hembesök och telefon är vanligast och att det finns möjlighet att välja plats för den sökande.
– Om man vill ha ett hembesök då gör vi det.
Kan man välja att komma till ett servicekontor?
– Ja, vi försöker tillgodose de önskemålen så långt vi kan.

Personkrets bedöms

Försäkringskassan bedömer först om personen tillhör LSS personkrets. Två personkretsar baseras på diagnoser, dels intellektuell funktionsnedsättning, autism och autismliknande tillstånd, dels funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Här utgår man från medicinska underlag, säger Anna Viberg.
– För att tillhöra personkrets 3 ska en person ha stora och varaktiga funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Då utgår vi både från medicinska underlag och utredningen med den sökande.
Innebär det att Personkrets 1 och 2 ofta kan avvisas direkt medan Personkrets 3 avgörs under utredningens gång?
– Så kan man säga, men du kan tillhöra personkrets 3 oavsett diagnos så för att avgöra det krävs en utredning.

Därefter bedöms grundläggande behov

Efter personkretsen bedöms det om de grundläggande behoven överstiger i genomsnitt 20 timmar per vecka vilket är ett krav för att få assistansersättning, säger Anna Viberg.
– Vi utreder och bedömer vilka behov man har och tidsåtgång för behoven. Om de grundläggande behoven är mer än 20 timmar har personen rätt till assistansersättning.
Och för grundläggande behov räknas bara de delar som är integritetsnära?
– Ja, med undantag för andning och sondmatning då hela behovet räknas som grundläggande.
Använder handläggarna Vägledningen för assistansersättning och databaser över domar i förvaltningsrätt som beslutsunderlag i bedömningen?
– Handläggarna använder vägledning för assistansersättning som stöd i sin utredning och bedömning. Aktuell praxis från domstol framgår av vägledningen.
Används begreppet ”hand mot hud”, för att beskriva att assistenten ska vara så pass nära, för att ett grundläggande behov ska räknas som integritetsnära?
– Något sådant begrepp finns inte beskrivet i våra styrande dokument.

Andra personliga behov bedöms om personen kommit över 20 timmar

Om personen har rätt till assistansersättning bedöms slutligen andra personliga behov och behov av väntetid, beredskap eller dubbelassistans för andra personliga behov, säger Anna Viberg.
– Sedan beräknas det totala antalet assistanstimmar.
Använder ni tidsschabloner eller bedömer ni alltid tidsåtgång i minuter?
– Vi har inga schabloner utan bedömer alltid tidsåtgången individuellt utifrån vad den sökande anger.
Räknas tid mellan aktiva behov med i något fall?
– Ja, vid behov av assistans vid aktiviteter utanför hemmet kan man få assistans för hela aktiviteten och inte bara vid hjälpbehoven. Det förutsätter att assistenten behöver vara närvarande under hela aktiviteten ifall ett hjälpbehov kan uppstå och det inte skulle vara möjligt att genomföra aktiviteten om man inte hade assistans.

Handläggaren rimlighetsbedömer antalet timmar och minuter

Anna Viberg säger att utgångspunkt för tidsåtgången är vad den sökande uppger, men samtidigt rimlighetsbedömer handläggaren den sökandes uppgifter.
– Om uppgifterna inte bedöms som rimliga utifrån den sökandes funktionsnedsättning kan vi ställa frågor om varför en insats tar lång tid. Ibland resulterar vår bedömning i en annan tidsåtgång än den sökandes och då förklarar och motiverar vi varför vi gör en annan bedömning.
Kan man likna det med en sorts förhandling?
– Vi utgår från vad den sökande beskrivit. Om det är oklart kan handläggaren fråga vad det beror på. Vi kan göra en annan bedömning och motiverar då varför.

Lämnas över till beslutsfattaren

När handläggaren gjort utredningen får den sökande läsa underlaget och lämna synpunkter till handläggaren. Därefter lämnas utredningen, tillsammans med den sökandes synpunkter, över till en beslutsfattare, vilket är en annan person och yrkesroll.
– Beslutsfattaren kan göra en annan bedömning än handläggaren.
Träffas handläggaren och beslutsfattaren och har någon typ av diskussion?
– Beslutsfattaren fattar vanligtvis beslut på skriftligt underlag från handläggaren. Det kan vid behov ske muntlig föredragning och diskussion innan beslut tas.
Är det möjligt för den sökande att ha kontakt med beslutsfattaren?
– Den sökande träffar inte beslutsfattaren utan kontakten sker med handläggaren. Handläggaren kan och ska svara på frågor som den sökande har gällande beslutet.

Inget bestämt tak för antal assistanstimmar

Anna Viberg säger att det inte finns något bestämt tak för hur mycket personlig assistans som totalt kan beviljas.
– Utgångspunkten är individens behov av assistans, så dygnets 24 timmar ger en gräns om man inte har dubbelassistans.
Hur bedömer ni om en person tex önskar duscha ofta?
– Alla duschtillfällen per dag kanske inte anses vara en del av det grundläggande behovet personlig hygien eftersom syftet där är att hålla sig ren. Men om personen har rätt till assistans kan även de andra duschtillfällena ingå som andra personliga behov.
Finns det något tak för hur mycket tid som kan ges för tex fritidsaktiviteter?
– Utgångspunkten är personens behov, tanken är att man ska kunna leva ett liv som andra för att tex ha fritidsaktiviteter, delta i samhällslivet, det är individuellt och skiljer sig åt mellan olika personer.

Vissa tycker det är integritetskränkande

Många som sökt assistansersättning anser att bedömningen är integritetskränkande, med ingående minuträkning för alla typer av behov. Anna Viberg säger att man är medveten om detta.
– Vi är medvetna om att vissa upplever utredningen som ingående och i vissa fall integritetskränkande. Som dagens regelverk ser ut ställer det krav på att Försäkringskassan gör ingående, omfattande prövningar av den enskildes behov.
Försöker ni mildra effekterna av detta?
– I varje prövning ser vi till att analysera den information vi har och tar ställning till vilken ytterligare information som behövs, för att inte ställa fler frågor än nödvändigt, det omfattar också de integritetsnära behoven.

Regeringsuppdrag klart 30 juni

Just nu arbetar Försäkringskassan med ett regeringsuppdrag för att ta fram ett kunskapsstöd som ska göra integritetsintrånget i utredningarna så litet som möjligt.
Kan du säga något mer om den utredningen?
– Arbetet pågår och vi ska svara regeringen den 30 juni, då kommer mer information. Arbetet med att utveckla vår process kommer att fortsätta hela året och kommer att innebära förändringar av våra utredningar och hur vi informerar, så att vår process ska bli så transparent och begriplig som möjligt, säger Anna Viberg.

Anna Viberg intervjuades av Kenneth Westberg 2022–05–25

Skicka sidan till: