läs skrivbordsversionen istället

Åsa Strahlemo, ordförande DHR – ”Vi är emot utredningar som inte tar avstamp i mänskliga rättigheter”

Åsa Strahlemo, Foto: Linnea Bengtsson

Personer med funktionsnedsättning nämns inte ens i direktiven till utredningen med målet att nyanlända och icke medborgare ska kvalificera sig till svensk välfärd. Åsa Strahlemo befarar ett Moment 22 för funktionsnedsatta.
– Direktiven visar på behovet att Funktionsrättskonventionen blir svensk lag.

M-KD-L-regeringen som stöds av SD annonserade nyligen direktiven till utredningen En ny modell för kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för nyanlända och icke-medborgare. En kommitté ska till 30 sep 2024 utreda hur nyanlända och icke svenska medborgare ska kvalificera sig för att kunna söka socialförsäkringsförmåner som tex barnbidrag, föräldrapenning eller assistansersättning. DHRs ordförande Åsa Strahlemo är mycket kritisk.
– Vi är principiellt emot utredningar som vill påverka individers möjlighet att leva som andra och som inte tar avstamp i mänskliga rättigheter eller saknar målsättning om att förbättra dessa rättigheter.

”Skulle slå orimligt hårt mot personer med funktionsnedsättning”

Direktiven till utredningen säger att alla nyanlända och icke svenska medborgare bosatta i Sverige ska kvalificera sig till socialförsäkringen genom arbete, laglig bosättning, och eventuellt deltagande i kurser i svenska språket eller samhällsorientering. Åsa Strahlemo ställer sig frågande till att detta följer de FN-konventioner om mänskliga rättigheter Sverige ratificerat.
– Om detta skulle bli verklighet kan det slå orimligt hårt mot personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga, då direktiven automatiskt utesluter personer med funktionsnedsättningar som inte kan arbeta, inte har något boende eller inte har tagit kurser.

”funktionsnedsatta nämns inte ens i direktiven”

I direktiven nämns inget om hur personer med funktionsnedsättning ska kunna kvalificera sig om de inte kan arbeta eller studera. Det är svårt att veta om detta är medvetet eller om det helt enkelt glömts bort, säger Åsa Strahlemo.
– DHR vet inte orsaken, men vår farhåga är att enbart för att målgruppen inte nämns, så betyder det inte att kvalificeringen inte kommer påverka personer med funktionsnedsättning.
Direktiven säger att EU-rätten ska följas, vad har EU-rätten för minimigräns här?
– Det kan jag inte svara på, vi tror att det är få som faktiskt vet vad den innebär i praktiken oavsett land eller instans.

Blir ett moment 22

För många personer med funktionsnedsättning är hjälpmedel, färdtjänst, en tillgänglig bostadsmiljö och omgivning helt grundläggande för att aktivt kunna delta i samhället som andra, säger Åsa Strahlemo.
– Om man inte får detta stöd blir det omöjligt att exempelvis arbeta eller utbilda sig.
Vad innebär det i praktiken?
– Om dessa krav inte är möjliga att uppnå för personer med funktionsnedsättning blir det ett slags moment 22 som bryter mot mänskliga rättigheter.

Skulle gå tillbaka 100 år i tiden…

Åsa Strahlemo säger att man i samarbetet med Disabled Refugees Welcome, DRW sett att många migranter med funktionsnedsättning redan idag har det mycket svårt när de kommer till Sverige.
– Dessa förslag kommer att kraftigt förvärra deras situation.
Vilket stöd kan komma att ges till personer med funktionsnedsättning som inte är svenska medborgare och som inte kan kvalificera sig till välfärden?
– Från kommuner, region och stat i värsta fall ingenting. Det blir välgörenhet och insatser från civilsamhället. Vi skulle gå tillbaka över 100 år i tiden vad gäller mänskliga rättigheter. Så ska det inte vara.

Funktionsrättskonventionen behöver bli svensk lag

I en intervju på Assistanskoll anser Thomas Hammarberg att dessa förslag, när de beskrevs i Tidöavtalet, bryter mot Funktionsrättskonventionen.
– Direktiven till utredningen nämner inte Funktionsrättskonventionen, trots att Sverige ratificerat den och förbundit sig att följa den. Om man följer den har nyanlända och icke svenska medborgare med funktionsnedsättning, mer omfattande rättigheter än de som föreslås i direktiven. Sverige behöver tvärtom införa Funktionsrättskonventionen i svensk lag, säger Åsa Strahlemo.

Åsa Strahlemo intervjuades av Kenneth Westberg 2023-10-30

Vidare läsning

En ny modell för kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för nyanlända och icke-medborgare

DN-Debatt - ”Icke-medborgare måste kvalificera sig till välfärden”



Skicka sidan till: