Andreas Pettersson, Juris doktor – ”Är det en SWEXIT man siktar på?”
Rättsordningen med EU-rätten tillåter inte att man skiljer personer åt som bor i landet utifrån medborgarskap, för rätt till tex barnbidrag eller assistansersättning, anser Andreas Pettersson, lektor och forskare i socialrätt vid Södertörns högskola.
– Socialförsäkringen är antingen arbetsbaserad eller bosättningsbaserad, men då gäller det alla som bor i landet.
M-KD-L-regeringen som stöds av SD annonserade nyligen direktiven till utredningen En ny modell för kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för nyanlända och icke-medborgare. En kommitté ska till 30 sep 2024 utreda hur nyanlända och icke svenska medborgare ska kvalificera sig för att kunna söka socialförsäkringsförmåner som tex barnbidrag eller assistansersättning. Andreas Pettersson anser att det är svårt att förstå vad utredningen ska göra.
– Jag har läst direktiven och såvitt jag förstår är utredningens uppdrag att analysera om man kan göra saker som egentligen står i strid med rättsordningen. Det enda rimliga svaret är att detta inte är möjligt.
Arbete eller bosättning
Målsättningen är att alla nyanlända och icke svenska medborgare bosatta i Sverige ska kvalificera sig till socialförsäkringsförmåner som tex assistansersättning och barnbidrag. Kvalificeringen ska ske genom att arbeta, betala skatt, laglig bosättning, och eventuellt deltagande i kurser i svenska språket o samhällsorientering. Andreas Pettersson säger att detta styrs av EU-rätten om samordning av de sociala trygghetssystemen som har tre försäkringsgrenar varav två är tillämpliga här.
– Medlemsstaterna väljer själva om försäkringsförmåner ska vara arbetsbaserade eller bosättningsbaserade. I grunden är det bara de två alternativen som EU-rätten tillåter, så om inte Sverige ska lämna EU så får man antingen ha bosättningskriteriet eller arbetskriteriet för socialförsäkringen.
Medborgarskap inget godkänt kriterium
Kan utredningen då inte bara föreslå att förmånerna blir arbetsbaserade? Andreas Pettersson säger att förmodligen skulle man kunna göra det men då skulle det gälla alla som bor i Sverige oavsett medborgarskap.
– Det finns inget utrymme att börja använda kriterier som medborgarskap eller om man bott lång eller kort tid i Sverige. Antingen bosättning eller arbete.
Kan man inte skilja på icke medborgare och medborgare enligt EU-rätten?
– Tvärtom, EU-rätten är uttryckligt skriven för att man inte ska skilja på medborgarskap. Hela idén med EU:s fria rörlighet är alla EU-medborgare ska behandlas lika och inte diskrimineras.
Är det SWEXIT man siktar på?
Kan det då vara tillåtet att medborgare i länder utanför EU/EES som är bosatta i Sverige skulle kunna få en arbetsbaserad modell där de måste kvalificera sig till socialförsäkringsförmåner? Nej egentligen inte, säger Andreas Pettersson eftersom det kräver att man använder medborgarskap som kriterium.
– Om du tar in något annat än bosättnings eller arbetsbaserat som kriterium för att skilja ut tex amerikanska eller syriska medborgare, kommer EU-kommissionen rimligen att stämma Sverige inför EU-domstolen utifrån fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tex Artikel 18 sägs det Inom fördragens tillämpningsområde och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i fördragen, ska all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden.
Det är ju medborgarskapet de vill ska skilja åt..
– Ja, om detta är en förberedelse på att lämna EU i en SWEXIT kanske man försöker bygga upp något inför det. Men en SWEXIT utraderar inte våra åtaganden enligt till exempel Europarådets sociala stadga eller FN:s konventioner.
Finns redan krav för ekonomiskt bistånd
Även ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen föreslås enligt direktiven bara ges efter kvalificering till nyanlända eller icke svenska medborgare. För försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd från socialtjänsten har man ett större handlingsutrymme som medlemsstat, säger Andreas Pettersson som dock har svårt att förstå vad utredningen vill eftersom detta redan gäller idag.
– Om du idag tar emot ekonomiskt bistånd från kommun via Socialtjänstlagen finns ett krav att stå till arbetsmarknadens förfogande eller förbättra sina chanser, genom att delta i utbildning i SFI eller arbetsmarknadsinriktade utbildningar. Asylsökande omfattas inte av socialtjänstlagen uta istället av lagen om mottagande av asylsökande där staten är ansvarig.
De vill utreda om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen kan avskaffas eller begränsas för nyanlända som får etableringsersättning, hur ser du på det?
– Det är förmodligen möjligt att göra så länge man då erbjuder en annan stödform som säkrar försörjningen. Inom ramen för rättsordningen (grundlagen och Sveriges internationella åtaganden) är det inte tillåtet att helt ta bort det sociala skyddsnätet för någon människa. Sverige har i de internationella åtagandena förbundit sig att vidta alla behövliga åtgärder för att människor som rör sig över gränser och som saknar tillräckliga resurser får rätt till social, ekonomisk och medicinsk hjälp.
Funktionsnedsatta nämns inte
Utredningen nämner överhuvudtaget inte personer med funktionsnedsättning och hur de ska kunna kvalificera sig om de inte kan arbeta eller studera. Andreas Pettersson säger att utredningen måste ta in sådana aspekter för funktionsnedsatta, äldre och alla personer som av olika typer av sjukdom gör att de inte kan arbeta fullt ut.
– Mycket av socialförsäkringen inklusive pensionssystemet och ekonomiskt bistånd existerar just för att de här grupperna inte kan försörja sig genom eget arbete.
Går emot internationella konventioner och grundlagen
Om tanken är att man ska dra undan möjligheten för personer som inte kan försörja sig genom eget arbete att försörja sig helt och hållet, är det inte heller förenligt med rättsordningen säger Andreas Pettersson.
– Då får vi problem med våra internationella åtaganden i tex Funktionsrättskonventionen, Den europeiska sociala stadgan som vi antagit via Europarådet och FNs konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Enligt dessa åtaganden ska dessa grupper prioriteras och man får inte medvetet försämra situationen för någon grupp.
Sveriges grundlag, regeringsformen 1 kap 1-2 §, säger att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet samt att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten, säger Andreas Pettersson.
– Det allmänna ska särskilt trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Vill vi bli en sådan stat?
I en intervju på Assistanskoll anser fd människorättskommissarien Thomas Hammarberg att dessa förslag, när det beskrevs i Tidöavtalet, bryter mot Funktionsrättskonventionen. Direktiven nämner inte Funktionsrättskonventionen, och den är inte tvingande men samma sak gäller många andra rättigheter om man drar det till sin spets, säger Andreas Pettersson.
– Det är samma sak med EU-rätten, den är inte tvingande eftersom man kan lämna EU som Storbritannien har gjort. Ryssland har tvingats lämna Europarådet och dess konventioner. Men vill vi bli en sådan stat?
Då skulle hela landet hamna i en drastisk situation
Vilka följder skulle det då få för personer med funktionsnedsättning som inte är svenska medborgare om målen i direktiven blir verklighet? De skulle naturligtvis hamna i ett mycket utsatt läge, men det skulle stora delar av samhället göra isåfall, menar Andreas Pettersson.
– Om så många av de internationella åtagandena inte betyder något skulle hela samhället förändras kraftigt på ett sätt som är svårt att förutse idag. Om vi skulle lämna FN-konventionerna, Europarådets konventioner och EU-medlemskapet befinner sig hela landet i en drastisk situation, säger Andreas Pettersson.
Andreas Pettersson intervjuades av Kenneth Westberg 2023-11-08
Vidare läsning